Syftet med studien var att belysa de professionellas (behandlares/socialarbetares) arbete med familjehemsplacerade barn och unga. Hur man kan förebygga psykisk ohÀlsa hos familjehemsplacerade barn och unga samt vilka insatser som erbjuds var centrala frÄgestÀllningar i studien. Studien utgick ifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt och var av kvalitativ karaktÀr. Metoden som anvÀndes för att besvara frÄgorna Àr semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förebyggande arbete börjar redan nÀr barnet föds.

Invandringen sker i Sverige i allt större utstrÀckning, och till följd av det stÀlls högre krav pÄ den transkulturella omvÄrdnaden. Nya krav stÀlls pÄ vÄrdpersonalen i deras arbete. Med detta som grund utformades studiens syfte, som var att genom en litteraturstudie belysa patienters upplevelser och uppfattning av sjukdom och hÀlsa relaterad till deras kultur, samt vad som kan göras för att förbÀttra vÄrden utifrÄn deras kulturella bakgrund. I resultatet visas att kulturella vÀrderingar Àr de mest framtrÀdande faktorerna som pÄverkar patientens uppfattning om sin hÀlsa och sjukdom. Kunskap och förstÄelse om kulturella vÀrderingar Àr grunden för en optimal omvÄrdnad. Nyckelord: transkulturell omvÄrdnad, sjuksköterskan, kultur, respekt, patienter med annan kulturell bakgrund..

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bÀttre Àn andra i pÄfrestande situationer har vÀckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansÄg att socialt stöd frÄn omgivningen hade hjÀlpt dem att anpassa sig till sjukdomen. VÄrden, i form av bland annat lÀkare, framstod som ett sÀrskilt viktigt socialt stöd.

Syftet med studien var att med hjÀlp av UngDOK:s inskrivningsformulÀr beskriva och analysera om det föreligger nÄgon skillnad mellan flickor, som pÄbörjar behandling för missbruksproblem, beroende pÄ om de blivit utsatta för sexuella övergrepp eller inte. VÄr frÄgestÀllning var: Vilka skillnader rÄder mellan de flickor som varit utsatta för sexuella övergrepp gentemot de som ej utsatts, avseende missbruk, psykisk ohÀlsa samt sysselsÀttning, och som pÄbörjar behandling för missbruksproblem? TvÀrsnittsstudien baserades pÄ sekundÀrdata frÄn UngDOK:s inskrivningsformulÀr. Resultatet visade att de flesta signifikanta skillnader mellan grupperna föreligger gÀllande dess psykiska ohÀlsa. Mindre skillnader förekommer betrÀffande ett flertal faktorer, bland annat förmÄgan att kontrollera vÄldsamt beteende, högsta fullföljda utbildningsnivÄ samt primÀrdrog.

Japansk encefalit (JE) orsakas av Japansk encefalit virus och Àr en allvarlig myggburen sjukdom med upp till 50 000 humanfall per Är. Kliniskt utvecklad sjukdom har en letalitet pÄ runt 25 % och mÄnga som överlever drabbas av svÄra neurologiska skador. Sjukdomen har en stor geografisk utbredning i Asien och sjukdomsfall ses frÀmst pÄ landsbygden. Viruset vidmakthÄlls i en zoonotisk cykel mellan mygg (frÀmst Culex tritaeniorhynchus), vadande fÄglar och tamsvin. MÀnniskor Àr accidentella vÀrdar.

Befolkningen i dagens samhÀlle blir allt Àldre. MÄnga individer drabbas av nÄgon typ av demens, exempelvis Alzheimers sjukdom, dÄ denna sjukdom Àr starkt knuten till hög Älder. En demenssjukdom för med sig mÄnga svÄrigheter, dÀribland drabbas minne, sprÄk samt kommunikation. I Sverige idag finns mÄnga yrkesgrupper representerade kring den som har insjuknat i demens men sÀllan finns nÄgon som har djupgÄende kunskaper om de sprÄkliga och kommunikativa svÄrigheter som en individ, till följd av sjukdomen fÄr. I början av Alzheimers sjukdom Àr de sprÄkliga förÀndringarna knappt mÀrkbara men med tiden tilltar de sprÄkliga svÄrigheterna.

Syftet med studien var att fÄ en inblick i hur vardagen sÄg ut för ungdomar med en reumatologisk sjukdom. KartlÀggningen bestod av att ta reda pÄ vilka aktiviteter ungdomarna Àgnade sig Ät, hur mycket tid de spenderade pÄ aktiviteterna, var aktiviteterna utfördes samt tillsammans med vem. Syftet var Àven att ta reda pÄ hur de upplevde sina utförda aktiviteter samt om de varit tvungna att vÀlja bort nÄgon aktivitet pÄ grund av sin sjukdom. I studien ingick sju flickor i Äldern 14-16 Är. Datainsamlingen gjordes med hjÀlp av en ÄterberÀttad tidsdagbok, veckoöversikt samt en fördjupande intervju kring de aktiviteter som nÀmndes i den ÄterberÀttande dagboken.

The purpose of this study is to discuss the use of social media by the Swedish Police for democratic purposes. The idea of citizen empowerment is closely related to the development of new communication technologies such as social media. Yet many studies indicate that governmental institutions rarely make use of the assumed potentials of social media.In this study, the democratic potential of social media is derived from Habermas normative concept of deliberative participation. Operational definitions emphasize discursive equality, interactive reciprocity and external impact. The analytical framework is combined with qualitative text analysis to highlight the conditions of interaction between representatives of the Police and citizens.In conclusion: the democratic potential of social media, from a Habermasian point of view, is to a significant extent neglected at the expense of its strategic advantages.

MÀnniskors levnadsvanor har förÀndrats de senaste 20 Ären. Minskad fysisk aktivitet tillsammans med ohÀlsosamma matvanor leder till bÄde övervikt, hjÀrtsjukdomar och psykisk ohÀlsa. HÀlso- och sjukvÄrden arbetar med olika metoder i förebyggandet och behandlandet av komplikationer som ohÀlsosamma levnadsvanorna skapar. Sjuksköterskan har en viktig roll i hÀlsofrÀmjande arbete dÀr motiverandet till egenvÄrd ingÄr. EgenvÄrd innebÀr att ta hand om sig sjÀlv genom goda och hÀlsosamma livsvanor och kan innebÀra fysisk aktivitet.

Trots riktlinjer och lagar om likabehandling har författarna varit med om att personer med hepatit C och annan blodsmitta fÄtt ett annorlunda bemötande Àn andra. Det var dÀrför intressant att utforska hur personerna sjÀlva upplevde detta och att leva med sin sjukdom. Runt 150 miljoner mÀnniskor har hepatit C i vÀrlden, i Sverige Àr runt 50 000 personer smittade. Hepatit C Àr en blodsmitta och den vanligaste smittorsaken Àr intravenöst missbruk. Andra sÀtt att smittas Àr till exempel stickskada inom vÄrden samt genom smittad blodtransfusion.

Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste av demenssjukdomar och omfattas av cirka 80 000 diagnosticerade fall i Sverige. Alzheimers sjukdom kallas ofta för ?de anhörigas sjukdom?, vilket syftar pÄ att den drabbade i takt med insjuknandet förlorar insikten om sjukdomstillstÄndet samtidigt som det blir mer och mer uppenbart och Àven krÀvande för de anhöriga. VÄrdbehovet för demenspatienter Àr stort och ökar i takt med sjukdomsgrad. En stor del av vÄrden av dessa patienter utgörs av sÄ kallad informell vÄrd dÄ patientens anhöriga, utan ersÀttning, fungerar som vÄrdproducenter.

Cancer Àr i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som fÄr beskedet cancer kan uppleva stora förÀndringar. Alla mÀnniskor reagerar olika och dÀrför Àr det viktigt att vÄrdpersonalen har kunskap och förstÄelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de fÄr ett cancerbesked. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÀtverksarbetets betydelse inom psykiatrin. Om nÀtverksarbete anvÀnds och i sÄdana fall vad det finns för motiveringar till att anvÀnda respektive inte anvÀnda denna typ av insatser. För att besvara frÄgestÀllningarna genomförde vi fyra intervjuer med kuratorer anstÀllda inom denna verksamhet. Vi har valt att göra intervjuerna pÄ tvÄ öppenvÄrdsmottagningar och tvÄ slutna avdelningar i Stockholm. Intervjuerna genomförde vi efter en semistrukturerad frÄgemall.

Vad upplever barn i Ärskurs 5 som stressande och hur pÄverkar det dessa elever i sitt skolarbete och det sociala samspelet i skolan? Det Àr beskrivande för denna uppsats..

Studiens syfte ?r att unders?ka hur personalen p? fritidshemmet talar om och beskriver sitt uppdrag att fr?mja barns psykiska h?lsa. Den forskning som tidigare gjorts har givit oss en bild av den psykiska h?lsans f?r?ndringar under ?ren. Allt fler barn drabbas av psykisk oh?lsa.