Livsmedelsverket har som råd att man ska äta fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Fet fisk innehåller mycket fleromättade fettsyror, särskilt omega-3, som kan minska risken för hjärtkärlsjukdomar, alltså anses att flertalet bör äta mer fisk ur folkhälsosynpunkt. Är man fiskallergiker kan man gå miste om en del av dessa nyttiga fleromättade fetter.Det är viktigt att en patient med allvarlig födoämnesallergi lär sig att vara noga med att fråga vad maten innehåller vid ett restaurangbesök samt att läsa på innehållsförteckningarna på olika livsmedel. I vissa fall har det visat sig att allergiska personer inte längre vågar gå hem till vänner och bekanta på grund av risken och rädslan att bli bjuden på något man inte tål. Därför är det viktigt att patienten får upplysning om vilka ?dolda? allergener som kan förekomma, exempelvis ansjovis i leverpastej.Syftet med detta arbete var att studera några fiskallergikers intag av omega-3 fettsyror samt hur de resonerade kring sin allergi.

I takt med att exporten av livsmedel från Sverige ökar, ökar också konkurrensen både nationellt och internationellt. För att livsmedelsföretag ska kunna satsa på rätt strategier och stärka sin marknadsposition är det viktigt att identifiera speciella och fördelaktiga egenskaper hos svenska livsmedelsprodukter. Examensarbetet syftar till att ringa in faktorer som gjort att tre framgångsrika företag lyckats med sin livsmedelsexport, samt undersöka betydelsen av att produkterna kommer från Sverige och bär svenska mervärden. Det empiriska materialet insamlades dels genom en intervjubaserad förstudie med representanter från LRF, Li och Food From Sweden och dels genom fallstudier av livsmedelsföretagen Ceba Foods AB, Gillebagaren AB och Wasabröd AB. Framgångsfaktorer som framkom i studien var bland annat att produkterna är unika, ligger i ändamålsenliga förpackningar, har lång hållbarhet och håller hög kvalitet. Två av fallföretagen ansåg att kontinuerlig bearbetning av importörer är viktigt.

Idag är människans påverkan på klimatet och den globala uppvärmningen ett ständigt återkommande ämne i samhällsdebatten. Det finns en mängd miljöcertifieringar som ska tydliggöra för konsumenten att varan är framställd på ett sätt som är hållbart ur miljösynpunkt och kan exempelvis röra djurhållning, arbetsvillkor eller andra faktorer som påverkar ett hållbart samhälle. Dessa certifieringar finns för att konsumenten ska få bättre kännedom om matens ursprung och produktion och på så sätt kunna fatta mer medvetna val av livsmedel. Vår studie syftade till att undersöka hur konsumenter, i detta fall gravida kvinnor som väntar sitt första barn, resonerar när de står inför att välja en miljöcertifierad eller en icke-miljöcertifierad livsmedelsvara. Vi har även undersökt huruvida faktorerna kunskap, pris och tillgänglighet påverkar valet av vara. Utifrån vår undersökning har vi kunnat konstatera att det råder ett gap mellan respondenternas intention till beteende och hur deras beteende ter sig i verkligheten.

BAKGRUND: Folsyra och järn är två viktiga ämnen som under graviditeten har olika betydelser dels för mamman och dels för fostret. Brister på dessa ämnen kan således leda till skador av olika slag och därför rekommenderas ofta kosttillskott till gravida kvinnor. Kvinnornas matvanor kan påverka om de får i sig tillräcklig mängd av dessa ämnen.SYFTE: Syftet med denna studie var att se hur gravida förhåller sig till att ha en hälsosam kost under graviditeten samt inställningen till kosttillskott med järn och folsyra. Studien syftade till att undersöka eventuella hinder samt se användningen av järn och folsyra.METOD: Studien är av kvantitativ typ med en enkät som inför denna undersökning har modifierats, Health and Taste Attitude Scale. Enkäten består av 7 frågor och 21 påståenden varav 6 st är från HTAS och resterande tillagda.

Eftersom vi har ett eget stort intresse för djurvälfärdsfrågor och produktion av livsmedel med hög kvalitet har vi valt att fördjupa våra kunskaper inom gårdsslakt. I en tid där vi går mot allt färre stora slakterier, som leder till långa transporter för djuren och resulterar i ökad stress och skaderisk, så känns detta extra aktuellt. Vi har därför sammanfattat det vi tycker är viktigast att tänka på för den som går i tankarna att starta ett eget slakteri. Det man bör börjar med är att kontakta kommunen för bygganmälan och söka byggnadslov, där skall man även söka miljötillstånd för sin verksamhet. Därefter vänder man sig till livsmedelsverket med sin verksamhetsbeskrivning och planritning för att få tillstånd att producera livsmedel.

I kostbudskapet är lärandet ett problem. För att nå ut med kostbudskapet utgår man från vadsom står i läroplan respektive kursplan om vad eleverna skall lära sig. Målen enligtkursplanen i Näringslära 50 poäng på gymnasienivå är bland annat att eleverna skall fåkunskap om vilken betydelse maten har för hälsan samt hur näringsämnena är uppbyggda ochderas funktioner i kroppen. Vidare skall eleverna få kunskap om vilket näringsinnehåll någravanliga livsmedel har samt hur dessa näringsämnen bevaras när beredning av dessa livsmedelsker i matlagningen. Även kommunikationen mellan lärare och elever samt miljön är delarsom har betydelse för att nå ut med kostbudskapet.

I denna kandidatuppsats undersöks de föreställningar som ett antal politiker och tjänstemän i Tranås kommun har om kommunens uppgifter och handlingsutrymme i fråga om invånarnas matförsörjning. Det empiriska materialet består i huvudsak av intervjuer. Med inspiration från Anthony Giddens struktureringsteori belyses bl.a. de regler och resurser som informanterna hänvisar till som begränsande eller möjliggörande för det egna och kommunens handlingsutrymme på två specifika områden: den offentliga upphandlingen av livsmedel och tillagningen av skolmat. Skolmatsfrågan handlar om huruvida maten på kommunens grundskolor ska tillagas i central- eller tillagningskök och är en fråga som för närvarande står högt upp på samtalsagendan i Tranås. Diskussionen om skolmaten i Tranås kommun kan ses som ett lokalt uttryck för det som i uppsatsen kallas det offentliga samtalet om maten ? den debatt om maten som under senare år har förts i Sverige och som bl.a.

Vad människor väljer att äta har stor betydelse för deras hälsa och idag är det mångamänniskor som lever ohälsosamma liv vilket bland annat beror på just bristfälliga kostvanor.Kolhydraternas roll i kosten har på senare tid varit omdiskuterad och kan ha skapat enförvirring kring om och/eller varför kolhydratrika livsmedel bör ingå i kosten. Dåkolhydratrika livsmedel enligt Livsmedelsverket är viktiga ur både hälso- och miljösynpunktär det av intresse att undersöka vad människor tycker om dessa och vilka de väljer attkonsumera. Syftet med studien är därför att undersöka kvinnors attityd och beteende medavseende på kolhydrater i kosten samt om kvinnor har kännedom om kolhydraters påverkanpå hälsa och miljö. En kvantitativ metod användes där enkäter skickades ut till kvinnor viaden sociala nätverkstjänsten Facebook. Theory of Reasoned Action användes som teorietiskutgångspunkt.

Syfte: I min uppsats analyserar jag framgångsmönster och förutsättningar för utövande av ledarskap i nätverk. Analysen bygger på en fallstudie av en framgångsrik nätverksorganisation, från initiativ till väletablerad aktör. Metod: Jag har arbetat enligt kvalitativ metod och gjort en fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer. Teoretiska perspektiv: Jag använder mig av teori kring ledning av olika typer av nätverksorganisationer och försöker med teorins hjälp tolka empirin för att förstå vilka faktorer som är viktiga för ledarskapet under de empiriska förutsättningar som råder i det studerade fallet. Empiri: Min empiri handlar om Skånes Livsmedelsakademi, en nätverksorganisation för alla som är intresserade av att utveckla Skåne till ett Centre of Excellence med speciell inriktning på förädling av livsmedel och därtill hörande processer och system.

Tusentals människor drabbas av livsmedelsburna infektioner och förgiftningar varje år. Detta på grund av att restaurangpersonalen i många fall saknar tillräckliga kunskaper i livsmedelshygien. Den viktigaste faktorn för att kunna påverka bakterietillväxt i livsmedel är temperatur. Livsmedelslagstiftningen har inga temperaturkriterier, det är livsmedelsföretagarens ansvar att ingen hälsofara ska kunna uppstå på grund av livsmedel. Hygienkonsulter har sedan tolkat lagstiftningen och arbetat fram rekommendationer för bufféservering.

Bakgrund: De senaste decennierna har förekomsten av fetma ökat drastiskt i Sverige och världen. Genom detta har behovet av olika behandlingsformer ökat, däribland fetmakirurgi. Den vanligaste operationsmetoden är gastric bypass vilken för många patienter kräver livslånga förändringar gällande kostvanor. Vanligt förekommande komplikationer efter gastric bypass är dumpingsymtom, vilka delvis kan begränsas utifrån ätbeteende. Etablerade nationella riktlinjer för kostråd före och efter fetmaoperationer saknas i dagsläget.Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka kostvanor och måltidsmönster, dumpingsymtom samt upplevelser av dietistkontakt i samband med operation hos personer som genomgått gastric bypass.Metod: En webbaserad enkätundersökning om kostvanor riktad till gastric bypass-opererade personer i Sverige genomfördes via bekvämlighetsurval.

Organic food is produced in a way that strives towards maintaining and improving natural resources. The welfare of both producers and consumers is central, also taking both animals and the environment into account. The Swedish government finds this important and in 2006 they made a resolution that the consumption of organic food should be stimulated. The goal was that 25 % of the municipalities? consumption of food should be organic in 2010.The municipality of Ludvika reached the government's target in 2011 and is currently increasing their proportion of organic food by one new product every year.  Ludvika is a member of The National Association of Swedish Eco-municipalities and the town of Ludvika is also a Fairtrade city.

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel: Coola glassförpackningar - Om betydelsen av designade förpackningar som konkurrensmedel inom livsmedelsindustrin Slutseminarium: 2001-06-06 Ämne: Marknadsföring Typ av dokument: Kandidatuppsats Författare: Johan Egerkrans, Fredrik Håkansson, Martin Nielsen, Karin Sandström Handledare: Christer Kedström Nyckelord: Design, Förpackning, Livsmedel Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna på Åhus Glass för att se hur de skulle kunna stärka sin konkurrenskraft via ett aktivare arbete med förpackningsdesign. Vi försöker svara på följande frågor: · Vad kan Åhus Glass i synnerhet och de övriga svenska glassproducenterna i allmänhet göra bättre inom förpackningsdesign? · Vad kan Åhus Glass samt de övriga uppnå genom att arbete med design på ett bättre sätt? Metod: För att ta reda på hur livsmedelsföretagen jobbar med design mot livsmedelsförpackningar idag har en analys utförts med inriktning på glassindustrin. Vår undersökning är gjord med en kvalitativ ansats och inleddes med en djupintervju hos Åhus Glass. Vidare genomfördes fyra enkätintervjuer med GB Glace, Sia Glass, Triumph Glass och återigen Åhus Glass för att urskilja eventuella variationer inom strategin mot förpackningsdesignen samt påvisa de trender som var befintliga mellan företagen.

In this study the hygienic quality of minced moose meat was examined with regard to the prevalence of different bacteria. The methods used are described in NMKL, "Nordic Method Committee for Food". The results show that the levels of Escherichia coli and coagulase positive staphylococci in the meat are too high. The reason for this might be environmental factors, such as high temperature and humidity during the time when the carcasses are hanging and when the meat is cut up..

Titel: Skjut inte på Kulturtanten med hagelbössa - hon kommer ändå!Författare: Zara Selander & Isabella WestbergUppdragsgivare: Arts & Business Sweden ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöAntal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix)Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer på sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg.Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer.Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik såväl inom fysiska väggar som i digitala medier. Arbetet påverkas av fem huvudfaktorer somstudien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt människans komplexitet. Nämnda faktorer ställer höga krav på scenkonstverksamheterna att hålla en ständig dialog och kommunicera till breda grupper i en mängd kanaler.