Aim: The aim of this paper was to investigate whether scientific evidence exists to improve, of students? perceived, insufficient infection control in isolation facilities in companion animal hospitals in Sweden. Material and methods: A question was emailed to the students in the last year of the animal nursing program at SLU in the spring 2012 to get their view of perceived insufficient infection control. A literature study was thereafter preformed using the search engine Web of Knowledge. Results: The students reported several perceived shortcomings which were divided into five categories: basal hygiene, isolation routines, cleaning and disinfection, patient flow and other. Studies supporting that the shortcomings perceived by the students also exist in human health care and to some extent in animal clinics and hospitals were found. Furthermore, scientific evidence that improved hand hygiene, glove procedures and cleaning and disinfection reduces the risk of nosocomial infections in humans was reported. Conclusion: There is not a lot of research performed in the area of infection control in animal nursing.

SAMMANFATTNINGBakgrundMultiresistenta bakterier har visat sig vara ett vÀxande globalt problem. Betalaktamas med utvidgat spektrum kan orsaka svÄrbehandlade infektioner och prevalensen av betalaktamas med utvidgat spektrum har ökat kraftigt i Sverige. I sjukhusmiljöer har bristande vÄrdhygien, hög belÀggningsgrad och personalbrist visat sig vara riskfaktorer för smittspridning. Förebyggande av smittspridning ingÄr i sjuksköterskans kompetensomrÄde. FörbÀttring och utveckling bör alltid efterstrÀvas inom hÀlso- och sjukvÄrd.SyfteSyftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att pÄ vÄrdavdelningar utföra omvÄrdnadshandlingar som omfattar individer med betalaktamas med utvidgat spektrum.MetodEn kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer utfördes med sex sjuksköterskor och analyserades med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys.ResultatSjuksköterskorna som deltog i föreliggande studie lade vikt vid att följa riktlinjer och hygienrutiner.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Introduktion: Förskolan Àr en plats dÀr infektionssjukdomar sprids. SkÀrpt hygien och ökadkunskap om de vanligaste infektionssjukdomarna och deras smittvÀgar har visat sig minskasjukfrÄnvaron och öka följsamheten till hygienrutinerna i förskolan. Syfte: Syftet med dennalitteraturstudie var att undersöka om sjuksköterskans kompetens kan öka medvetenheten kringhygienrutiner och smitta och smittspridning hos förskolepersonalen och dÀrmed minskabarnens infektionssjukdomar i förskolan. Metod: Artikelsökningen genomfördes viadatabaserna CINAHL, PubMed, PsycInfo och manuell sökning pÄ författarnamn. Resultatenbaseras pÄ 18 vetenskapliga artiklar.

År 2011 utlĂ€mnades recept pĂ„ PPI-preparat (protonpumpshĂ€mmare) till 790 000 personer i Sverige, varav 59 % var kvinnor. Omeprazol (LosecÂź) Ă€r det preparat som helt dominerar förskrivningen. Den förskrivna volymen motsvarar 174 miljoner DDD (Definierade Dygns Doser), vilket Ă€r en mĂ€ngd som rĂ€cker till att behandla ovannĂ€mnda personer i genomsnitt 220 dagar med en dos pĂ„ 20 mg/dag. Behandling med PPI-preparat kan vara svĂ„rt att sĂ€tta ut pĂ„ grund av att utsĂ€ttning leder till Ă„terkomst av syrahypersekretion.Syftet med detta arbete Ă€r att lyfta fram den problematik som finns vid utsĂ€ttning av PPI. Som metod har litteraturstudie valts för att besvara frĂ„gestĂ€llningen.Resultatet i studierna har visat pĂ„ ökade chromogranin A-(CgA-) och gastrinvĂ€rden i plasma under en PPI-behandling.

Staphylococcus pseudintermedius (S. pseudintermedius) Àr en opportunist som ingÄr i hundars normalflora och den bakterie som oftast orsakar pyodermi hos hund. En alltför frikostig anvÀndning av antibiotika inom veterinÀrmedicinen har selekterat fram nya resistenta bakterier som meticillinresistenta S. pseudintermedius (MRSP). Det Àr en bakterie som i vissa fall visat sig vara resistent mot alla större antibiotikagrupper som anvÀnds inom veterinÀrmedicinen.

Att inte beakta stĂ€d- och hygienföreskrifter kan leda till ett onödigt vĂ„rdlidande för patienten genom överföring av mikroorganismer frĂ„n kontaktytor. Studier har visat pĂ„ att kontaktytor kan fungera som en reservoar för mikroorganismer samt att överlevnaden kan vara frĂ„n timmar till mĂ„nader. Överförs mikroorganismer frĂ„n kontaktytor till patient kan detta leda till vĂ„rdrelaterade infektioner som i sig kan leda till invasiva kirurgiska ingrepp och i vĂ€rsta fall till döden. Det finns metoder och föreskrifter för att begrĂ€nsa denna smittspridning men följsamheten Ă€r lĂ„g. Den prehospitala vĂ„rdmiljön Ă€r en utsatt miljö nĂ€r det gĂ€ller smittspridning och exponering av mikroorganismer.

Bakgrund: Perifer venkateter (PVK) Àr en allmÀn och rutinmÀssig ÄtgÀrd inom hÀlso- och sjukvÄrden för att kunna lindra, bota och behandla genom att tillföra infusioner, lÀkemedel eller för att hÄlla en fri venvÀg. PVK bestÄr av ett frÀmmande material som i kontakt med blod kan leda till att komplikationer som tromboflebiter bildas. Vid minsta tecken pÄ rodnad, ömhet, svullnad, tromboflebit eller extravasation ska PVK avlÀgsnas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva de senaste forskningsrönen kring sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder för att undvika PVK-relaterade komplikationer. Metod: Studien Àr en litteraturstudie dÀr resultatet baserats pÄ kvantitativa och kvalitativa artiklar.

Bakgrund: ESBL Àr ett enzym som kan produceras av bakterier i tarmens normalflora och gör bakterien motstÄndskraftig ?resistent- mot mÄnga antibiotika. För den enskilde individen fÄr det konsekvenser vid en infektion orsakad av ESBL-bildande tarmbakterier, och dÄ behandling krÀvs. De som infekteras med dessa bakterier riskerar att svara dÄligt pÄ behandling med vÄra vanligaste antibiotika, och det kan krÀvas inlÀggning pÄ sjukhus Àven vid banala infektioner.Syfte: Att fördjupa kunskapen om vad det innebÀr för den enskilda individen att drabbas av ESBL-bildande tarmbakterier.Metod. En modifierad variant av Grounded Theory anvÀndes som analysmetod av sju öppna intervjuer.Resultat: I analysen vÀxte kÀrnkategorin Att bli utkastad i det skrÀmmande och okÀnda utan karta och kompass fram.

Meticillinresistenta Stafylokocker aureus Àr Stafylokocker aureus som Àr resistenta mot flera antibiotika. Meticillinresistenta Stafylokocker aureus samt infektioner associerade till det Àr ett vÀlkÀnt internationellt problem och delas in i vÄrdförvÀrvad och samhÀllsförvÀrvad. VÄrdförvÀrvade Meticillinresistenta Stafylokocker aureus Àr de som sprids pÄ sjukhus, medan den sistnÀmnda sprids ute i samhÀllet. Individer kan bli koloniserade med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus utan att ha symtom och det kan spridas genom luftburen, direkt och indirekt smitta. Den dominerande spridningen sker mellan hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens hÀnder till patienten.