Sök:

Sökresultat:

3231 Uppsatser om Föräldrar kontakt - Sida 30 av 216

Nöjda förÀldrar med blandade upplevelser av stöd - En kvalitativ studie om hur förÀldrar till funktionshindrade barn uppfattar det stöd som de fÄtt frÄn samhÀllet och sitt nÀtverk

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur förĂ€ldrar till barn med funktionshinder upplever det stöd som de fĂ„tt av samhĂ€llet och sitt nĂ€tverk. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r:? Hur fick förĂ€ldrarna reda pĂ„ vilket funktionshinder deras barn har? Och hur blev de bemötta och stöttade i den nya livssituationen?? Är förĂ€ldrarna nöjda med det stöd de har fĂ„tt? ? Vilken typ av socialt stöd har varit till störst stöd för förĂ€ldrarna?Metoden som anvĂ€nds i denna studie Ă€r kvalitativ. Fem förĂ€ldrar till barn med olika funktionshinder har intervjuats. Det insamlade materialet har tolkats utifrĂ„n stödteori.

Klientens perspektiv pÄ psykoterapi

Denna uppsats undersöker vad mÀnniskor som har gÄtt i psykoterapi, oavsettvilken inriktning, tycker har varit viktigt i sina erfarenheter. Syftet Àr att,utifrÄn klientens perspektiv, öka förstÄelsen för avgörande faktorer i enpsykoterapi.Arbetet har en kvalitativ ansats, dÀr intervjuer med fem vuxna har analyseratsmed en tematisk metod. Tre huvudteman identifierades: a) anledning att sökapsykoterapi b) att vÀlja att pÄbörja och fortsÀtta psykoterapi och c) effekter avpsykoterapi.Resultaten pekar ocksÄ att klienterna gör ett aktivt val nÀr de accepterar denhjÀlp som de har sökt. Betydelsen av den roll psykoterapeuten spelar framhÀvssamt den terapeutiska kontakten. Den terapeutiska metod som anvÀnds framstÄri jÀmförelse som en mindre viktig aspekt av denna kontakt.

Vad skapar arbetstillfredsstÀllelse pÄ ett lager? : Nio extraarbetande studenters upplevelser.

ArbetstillfredsstÀllelse kan definieras som ?en positiv (eller negativ) evaluerande vÀrdering av arbetet eller arbetssituationen? (Kaufmann, G.,  & Kaufmann, A.  2005 s. 269). Denna studie fokuserar pÄ delaktighet,  arbetsinriktning, fysiska betingelser, lön, ledarskap och sociala betingelser som delar i arbetstillfredsstÀllelse. Syftet med studien var att undersöka hur extraarbetande högskolestudenter pÄ lager uppfattade sin arbetstillfredsstÀllelse, dÀrför intervjuades nio studenter varav tre kvinnor i Äldern 21-33.

Barnkonventionen i förskolan : Vem vet vad som Àr bÀst för barnen?

I FN: Barnkonvention stÄr det bland annat att barnets bÀsta ska komma i det frÀmsta rummet. Syftet med den hÀr studien var att se hur barnets bÀsta efterlevs pÄ förskolor utifrÄn ett barnperspektiv och ett barns perspektiv. För att ta reda pÄ detta  utfördes intervjuer av förskolepersonal pÄ tvÄ olika förskolor i en kommun i mellersta Sverige. Under intervjuerna  framkom det att det Àr viktigt att man ser till att barnen kÀnner sig trygga och att man har en bra kontakt och en god relation till barnets förÀldrar. Att sÀga vad som Àr barnets bÀsta Àr dock vÀldigt svÄrt om inte omöjligt, dÄ det Àr nÄgot som man inte riktigt kan veta i förvÀg.

Jag vill vara en av dem men jag förstÄr inte dem - Kvalitativ studie om lÀrare och elevers tankar om förberedelseklass

Intentionerna med vÄr undersökning har varit att undersöka nyanlÀnda elevers respektive lÀrarnas uppfattning om förberedelseklassen. Vi redogör för elevernas förutsÀttningar och behov, samt hur de kÀmpar för att anpassa sig i den nya skolan. Vi beskriver Àven lÀrarnas tankar om elevernas behov. I vÄr slutdiskussion har vi dragit slutsatsen att det Àr mycket som behöver bli bÀttre i skolan. Vi efterlyser bÀttre samarbete mellan förberedelseklasslÀrarna och övriga personal i skolan, samt bÀttre kontakt med modersmÄlslÀrare och förÀldrar.

Slöjd, hantverk och formgivning : En studie av tidigare studenters syn pÄ utbildningen

Kan vi lÀra oss nÄgot av tidigare studenters syn pÄ en utbildning?Syftet med arbetet Àr att undersöka hur tidigare studenter pÄ programmet Slöjd, hantverk och formgivning idag ser pÄ sin studietid och utbildning. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer, dÀr fokus ligger pÄ personlig kontakt och dÀrmed deras enskilda syn och tanke pÄ utbildningen och studiesituationen. Som bakgrund beskriver jag delar av utbildningen för att ge en förstÄelse för vad den Àr, för att sedan gÄ över till teorin i praktiken och tvÀrt om. Undersökningen avslutas med en analys följt av en fördjupad diskussion kring informanternas syn och tanke, dÀrefter bjuder jag pÄ nÄgra egna avslutande tankar och ideer för vidare undersökning..

Tidig och samordnad rehabilitering?: Hur fungerar den lagstadgade rehabiliteringsprocessen

Aktuell studie hade till syfte att undersöka fördröjningarna i rehabiliteringsprocessen vid sjukskrivning samt jÀmföra dessa med lagstadgade tidsmÄlen för arbetsgivares och försÀkringskassan ÄtgÀrder. Samtidigt gjordes en jÀmförelse gentemot de politiskt beslutade mÄlen för vÀntetider inom vÄrden i Sörmlands lÀns landsting. Tidigare studier har visat en avsevÀrd försening av rehabiliteringsutredningar hos arbetsgivaren och rehabiliteringsplanering frÄn FörsÀkringskassan. Studien utfördes vid en företagshÀlsovÄrd som enkÀtundersökning till patienter vid besökstillfÀllet varit sjukskrivna mer Àn 3 mÄnader. Uppgifterna i enkÀterna kompletterades sedan med journaluppgifter.Resultaten pÄvisade en avsevÀrd fördröjning av utförda rehabiliteringsÄtgÀrder.

Vilka Àr vi i lÀroböckerna? : En analys av lÀroböcker ur ett interkulturellt perspektiv

Som pedagog Ă€r det viktigt att vĂ€lja lĂ€romedel som uppfyller det Ă„tagande som gĂ€ller enligt Skolverkets styrdokument. Detta för att det förstĂ„s inte bara Ă€r pedagogerna som pĂ„verkar elevernas vĂ€rderingar utan Ă€ven innehĂ„llet i de lĂ€romedel som anvĂ€nds pĂ„verkar eleverna i stor utstrĂ€ckning. Det kanske t.o.m. Ă€r sĂ„ att det Ă€r den enda litteratur som eleverna kommer i kontakt med. DĂ€rför Ă€r det viktigt att innehĂ„llet uppfyller kraven som stĂ€lls pĂ„ goda lĂ€roböcker.Är det dĂ„ sĂ„ att det finns ett interkulturellt perspektiv i alla lĂ€roböcker? Detta Ă€r angelĂ€get att ta reda pĂ„ eftersom de flesta pedagoger med stor sannolikhet antar att Ă€ven lĂ€romedlen utgĂ„r ifrĂ„n ett interkulturellt perspektiv..

Utredningsregeln i svensk skattelagstiftning : En studie av begreppet organisatoriskt nÀra betrÀffande nÀringsbetingade andelar

I vĂ„r uppsats har vi tagit del av sĂ„vĂ€l den befintliga lagtexten som Ă€ldre lagtext, vilket rör beskattningsrĂ€tten för nĂ€ringsbetingade andelar. Vi har granskat tillĂ€mpliga paragrafer i inkomstskattelagen, inhĂ€mtat praxis pĂ„ omrĂ„det samt lĂ€st förarbeten till lagen. Dessutom har vi tagit kontakt med skatteverket och efterfrĂ„gat deras stĂ€llningstagande i frĂ„gan. Vi har Ă€ven redogjort för och analyserat ett antal relevanta avgöranden inom omrĂ„det, dĂ€ribland de tvĂ„ mest aktuella rĂ€ttsfallen, RÅ 2005 ref 48 och RÅ 2008 ref 67. Uppsatsens grund har byggt pĂ„ vĂ„r inhĂ€mtning av information frĂ„n gĂ€llande lagar, praxis och förarbeten, vilket vi sedan redogjort och sammanstĂ€llt, för att ge vĂ„ra lĂ€sare en djupare förstĂ„else inom Ă€mnet..

Datorkommunikation mellan hem och skola

Datorkommunikation Àr nÄgot som breder ut sig i allt större omfattning i dagens samhÀlle. Fler och fler organisationer antar denna form som har en mÀngd fördelar. Vi har i denna uppsats undersökt om datorkommunikation skulle kunna införas som en kommunikation mellan hemmet och skolan för att förstÀrka denna viktiga kontakt. Det vi kom fram till var att den övervÀgande delen av förÀldrarna ser positivt pÄ denna form av kommunikation, dÄ som ett komplement till dagens traditionella kontaktsÀtt. Vidare undersökte vi om ett införande av denna kommunikationsform skulle medföra ett ökat förÀldraengagemang.

Lekens byggstenar ? kommunikation, socialt samspel och fantasi i barns gemensamma lek

Studiens syfte Àr att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett pÄ barns gemensamma lek utifrÄn kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella synsÀttet. Studien Àr en kvalitativ studie dÀr observationen anvÀnds som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

Att leva pÄ konst: en deskriptiv studie av relationen mellan konstnÀrsyrket och arbetslöshetsförsÀkringen

Studiens syfte Àr att undersöka konstnÀrsyrkets legitimitet och avgrÀnsning vid inkomstlöshet. Undersökningen bygger pÄ en teoretisk distinktion mellan konstnÀrskap och konstnÀrsyrke, dÀr vinstsyftet blir det centrala i konstnÀrsyrket. Vinstsyftet förstÄs som en vilja att försörja sig via inkomst frÄn konstproduktion. UtifrÄn vinstsyftet undersöks hur konstnÀrsyrket avgrÀnsas i kontakt med arbetslöshetsförsÀkringen. DÄ fÄ konstnÀrer har hela sin försörjning via konstskapandet blir resultatet ett mycket litet antal yrkeskonstnÀrer.

Vad Àr nyckeln till kunder? : En studie av LÀnsförsÀkringar GÀvleborg Bank och FörsÀkring

Syfte: Denna uppsats syftar till att göra en undersökning bland LÀnsförsÀkringars kunder, vilket Àr intressant dÄ försÀkringsbranschen sÀljer en produkt som det inte gÄr att ta pÄ och som kunden betalar för trots att han eller hon troligtvis aldrig kommer att anvÀnda produkten och faktiskt helst inte ens vill utnyttja densamma.Syftet med arbetet Àr att undersöka följande:? Varför stannar LÀnsförsÀkringars befintliga kunder kvar inom företaget?? Varför vÀljer en person att bli kund hos LÀnsförsÀkringar?? Tycker kunderna att det Àr viktigt att ha bank, försÀkring och liv inom samma bolag?? Tycker kunderna att det Àr viktigt med en ?egen? personlig kontakt hos sitt bolag?? Vad Àr det för likheter samt olikheter mellan LÀnsförsÀkringars kunder i GÀvle, BollnÀs och Söderhamn?Metod: För att utföra studien har ett flertal olika tillvÀgagÄngssÀtt utnyttjats:1. Litteraturstudie2. EnkÀtundersökning3. Statistisk bearbetning av enkÀtsvarenResultat & slutsats: De viktigaste slutsatserna som jag har kommit fram till Àr följande:? LÀnsförsÀkringars nya kunder vÀrdesÀtter priset mest medan dÀremot de befintliga kunderna vÀrdesÀtter personal och service mest.? LÀnsförsÀkringar mÄste marknadsföra fördelarna med konceptet bank, försÀkring och liv inom samma bolag för att det ska kunna fungera som ett konkurrensmedel.? För att LÀnsförsÀkringar ska lyckas med att införa en ?egen? personlig kontakt mÄste fördelarna med detta marknadsföras till kunderna.? NÄgra vÀsentliga skillnader kan inte utlÀsas mellan orterna GÀvle, BollnÀs och Söderhamn.Förslag till fortsatt forskning:? Att genomföra djupintervjuer eller en enkÀtundersökning bland de kunder som har lÀmnat LÀnsförsÀkringar för att se varför de lÀmnade företaget.? Att genomföra ytterligare studier pÄ de 40 procent av de nya kunderna som valde LÀnsförsÀkringar för prisets skull.

Nordöstra Vilan : ett planförslag för en ny stadsdel vid Vattenrikets grÀns

Det senaste decenniet har stadsplaneringen i Sverige till stora delar handlat om förtÀtning, sÀrskilt i centrala och vattennÀra lÀgen. OmrÄdet Vilan i Kristianstad Àr ett verksamhetsomrÄde med dessa förutsÀttningar. Vilan ligger nÀra Kristianstads centrum, alldeles intill Helge Ä och i anslutning till ett vÄtmarksomrÄde. Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en del av Vilan, nÀmligen den nordöstra delen. Det Àr en stadsdel med dÄlig struktur och liten kontakt med den natur och vÄtmarksomrÄde som omrÄdet grÀnsar till.

Eventkommunikation : En kvalitativ undersökning om hur event anvÀnds för att kommunicera ett budskap

Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ analys om hur Stockholm stad har valt att anvÀnda sig utav eventkommunikation för att kommunicera ett budskap. Eftersom att event kan anvÀndas som strategi inom flera typer utav kommunikationsomrÄden, anvÀnds hÀr begrepp som kan relatera till flera av dessa omrÄden.För att komma i nÀrmare kontakt med eventet har intervjuer genomförts med projektledaren och kommunikationsansvarig för Kulturnatt Stockholm. Genom textanalys, retorisk analys och innehÄllsanalys studeras intervjusvaren och en reklamaffisch som utformats för att marknadsföra eventet.Det kan konstateras att det utformade syftet för eventet gÄr hand i hand med det kommunicerande budskapet och att Stockholms stads intressen kan Äterspeglas i reklamaffischen. .

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->