Bakgrund Diabetes typ 1 Àr en vanlig sjukdom. Sjukdomen kan medföra komplikationer som kan pÄverkar livskvalitet hos de drabbade. Denna typ av sjukdom krÀver livsstilsförÀndringar som pÄverkar till exempel kost och motion. Dessa förÀndringar Àr viktiga för bÄde individen och behandlingseffekten. En av de viktigaste delarna i behandlingen av sjukdomen, Àr att ha kontroll över sin blodsockernivÄ för att pÄ sÄ sÀtt ha ett relativt bra liv.Syfte Syftet var att beskriva den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 1.Metod Metoden var en beskrivande litteraturöversikt dÀr författarna har anvÀnt 15 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Typ 1 diabetes Ă€r en kronisk sjukdom som krĂ€ver behandling i form av dagliga insulininjektioner. Årligen insjuknar 30-40 personer per 100 000 invĂ„nare i Skandinavien och incidensen för typ 1 diabetes i Sverige har sedan slutet av 1980-talet fördubblats. Om behandlingen av sjukdomen inte sköts ordentligt föreligger det risk för bĂ„de akuta och framtida komplikationer. Syfte: Att genom litteraturstudie undersöka vuxnas upplevelse av att leva med typ 1 diabetes. Metod: En litteraturstudie dĂ€r tio kvalitativa artiklar granskats och analyserats.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt Àldre och cirka 1,5 miljoner personer över 60 Är bor pÄ ett Àldreboende. Sjuksköterskans uppgift Àr att frÀmja hÀlsa. HÀlsa Àr ett tillstÄnd av fysiskt, psykiskt och socialt vÀlbefinnande Àven vid avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. Ur ett historiskt perspektiv har hundar arbetat för mÀnniskor i Ärhundrade. Hundar Àr ett av de djur som förekommer inom vÄrden och pÄ Àldreboende.

Bakgrund: HjÀrtsvikt Àr en kronisk sjukdom som blir allt vanligare i vÀstvÀrlden, underliggande hjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr ofta bidragande orsaker till att hjÀrtsvikt uppstÄr. Sjukdomen har en allvarlig pÄverkan pÄ kroppen och gör att personers hÀlsa sÀtts ur balans. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med diagnostiserad hjÀrtsvikt med minst NYHA II. Metod: En litteraturstudie har gjorts och baserats pÄ 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Personer med hjÀrtsvikt upplever fysisk, social och psykisk pÄverkan pÄ livet pÄ grund av sjukdomen.

Den psykiska ohÀlsan ökar alltmer i samhÀllet och en utsatt grupp Àr universitetsstudenter. Ett uttryck för psykisk ohÀlsa Àr utbrÀndhet, som bestÄr av tre dimensioner: emotionell utmattning, cynism samt bristande upplevd prestation. Positiv hÀlsa har av tradition inte studerats lika mycket, men har kommit att intressera allt fler forskare. Ett begrepp inom positiv hÀlsa Àr psykologiskt vÀlbefinnande, som bestÄr av sex olika dimensioner. FörÀldraskapets betydelse för den psykiska hÀlsan har visat sig variera, varför syftet med studien var att undersöka hur förÀldraskapet pÄverkar det psykologiska vÀlbefinnandet och graden av utbrÀndhet hos studenter.

In this paper we examine the view of mental illness is in a male dominated organization and what strategies are used to handle mental illness by the organization and the individual. We conduct semi structured qualitative interviews with persons who have in some way been in contact with mental illness within the organisation, we then encode our material from a themed analysis. We analyze the material and illustrate our problem area on the basis of Erving Goffmans theories of interaction and on R.W. Connells theory of hegemonic masculinity. We also show how previous studies of how men seek help for mental illness can help to enlighten our research area.

Bakgrund: I Sverige Àr det mer Àn 160 000 personer som insjuknat i demens och hÀlften av dem har Alzheimers sjukdom, som Àr den vanligaste demenssjukdomen. NÀr diagnosen Alzheimers sjukdom stÀllts förÀndras patientens och anhörigas livssituation. Anhöriga tar pÄ sig ett ökat omvÄrdnadsansvar och kÀnner en större Àngslan och oro för framtiden. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av att vÄrda en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en allmÀn litteraturstudie och sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet granskades kritiskt och analyserades.

Personer som lever med en cancerdiagnos behöver all hjÀlp och stöd de kan fÄ för att kunna hantera sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med cancerdiagnos. I studien fanns tvÄ frÄgestÀllningar: Hur upplever och hanterar personer sin sjukdom? och Vilken kunskap och vilket stöd har personerna behov av? Med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats analyserades 19 vetenskapliga och internationellt publicerade artiklar. Analysen resulterade i fem kategorier: Att vara i kaos, bli utmattad och förlora sin sexualitet: Att fÄ en förÀndrad sjÀlvbild: Att fÄ oanade krafter och hantera sjukdomen: Att leva i ovisshet och ha behov av information: Att fÄ stöd frÄn andra och klara sitt uppehÀlle.

Studiens syfte Àr att undersöka den psykiska ohÀlsan hos elever som gÄr pÄ högstadiet ur kuratorers perspektiv. Detta för att lyfta deras syn pÄ problematiken och det preventiva arbete som bedrivs. Forskning visar att elevers psykiska hÀlsa har försÀmrats de senaste 20 Ären och att tjejer mÄr sÀmre Àn killar. Med anledning av detta utgÄr denna studie med fokus pÄ den sociala konstruktionen av roller och kategorier. Studiens frÄgestÀllningar Àr som följer:- Hur pÄverkar kön, klass, etnicitet och sexualitet tjejers psykiska ohÀlsa?- Vilken betydelse har konstruktionen av genus för hur tjejer och killar mÄr? - Vad har tjejer för makt att pÄverka sitt eget mÄende? (ej behandlad pga.

Multipel skleros (MS) Àr en neurologisk sjukdom som drabbar frÀmst unga individer. MS Àr en kronisk sjukdom och det finns fortfarande ingen behandling som kan bota sjukdomen. Behandlingen bestÄr mestadels av att minska sjukdomsaktiviteten. Att fÄ diagnosen MS pÄverkar naturligtvis livskvaliteten hos en mÀnniska. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som pÄverkar livskvaliteten hos patienter med multipel skleros.

Multipel skleros Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar det centrala nervsystemet och det levŽder ofta till förlamningssymtom. Det Àr fler kvinnor Àn mÀn som drabbas och det finns en stor utbredning av sjukdomen i de tempererade klimatzonerna. Livskvalitet Àr en subjektiv upplevelse som har olika betydelse för olika personer. Det innefattar personers fysiska och psykiska hÀlsa, personliga övertygelser, sociala relationeroch grad av sjÀlvstÀndighet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som pÄverkar personers upplevelse av livskvalitet vid multipel skleros.

Stress Àr ett ökande problem i samhÀllet. Av alla sjukskrivna Àr i dag nÀrmare fyrtio procent hemma för nÄgon form av psykisk ohÀlsa och antalet berÀknas öka ytterligare. BesvÀren kryper lÀngre ner i Äldrarna och kan ses redan hos smÄ barn. En redan utsatt grupp i samhÀllet Àr ungdomar, vilka gÄr igenom en stor omstÀllning i övergÄngen till vuxenlivet. Hur de pÄverkas av dagens samhÀllsstruktur Àr Ànnu outforskat.

SammanfattningSyftet var att jÀmföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvÀr (FGID) och normalpopulation och Àven mellan kvinnor och mÀn med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som Àr utvÀrderat pÄ bÄde normpopulation och patienter med god validitet anvÀndes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ÄngestbenÀgenhet, stresskÀnslighet, irritationsbenÀgenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenÀgenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 mÀn med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test.

Efter verksamhetsförlagd utbildning har författarna till studien uppmÀrksammat att det finns en brist hos vÄrdpersonal att uppmÀrksamma barn till alkoholmissbrukande förÀldrar. Tidigare studier och rapporter frÄn bland annat Socialstyrelsen stödjer att det finns brister i att uppmÀrksamma dessa barn. Tidigare studier visar Àven pÄ att barn som vÀxer upp i ett hem dÀr ett alkoholmissbruk föreligger löper ökad risk att drabbas av psykisk ohÀlsa. I Sverige berÀknas 20 procent av alla barn leva i ett hem dÀr det förekommer ett riskbruk av alkohol hos nÄgon av förÀldrarna. PÄ grund av detta Àr studiens syfte att belysa vuxna personers upplevelser av att som barn ha vÀxt upp i ett hem dÀr alkoholmissbruk har förekommit.

Det har tidigare forskats pÄ sambandet mellan tillfÀlliga anstÀllningar och individers vÀlbefinnande. Forskningen har dÀremot inte uppmÀrksammat om lÀngden pÄ den ÄterstÄende avtalstiden har nÄgon inverkan pÄ de anstÀlldas psykiska hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀngden pÄ den ÄterstÄende kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hÀlsa. Studien kontrollerade Àven om Älder, förÀldraskap och planer för framtiden kunde ha nÄgon inverkan pÄ spelares psykiska hÀlsa i relation till ÄterstÄende kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkÀtstudie dÀr 101 professionella fotbollsspelare frÄn fem svenska elitlag deltog.