Sök:

Sökresultat:

35275 Uppsatser om Följa eller Förklara. - Sida 54 av 2352

Vad skapar arbetstillfredsstÀllelse pÄ ett lager? : Nio extraarbetande studenters upplevelser.

ArbetstillfredsstÀllelse kan definieras som ?en positiv (eller negativ) evaluerande vÀrdering av arbetet eller arbetssituationen? (Kaufmann, G.,  & Kaufmann, A.  2005 s. 269). Denna studie fokuserar pÄ delaktighet,  arbetsinriktning, fysiska betingelser, lön, ledarskap och sociala betingelser som delar i arbetstillfredsstÀllelse. Syftet med studien var att undersöka hur extraarbetande högskolestudenter pÄ lager uppfattade sin arbetstillfredsstÀllelse, dÀrför intervjuades nio studenter varav tre kvinnor i Äldern 21-33.

"Kunskap Àr inget entydigt begrepp" - en diskursanalys av begreppen lÀrare och fritidspedagog utifrÄn Lpo94 och Lgr11

Studien har diskuterat och analyserat de tvÄ senaste svenska lÀroplanerna. Med hjÀlp av kritiskdiskursanalys har den nya lÀroplanen Lgr11 (Skolverket, 2011) och den föregÄende lÀroplanenLpo94 (Skolverket, 1994) nÀrlÀsts pÄ ett ifrÄgasÀttande och granskande sÀtt. Syftet har varit att seom, och i sÄ fall i hur stor omfattning, ord sÄsom lÀrare och fritidspedagog förekommer.Förekomsten eller frÄnvaron av dessa ord har sedan getts olika möjliga tolkningsförslag för att sevad det skulle kunna innebÀra eller betyda nÀr dessa ord förekommer, och framförallt nÀr de inteförekommer. Resultaten har visat att ordet fritidspedagog inte nÀmns över huvud taget, och attord sÄsom fritidshem inte alls förekommer i samma utstrÀckning som exempelvis ordet lÀrareeller skola. Vidare har detta sedan diskuterats utifrÄn vad det kan betyda för de olikaprofessionernas status inom skolan om deras respektive yrken förekommer eller inte i denlÀroplan som Àr menad att gÀlla för dem.

VÀgsaltets spridningsvÀgar och dess pÄverkan pÄ landskapets vegetation

Hundratusentals ton vÀgsalt, natriumklorid, sprids ut pÄ vÄra vÀgar vintertid för att skapa sÀkra trafikförhÄllanden. Men vintervÀgunderhÄllning och vÀgsaltsanvÀndning kan bidra till förstöring av de naturliga och interna processerna i angrÀnsande mark och vegetation. VÀgsalt sprids frÄn vÀgen pÄ olika sÀtt, till exempel genom att plogas bort, att det skvÀtter frÄn fordon, genom avrinning, eller till och med via vinden. Salt sprider sig lösligt i grundvatten eller ytvatten som natrium- och kloridjoner och rör sig vidare i marken eller ackumuleras inom den. Klimat, vÀderförhÄllande, landskapets utformning och anvÀndning, trafikmÀngd och vÀgunderhÄll Àr faktorer som pÄverkar bÄde saltÄtgÄngen och spridningsvÀgarna.

PATIENTERS UPPLEVELSER AV VAD SOM LINDRAR PREOPERATIV ORO ELLER ?NGEST. En litteraturstudie

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Design av kyl för snus

I den hÀr rapporten redogörs för det arbete som syftar till att formge och konstruera en snuskylare anpassad till Skruf Snus AB: s företagsprofil. Produkten har tagits fram i samarbete med företaget för att ge dem en innovativ och exklusiv kyl som sÀrskiljer deras kylare frÄn sina konkurrenters. Kylaren skall rymma 50 dosor snus ur deras vita serie som innehÄller fem olika sorter och hÄlla en temperatur mellan +4°C och +8°. Produkten skall kunna anvÀndas pÄ krogar, barer, restauranger, hos tobakshandlare och i butiker. Arbetet har följt en systematisk problembehandling formulerad utifrÄn befintliga teorier.

?Om man sitter stilla blir man jÀttetrött och kan inte komma ihÄg nÄgot? : En studie om hur barn i förskoleklass ser pÄ rörelse och motorik och dess betydelse för deras inlÀrning.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken kunskap barnen i förskoleklass har om rörelse ochmotorik samt kring rörelsens och motorikens betydelse för inlÀrning. Det finns nÀmligenmycket som talar för att barn i dag tenderar att vara mer och mer stillasittande i samhÀlletöver lag. Detta trots att det finns forskning som visar vilken betydelse rörelse och envÀlutvecklad motorik har för att kunna skapa den ultimata möjligheten för inlÀrning.Resultatet visar en kvalitativ enkÀtundersökning i tvÄ förskoleklasser dÀr 13 barn ingick.I resultatet visas att barnen i förskoleklasserna ansÄg att rörelse innebÀr att man rör sin kroppfysiskt, som att gÄ, springa, hoppa eller klÀttra. De ansÄg att detta skedde i idrott eller i olikafritidsaktiviteter, men ocksÄ i leken som sker frÀmst utomhus. Barnen i förskoleklasserna kaninte redogöra för vad motorik innebÀr eller vilken betydelse motoriken har för inlÀrningen.Men de kan ÀndÄ se ett samband mellan rörelse och inlÀrning och Àr medvetna om attrörelsen underlÀttar koncentration och inlÀrning, men de kan inte redogöra för varför..

Den tvÄ- eller flersprÄkiga eleven i den svenska skolan : HjÀlper eller stjÀlper elevens tvÄ-eller flersprÄkighet för att nÄ lÀroplanens mÄl?

LÀrare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska vÀlkomna alla elever och majoriteten ska fÄ gÄ i den skola som liggernÀrmast hemmet Àven om eleven Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det gör att lÀraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med den hÀrundersökningen Àr att se vilka förutsÀttningar lÀrare har för att möta en hörselskadad elev som gÄri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd lÀraren fÄr före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd lÀraren fÄr nÀr eleven gÄr i klassen.

En skola för alla eller en skola för varje barn : En intervju- och observationsstudie av ungdomars upplevelse av sammanhang i en segregerad eller semisegregerad skolmiljö

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever med en autismspektrum problematik, i en segregerad eller semisegregerad skolmiljö, upplever sin skolsituation. Det finns sedan tidigare inte mycket forskning angÄende elevers upplevelser av specialpedagogik, hur deras skolsituation ser ut, deras kÀnsla av sammanhang och hur de upplever sig bli bemötta. Vi anser dÀrför att behovet av kunskap utifrÄn elevperspektiv Àr stort. Metoden som tillÀmpats i den hÀr undersökningen Àr kvalitativa intervjuer som kompletterats med en observationsstudie. I studien intervjuas fyra elever med autismspektrum problematik om sina upplevelser frÄn grundskola och sÀrskild undervisningsgrupp.

Teknik och slöjd i samverkan : hur teknologiinriktad bör trÀ/metallslöjden vara?

Detta Ă€r ett arbete om grundskolĂ€mnena teknik och trĂ€/metallslöjds möjligheter att samverka med varandra i nĂ„gon utstrĂ€ckning. DĂ€r ett samarbetes för och nackdelar synliggörs. En del av arbetet granskar Ă€ven hur pass traditionell eller teknologiinriktad trĂ€/metallslöjden som bedrivas i grundskolan bör vara Metoden för att söka svar bestĂ„r av litteraturstudier inom berörda omrĂ„den, samt intervjuer med lĂ€rare som undervisar inom de berörda Ă€mnena. Intervjuerna har skett enligt kvalitativ metod baserat pĂ„ följande frĂ„gestĂ€llningar:-Vilka fördelar kan man som lĂ€rare inom trĂ€/metallslöjd eller teknikĂ€mnet dra/pĂ„visa, genom ett samarbete med teknikĂ€mnet eller trĂ€/metallslöjdĂ€mnet?-Vilka nackdelar kan man som lĂ€rare inom trĂ€/metall slöjd eller teknikĂ€mnet dra/pĂ„visa, genom ett samarbete med teknikĂ€mnet eller trĂ€/metallslöjdĂ€mnet?Även en tredje frĂ„gestĂ€llning besvaras i arbetet, denna genom litteraturstudierna.

Drogpolicy i gymnasieskolan

Detta examensarbete handlar om drogpolicys i gymnasieskolan. Syftet med undersökningen var att jÀmföra och utvÀrdera fem drogpolicys frÄn olika gymnasieskolor i Norrbotten, utifrÄn Regeringens och Skolverkets direktiv. Det fanns Àven en strÀvan om att hitta likheter och skillnader i de olika dokumenten. Detta genomfördes genom en kvalitativ textanalys av fem drogpolicys frÄn olika kommuner i Norrbotten. VÄr undersökning visade att varken Regering eller Skolverk har nÄgra utryckliga krav eller direktiv pÄ upprÀttandet av en drogpolicy.

Vi mÄste kÀnna vÄr publik vÀl för att kunna göra ett bra program: ett examensarbete om förutsÀttningar för att fÄ idéer sÄlda till lokalradion

Det hÀr Àr en undersökning som berör förutsÀttningar att fÄ en idé eller produktion sÄld till Sveriges Radios lokalradiostationer. ForskningsfrÄgan Àr: vilka förutsÀttningar krÀvs för att fÄ sin produktion eller idé sÄld till en av Sveriges Radios lokalradiostationer? Uppsatsen Àmnar inte förklara hur man som radioproducent ska gÄ till vÀga för att sÀlja in en idé, utan den ger en bredare bild av lokalradion, sÄ man som radioproducent fÄr en förstÄelse för vad stationerna kan tÀnkas vilja ha. Uppsatser utgÄr ifrÄn tre teoretiska begrepp: genre, radiosprÄk och tilltal. I min analys syns det framförallt en klar utveckling kring radiosprÄket..

Röntgenundersökning med intravenöst jodkontrastmedel. Betydelsen av röntgensjuksköterskans omvÄrdnad och kompetens.

Röntgenundersökning Àr en medicinsk undersökning av kroppen med hjÀlp av röntgenstrÄlning. Kontrastmedel anvÀnds i stor omfattning vid olika röntgenundersökningar och verkar genom att förstÀrka skillnader mellan kroppens olika vÀvnader vilket kan anvÀndas för att ge bÀsta diagnostiska information. Det Àr viktigt att sjuksköterskan frÄgar om ifall patienten har nÄgon allergi eller överkÀnslig mot nÄgot. Sjuksköterskan ska Àven frÄga om patienten Àter nÄgot lÀkemedel eller har nÄgra andra sjukdomar som diabetes, hjÀrtsjukdom eller njursvikt. Sjuksköterskan har en kvalificerad utbildning i specifik omvÄrdnad.

Ansvarsgenombrott : SĂ€rskilt om "processbolag"

Ett processbolag Àr ett bolag vars huvudsyfte Àr att driva en process Ät sin huvudman. Enligt huvudregeln i rÀttegÄngsbalken skall den förlorande parten stÄ för den vinnande partens rÀttegÄngskostnader. Vid det fall att en person anvÀnder sig av ett underkapitaliserat processbolag för att driva processen kan denne person vid en eventuell förlust, försÀtta bolaget i konkurs och dÀrmed undvika att betala det stora belopp som krav pÄ rÀttegÄngskostnader oftast utgör.Huvudregeln i aktiebolagslagen Àr att vare sig aktieÀgare eller nÄgon annan skall vara skyldig att svara för aktiebolagets Ätaganden. Denna huvudregel stipuleras i aktiebolagslagens 3 kap 1 §. Det har dock utvecklats en princip i praxis för nÀr undantag görs ifrÄn denna huvudprincip och man ÄlÀgger aktieÀgare eller annanmed "bestÀmmande inflytande" över bolaget ett ansvar för bolagets skulder.

Minska eller inte minska sitt aktiekapital : Hur uppfattar de privata aktiebolagen möjligheten till att sÀnka aktiekapitalet till 50 000 SEK?

SÀnkningen av aktiekapitalkravet frÄn 100 000 till 50 000 SEK den 1 april 2010, förverkligades för att förbÀttra de institutionella villkoren för de privata aktiebolagen och för att fungera som ett incitament till att öka smÄföretagande. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om de privata aktiebolagen har valt att lösgöra eller behÄlla sitt aktiekapital efter denna nya regel och varför. Dessutom Àmnar studien att undersöka om det finns skillnader mellan de som vÀljer att minska eller att behÄlla sitt aktiekapital avseende bransch, Älder och omsÀttning. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning som innefattar 212 respondenter. De resultat som denna undersökning kommer fram till Àr: Att majoriteten av de privata aktiebolagen har valt att behÄlla sitt aktiekapital.Att anledningen bakom att behÄlla aktiekapitalet Àr att bevara företagets kreditvÀrdighet, att anvÀnda aktiekapitalet i verksamheten och för att proceduren med att sÀnka aktiekapitalet anses vara krÄngligt och tidskrÀvande.

Konsumenters efterfrÄgan av ekologiska livsmedel : En fallstudie i Stockholm

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar konsumenten i sitt val att konsumera ekologiska eller konventionella livsmedel. Uppsatsens frĂ„gestĂ€llningar lyder: (1) Förekommer det ett mönster i hur konsumenter frĂ„n olika geografiska och socio-ekonomiska grupper (Rinkeby, Liljeholmen och Östermalm) konsumerar ekologiska livsmedel? Vilka likheter eller skillnader finns platserna emellan? (2) Är det varans pris eller andra faktorer, sĂ„som kunskap och attityder gentemot ekologiska livsmedel, som pĂ„verkar konsumtionen?. Fokus ligger pĂ„ tre av Stockholms 14 stadsdelar: Östermalm, HĂ€gersten-Liljeholmen och Rinkeby-Kista. Teorin inom ekologiomrĂ„det berör den typiska ekologiska konsumenten och inom geografin begrepp som exempelvis gravitationsmodellen, om beroendet mellan olika platser.

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->