Syftet med uppsatsen är att lyfta upp olika problem som barn som växer upp i en miljö med missbruk står inför i livet. Barnen får ofta problem med självkänsla och tillit till andra människor och detta tar individerna med sig upp i vuxen ålder. Förnekelsen och tystnaden är stark på grund av att individerna skäms för att föräldern är missbrukare. Uppsatsen är också kopplad till skolan och vad personalen där kan göra för att upptäcka om ett barn far illa i ett hem med missbruk. För att få en bild av problematiken har fyra individer som växt upp med en eller två missbrukande intervjuats, och i frågan om skolans roll har två kuratorer intervjuats.

Bakgrund: När en familj befinner sig i den pediatriska palliativa vården genomgår de en kris. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan har ett familjefokuserat bemötande. Att ge stöd och inge trygghet ska ingå i omvårdnaden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvårdnaden av barn och deras familjer inom den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien utfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl.

Föreliggande studie handlar om språkstimulans genom den fysiska miljön i form av miljöns utformning, tillgänglighet av material samt vilka val barnen gör i relation till dessa faktorer. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats där vi observerat två förskolor med barn mellan tre till fem år. Tidigare forskning beskriver vikten av materialets betydelse och utformning av rum för att barn ska ges förutsättningar till en god språkstimulans. I vårt resultat visades att rum och material har inflytande på barnens val vilket vi kunde se genom observationer. När en miljö erbjuder en variation av material fann barnen ett intresse kring leken och en kommunikation uppstod, medan en miljö som innehöll mindre material gjorde barnen rastlösa. .

Vid köp av en upplevelse får du enbart en tjänst, med ett löfte omett mervärde. Att köpa en upplevelse är ofta förknippat med enviss osäkerhet och ett risktagande från kundens sida då man intemed säkerhet vet vad man köpt förrän efter arrangemanget ärgenomfört. I eventbranschen hittar vi denna typ av problematikoch därför har vi valt att fokusera på eventföretag och desskunder. Syftet med detta arbete är att undersöka vadföretagskunden värdesätter och förväntar sig i en relation medeventföretag. Vi har utgått ifrån frågeställningarna: Vadvärdesätter och förväntar sig företagskunden i utvecklandet av enrelation med ett eventföretag? Vad värdesätter och förväntar sigföretagskunden i en befintlig relation med eventföretaget?Påverkas eventföretagets relationsmarknadsföring av kundensförväntningar och i så fall hur?.

Mitt syfte har varit att ta del av föräldrars erfarenheter av den barnpsykiatriska behandlingen för deras barn med ADHD-diagnos. Jag ville också få en bild av hur samspelet fungerar mellan barn och föräldrar.Metoden jag använt har varit kvalitativa intervjuer med föräldrar till fyra barn.En utgångspunkt i mina frågeställningar har varit om vi inom barnpsykiatrin i bemötandet av dessa familjer har haft en helhetssyn och ett relationsperspektiv som sedan också präglat behandlingen.Sammanfattningsvis framkommer att föräldrarna fått behandling som dom är nöjda med men alla familjerna frågar samtidigt efter en helhetssyn i bemötandet och komplementära behandlingsalternativ.Djupintervjuerna belyser en stark efterfrågan på psykologisk behandling på både individual/familj och föräldranivå.Tre av fyra föräldrapar uttrycker behov av att utvecklingspsykologiskt kunna förstå sitt barn, vad är symtom och vad är normalt.Samspelet mellan barn och föräldrar är ett område som berör känslomässigt. Ett område som föräldrarna beskriver har inneburit osäkerhet i föräldraskapet och vanmakt inför att kunna få en fungerande relation till barnet.    .

I samhället finns flera lagar och föreskrifter för att garantera barn trygga uppväxtvillkor. Trots regelverk kan konstateras en ökning vad gäller barn som far illa. Avgörande för efterlevnaden av fastlagda bestämmelser är bland annat distriktssköterskans, inom barnhälsovården, möjligheter till att uppmärksamma signaler kring barns situation samt att vid behov vidta adekvata åtgärder. Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för distriktssköterskans ställningstagande. Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar distriktssköterskans beslut om en anmälan till socialtjänsten om att ett barn far illa.

Jag har ett huvudsyfte och ett delsyfte med denna uppsats. Huvudsyftet är att studera familjehemmet som ett komplement till det biologiska hemmet och delsyftet är att se i vilken utsträckning John Stuart Mills teorier är tillämpbara i Förenta Nationernas (FN) konvention om barns rättigheter. För att kunna genomföra studien kommer jag att ha följande frågeställningar: Vilka barn ska enligt lagstiftningen placeras i familjehem? Vilka mål finns det med en familjehemsplacering? Hur går en utredning till när ett barn ska placeras i familjehem? Vad krävs av familjehemmet för att barn ska placeras där? Jag behandlar endast familjehem i Sverige och de barn som uppfyller kraven för att placeras i familjehem. Slutsatsen är att barn som utsätts för bland annat misshandel och sexuella övergrepp i det biologiska hemmet kan placeras i familjehem.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilken diskurs som präglar föreställningarna om vilka män som är våldsamma och vilka kvinnor som blir våldsutsatta. De två frågor som ligger till grund för studien är, "Vilka män tror du är våldsamma mot kvinnor och barn?" och "Vilka kvinnor tror du blir våldsutsatta?" i en nära relation. Metod: En kvalitativ metod där två öppna svar i en skriftlig enkät analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys och en maktanalys på diskursnivå. Resultat: Studien ger ett tydligt resultat, att föreställningarna inte harmonierar med den dominerande diskursen, det vill säga könsmaktsdiskursen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare beskriver lärandemiljön för barn i behov av särskilt stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. För att ta reda på det undersöktes hur förskollärare definierar barn i behov av särskilt stöd, vad förskollärare uppmärksammar i situationen då det uppstår svårigheter kring barn, vilket pedagogiskt stöd förskollärarna ger till barn i svårigheter samt vilken form av stöd förskollärarna får då det uppstår svårigheter kring barn. En intervjustudie har genomförts med åtta förskollärare, verksamma i förskola, i en större stad i Mellansverige. Sammanfattningsvis åskådliggör svaren att förskollärarna visar på svårigheter i att definiera barn i behov av särskilt stöd. Barnen beskrivs främst utifrån de olika svårigheter de kan ha men även med utgångspunkt i att det är barn som har utökade behov i förhållande till ett tänkt utvecklingsförlopp och i relation till andra barn.

Denna kvalitativa studie syftar till att lyfta fram lärares reflektioner kring sina erfarenheter och kunskaper om barn som lever eller antas leva med föräldrar som har ett alkohol-och/eller drogmissbruk. Studien grundar sig i en hermeneutisk utgångspunkt med en kvalitativ ansats. Undersökningen baseras på semi-strukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma lärare. Resultatet visar att de flesta lärare har erfarenheter av barn till föräldrar med ett alkohol-och/eller drogmissbruk. De har en kunskap om att det finns en svårighet med att hitta och se denna problematik, eftersom barn är bra på att dölja det som pågår i hemmet.

Syftet med studien är att undersöka om HVB-hem för ensamkommande unga flyktingar använder evidensbaserade behandlingsmetoder och om personalen tar hänsyn till förutsättningarna för behandling, trygghet och relation. Ensamma unga flyktingar som har flytt från krigsdrabbade länder kan ha svåra trauman bakom sig och kan vara i behov av behandling. Frågeställningarna lyder: Hur viktigt anser personalen på HVB-hem det vara med trygghet och relation som förutsättning för behandling? Vilka evidensbaserade metoder används i verksamheterna? Vilka inslag från evidensbaserade metoder används?Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod, med enkät som datainsamlingsinstrument. Urvalet bestod av 26 HVB-hem för ensamkommande barn.

Denna studie bygger på observationer av barns fria lek på förskolan. Barnen som observerades var i åldrarna tre till sex år. Syftet med studien var att undersöka hur inkludering och exkludering sker i en barngrupp. Vilka olika metoder använder sig barn av när detta sker. Barn använder sig av olika tillträdesstrategier då de söker tillträde till en lek.

Målet med uppfödningen av prematura barn är att efterlikna den intrauterina tillväxten. God nutrition är grunden för optimal utveckling för barnet på kort och lång sikt. Syftet med studien var att undersöka viktutvecklingen hos barn födda i gestationsvecka 33, avseende tillväxt i förhållande till förväntad intrauterin tillväxt, fram till beräknad fullgången tid. Studien genomfördes med en retrospektiv design, där 12 journaler granskades. Kvantitativa variabler har identifierats och analyserats.

Antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige ökar för varje år. Det har gjort att fler kommuner nu tar emot dessa barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka grannskapsrelationer med boende för ensamkommande barn och ungdomar i Värnamo kommun samt grannskapsrelationernas betydelse för barnens och ungdomarnas integration. I studien genomfördes 9 intervjuer med grannar i grannskapet till boendet för ensamkommande barn och ungdomar. Intervjuer genomfördes även med verksamhetschefen Anna Thuresson på HVBhemmet Bryggan samt med medborgarnämndens ordförande Maria Johansson i Värnamo kommun.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.