SAMMANFATTNINGSyftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera gÀllande rÀtt, vad avserförhÄllandet mellan den kommunala arbetstagarens rÀttigheter till yttrandefrihet kontraden lojalitetsplikt som denne genom anstÀllningsavtalet har gentemot sin arbetsgivare.Eftersom det finns en hel del praxis inom omrÄdet frÀmst frÄn Justitieombudsmannen(JO), eftersom det rör sig om kommunal verksamhet, anvÀnder jag mig i uppsatsen avflera uttalanden och beslut frÄn denna instans.Yttrandefriheten Àr en av de mest grundlÀggande rÀttigheterna i ett demokratisktsamhÀlle och Àr i Sverige en grundlagsfÀst rÀttighet. RÀtten att fritt kunna uttrycka sinuppfattning Àr viktig för att information skall kunna spridas, och att alla skall kunnavara med och pÄverka samhÀllet via dialog och debatt.Teknikens utveckling och sociala mediers utbredning gör att information och Äsikterblir lÀttillgÀngliga för en stor krets av mottagare.Att anvÀnda sig av sociala medier och via bloggar och facebook ge uttryck för Äsikteroch attityder blir allt mer frekvent förekommande, och det Àr inte helt ovanligt att mansom arbetstagare kommenterar sin arbetsplats, chef eller verksamheten man Àr anstÀlldinom.Arbetstagaren i den kommunala verksamheten har ett förstÀrkt skydd för sinyttrandefrihet gentemot arbetsgivaren (det allmÀnna) genom den grundlagsfÀstameddelarfriheten och meddelarskyddet.I uppsatsen redogör jag för de rÀttigheter och det skydd som den kommunalaarbetstagaren har nÀr det gÀller att utnyttja sin yttrandefrihet i form av kritiskauttalanden gentemot arbetsgivaren.Förutom rÀttigheten att uttrycka kritik gentemot sin arbetsgivare har den kommunalaarbetstagaren ocksÄ skyldigheter att anmÀla missförhÄllanden inom vissa omrÄden,Detta via lex Maria och lex Sarah, vilket jag ocksÄ redogör för. I uppsatsen beskriverjag Àven det betÀnkande som i april i Är (2011) presenterats angÄende lex Sarah inomskolan.I uppsatsen konstaterar jag att rÀtten till yttrandefrihet gÄr före den lojalitetsplikt som ioch med anstÀllningsavtalets ingÄende uppstÄr.Jag konstaterar att lojalitetsplikten i kommunal verksamhet inte existerar nÀr det gÀllernegativa eller kritiska yttranden gentemot arbetsgivaren.Lojalitetsplikten handlar för den kommunala arbetstagaren i sjÀlva verket enbart om hurman skall utföra sina arbetsuppgifter, inte vad arbetstagaren uttrycker om sinarbetsgivare..

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

Syftet med denna studie var att undersöka medelklassens instÀllning och uppfattning gentemot hÀlsofrÀmjande aktiviteter och hur det som fanns tillgÀngligt pÄ arbetsplatsen utnyttjades. Som representanter för medelklassen har jag valt personer ur yrkesgruppen lÀrare. I studien anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex lÀrare, tre kvinnor frÄn en skola och tvÄ mÀn och en kvinna frÄn en annan skola, intervjuades för att fÄ ta reda pÄ deras instÀllningar och uppfattningar om hÀlsofrÀmjande aktiviteter. Skolorna ligger i SkÄne och erbjuder olika hÀlsofrÀmjande aktiviteter för lÀrarna.

Syfte EftervÄrd Àr ett komplext begrepp vilket studiens syfte Àr att utforska. Vi har valt att fokusera pÄ verksamheter som arbetar med eftervÄrd för ungdomar som varit placerade utanför det egna hemmet. FrÄgestÀllningar Vad innebÀr begreppet eftervÄrd för aktörerna? Hur arbetar aktörerna med eftervÄrd i deras verksamhet? Hur ser aktörernas instÀllning ut till riktlinjer samt aktuell lagstiftning?Metod Vi har gjort en kvalitativ studie, dÀr vi valt att anvÀnda oss av en semistrukturerad intervjuguide. Vi har valt att intervjua fyra aktörer som arbetar med eftervÄrd för ungdomar.Resultat UtifrÄn det vi fann i empirin kunde vi urskilja fyra teman.

Denna kandidatuppsats behandlar Àmnet mÄngfaldsrekrytering. Uppsatsens syfte var att tolka och förstÄ en kommuns rekryteringsprocess ur ett mÄngfaldsperspektiv. Vidare ville vi belysa hur kommunens rekryteringsprocess kan förbÀttras för att frÀmja rekrytering av mÄngfald. En frÄgestÀllning utarbetades för att besvara syftet:Hur gÄr kommunens rekryteringsprocess till?Undersökningen Àr en fallstudie och genomfördes pÄ VÀxjö kommun, dÀr vi intervjuade fyra chefer och fyra personalspecialister, samtliga vÀl insatta i kommunens rekryteringsprocess. För att uppfylla syftet anvÀndes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analys av kommunens riktlinjer för rekrytering.

HÄllbar utveckling Àr ett av FN:s övergripande mÄl. Utbildning ses som ett av de viktigaste verktygen för att förÀndra mÀnniskors attityder och ge dem förmÄga att lösa de problem som hör ihop med hÄllbar utveckling. I den svenska strategin för hÄllbar utveckling ges utbildning en viktig roll. Skolans verksamhet regleras av ett antal styrdokument pÄ bÄde nationell och lokal nivÄ. Dessa anvÀnds för att genomföra nationella mÄlsÀttningar om hÄllbar utveckling i skolan.

I vÄr studie har vi undersökt samhÀllslÀrares attityder och deras tankar kring Àmnet inom de teoretiska och de praktiska programmen pÄ gymnasiet. Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrares attityder till samhÀllskunskapen som ett kÀrnÀmne pÄverkar deras undervisning och likvÀrdigheten i kursen pÄ de olika programmen. Det Àr en fenomenografisk studie av lÀrares attityder. Vi har grundat vÄr analys pÄ intervjuer, transkriberingen av dessa och kategorisering av lÀrarnas attityder. Vi kan konstatera att lÀrarnas attityder gentemot programmen pÄverkar likvÀrdigheten i SamhÀllskunskap A, bland annat för att eleverna pÄ de teoretiska programmen ses som norm.

Ett problem i offentlig miljö, som Habiliteringscenter Stockholm, Àr att enkelt och tillfredstÀllande kunna informera de som vistas dÀr hur de ska agera i hÀndelse av brand. Denna information ska vara utformad sÄ att alla som vistas dÀr har möjlighet att begripa den. Detta Àr speciellt viktigt för offentliga miljöer dÀr personer med funktionsnedsÀttning vistats. Metod som anvÀndes var att utföra en mindre litteraturstudie inom omrÄdena befintlig brand/larm- och utrymningsrutiner, utvecklingstörning, kommunikationsteori och Habiliteringscenter Stockholm, för att fÄ underlag till hur de tÀnkta rutinerna och informationsbroschyren skulle kunna se ut. DÀrefter arbetades det fram förslag som diskuterades och utvÀrderades av Rose-Marie Trillkott och Jan Gustafsson.

Bakgrund: Munnen kan inte ses som separat frÄn resten av kroppen eftersom munhÀlsan pÄverkar den generella hÀlsan. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av anvÀndandet av munbedömningsinstrument för vÄrdpersonalen. Metod: AllmÀn litteraturstudie. Resultat: Genom en innehÄllsanalys framkom de tvÄ subkategorierna; Ger möjlighet att upptÀcka och Tydliggör fortsatt behov av munbedömning. Dessa ledde till kategorin; Munbedömningsinstrumentet ger struktur.

DÄ en katalogtjÀnst skall införas i en verksamhet Àr det viktigt först genomföra en noggrann analys av vilken katalogtjÀnst som passar bÀst. Om en produkt som inte uppfyller verksamhetens behov vÀljs kan det fÄ ekonomiska konsekvenser. Detta kan visa sig bland annat genom att problem kan uppstÄ och att medarbetarna inte kan göra sitt arbete pÄ ett effektivt sÀtt.Detta projekt har som mÄl att skapa riktlinjer för hur val av en katalogtjÀnst bör gÄ till. Riktlinjerna Àr tÀnkta att stödja valet frÄn det att katalogtjÀnster identifierats som möjlig lösning till att nÄgra produkter som uppfyller verksamhetens grundlÀggande behov tagits fram. Som utgÄngspunkt för valet anvÀnds det tjÀnstestöd som erbjuds av katalogtjÀnster.

SAMMANFATTNING Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka om temaveckan i Varberg eller det som ersatt PRAO ? verksamheten uppfyller mÄl och riktlinjer i Lpo 94, vad gÀller elevernas kunskaper om arbetsliv och dess samverkan med nÀrsamhÀllet i övrigt, samt vidare möjligheter till utbildning. I vÄr forskning har vi anvÀnt oss av en kvantitativ ansats och gjort en undersökning med 64 elever i Ärskurs 9 samt representanter för skolpersonal. Vi har Àven gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat förvaltningschefen pÄ barn- och utbildningsnÀmnden i Varberg. VÄrt resultat visar att temaveckan eller det som ersÀtter praon uppfyller mÄl och riktlinjer för elevernas arbetslivskunskaper genom studiebesök, besök frÄn nÀringslivet och genom besök pÄ gymnasieskola. Majoriteten av eleverna upplever att temaveckan bidrar till ökade kunskaper om arbetsliv och utbildning genom erfarenheter utanför skolan.

BAKGRUND: HIV/AIDS (Humant Immunbrist Virus/Acquired Immunodeficiency Syndrome) Àr en epidemi dÀr vÀrldens utvecklingslÀnder Àr hÄrdast drabbade. I studier har det framkommit att sjukvÄrdspersonal har en negativ attityd gentemot denna patientgrupp. Orsaken till detta tros bero pÄ okunskap och rÀdsla. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever stigmatisering och diskriminering frÄn vÄrdpersonal. METOD: En litteraturöversikt, med tio stycken vetenskapliga artiklar som analyserats för att besvara studiens syfte.

VÄr mÄlsÀttning med detta examensarbete var att ta fram en nödbogseringsmanual till skolfartyget Calmare Nyckel. Denna skulle vara helt i enlighet med de regler och riktlinjer som fanns tillgÀngliga och underlÀtta beslutsfattandet för besÀttningen i situationer som krÀver nödbogsering. ProjektbestÀllare var Bengt Karlsson, befÀlhavare pÄ Calmare Nyckel, och efter ett inledande möte sattes arbetet i gÄng dÄ i form av ett projektarbete inom ramen för examensarbete. Vi har baserat manualen pÄ i första hand aktuell lagstiftning och riktlinjer men ocksÄ pÄ andra fartygs nödbogseringsmanualer vi bedömde som bra.Arbetet förflöt enligt utsatt tidsplan och det slutgiltiga resultatet blev vÀl utfört enligt oss och projektbestÀllaren.Calmare Nyckel Àr nu utrustad med en fullt fungerande nödbogseringsmanual som vi med sÀkerhet kan sÀga uppfyller alla tillÀmpliga krav som stÀlls pÄ en sÄdan. VÄr förhoppning Àr att manualen aldrig kommer att behöva anvÀndas i skarpt lÀge, men dÀremot regelbundet fungera som underlag i övnings- och utbildningssyfte..

Studiens syfte Àr att undersöka hur och om yrkesverksamma pedagoger arbetar med förÀldrainflytande i förskolan för att följa lÀroplanens riktlinjer och att undersöka vilka förvÀntningar pedagoger och förÀldrar har pÄ förÀldrainflytande. Samt att undersöka hur pedagoger anser att de arbetar med förÀldrainflytande i förskolan, vilka möjligheter och hinder som finns, hur ser förÀldrar och pedagoger pÄ förÀldrainflytande samt anser förÀldrar att de fÄr ha inflytande i förskolan? Genom intervjuer har 6 förskollÀrare samt 6 förÀldrar delgett sina perspektiv, tankar och erfaranheter pÄ förÀldrainflytande i förskolan. Resultatet visar att bÄde förskollÀrarna och förÀldrarna ansÄg att förÀldrainflytande Àr viktigt, och att det Àr förÀldrars rÀtt att ha inflytande. FörÀldrarna upplevde att de inte kunde vara med och ha det inflytande pÄ förskolans verksamhet som de hade önskat, och som de pÄtalade var deras rÀttighet. FörÀldrarna var ocksÄ osÀkra för vilket inflytande de kunde fÄ ha, hur mycket och inom vilka omrÄden.

Det anmÀls cirka 20 000 fall av kvinnomisshandel i hemmet Ärligen. Denna nedslÄende fakta innebÀr att problemet Àr vÀldigt stort och att det tillhör polisens vardag att hantera dessa brott. Att kanske dagligdags fÄ ta sig an fall av kvinnomisshandel krÀver god förberedelse och kunskap. I takt med att intresset för problematiken kring kvinnomisshandel i samhÀllet stÀndigt ökar sÄ har detta Àven avspeglats i den polisiÀra organisationen. Vi har gjort intervjuer för att undersöka tre olika polismyndigheters arbetsförfarande och lokala samverkan med andra aktörer gÀllande vÄld mot kvinnor i en nÀra relationssituation.