Musiker Àr en yrkesgrupp som utsÀtts för lÄngvarig statisk och dynamisk, repetitiv belastning framförallt i bÄl och övre extremitet. Denna belastning ökar risken att drabbas av muskeloskelettala besvÀr, perifera nervskador samt fokal dystoni. SmÀrta och/eller dysfunktion kan ha förödande konsekvenser för en musiker som i vÀrsta fall tvingas avbryta sin karriÀr. En sjukgymnast med specifika kunskaper kring musikers situation skulle kunna erbjuda lÀmplig konservativ behandling i antingen ett behandlande eller preventivt syfte. Syfte: Att skapa en översikt av forskningsresultat avseende effekter av sjukgymnastisk behandling och prevention riktad till musiker som drabbats av smÀrta och/eller dysfunktion i rörelseapparaten.En litteratursökning gjordes i flera olika databaser.

SammandragJag har analyserat hur hundklÀder presenteras i tre svenska e-shopar. Inspirerad av det relativt nya fÀltet Human Animal Studies ville jag undersöka hur hundens kön, ras och subjektsstatus görs. Jag anvÀnder diskursanalys av texters och bilders samspel.Det Àr fÄ hundplagg i min analys som uttalat sÀgs vara för tikar eller hanar men en möjlighet att markera kön pÄ sin hund finns ofta nÀrvarande i och med fÀrger eller tryck Tik- och markeringsskydd, som Àr avsedda för ena eller andra könet, uppvisar ocksÄ skillnader. Dock verkar Àven en nÄgot feminin klÀdsel vara accepterad för hanar och det mönster jag tycker mig se av att mindre, mer pÀlsklÀdda raser framstÀlls feminint Àr inte entydigt.Kontroll av hunden verkar förhandlas genom att vikten av bekvÀmlighet poÀngteras. Jag drar dÀrmed slutsatsen att hunden ses som subjekt men visar att det Àr pÄ ett antropomorfistiskt sÀtt dÀr mÀnniskor tillskrivs förÀldrarstatus.

Projekt som arbetsform har anvÀnts under lÄng tid och har under senare Är fÄtt en stor spridning inom olika omrÄden. Vid framtagningen av ett informationssystem Àr det vanligt att arbetet bedrivs i projektform. Idag har de tÀnkta anvÀndarna av systemet fÄtt ett större inflytande i systemutvecklingsarbetet och det Àr vanligt förekommande med anvÀndarmedverkan. Den studerade litteraturen i samband med detta arbete menar att det finns ett behov av att skapa framgÄngsrika projekt. Detta kan Ästadkommas genom korrekta bedömningsgrunder vid urvalet av medarbetarna i projektet.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker vad genrepedagogiken och/eller SFL kan ge.Syftet med studien Àr att undersöka vilka effekter genrepedagogiken och/eller SFL ger utifrÄndet som kallas för Sydneyskolan. Studier som inkluderas Àr bÄde nationella och internationellaoch undersöker bÄde första- och andrasprÄksundervisning. Effekter som pÄtrÀffats i dennastudie Àr följande; eleverna har utvecklat sitt ordförrÄd, ett metasprÄk nÀr de talar om sprÄk,sina texters sprÄkliga drag och genrestruktur samt sin attityd till skrivande. Förutom effekternavisade ocksÄ studien vad som direkt pÄverkar effekterna av genrepedagogiken och/eller SFL sÄsom tiden och stöttning. Resultatet gör det möjligt för oss att se genrepedagogiken som enfördelaktig pedagogik att anvÀnda sig av i de svenska klassrummen dÄ det pÄ flera sÀtt ÀrsamstÀmmigt med de svenska styrdokumenten.

Detta arbetes syfte Ă€r att göra en jĂ€mförelse av olika organisationer och undersöka vad som kĂ€nnetecknar den organisation som finns uppbyggd kring intranĂ€tet och hur drift och förvaltning bedrivs av intranĂ€tet. Även frĂ„gan om vem eller vilka som ansvarar för intranĂ€tet behandlas i denna rapport. För att kunna göra jĂ€mförelser utifrĂ„n problemstĂ€llningen har intervjuer genomförts i sju organisationer, som har eller Ă€r pĂ„ vĂ€g att införa ett intranĂ€t, dĂ€r alla Ă€r verksamma inom olika omrĂ„den.Slutsatserna visar att mĂ„nga av de större organisationerna har nĂ„gon form av organisation runt sitt intranĂ€t, för de mindre organisationerna, som Ă€ven har mindre intranĂ€t, Ă€r det oftast en eller kanske nĂ„gra som hanterar drift och förvaltning av intranĂ€tet. Även i avseende pĂ„ ansvaret för intranĂ€tet visar slutsatserna att det frĂ€mst Ă€r de större organisationerna som har en specifik person som ansvarar för intranĂ€tet..

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns vissa skillnader vid bön i de olika kyrkorna, men Ă€ven att det kan finnas minst lika mycket skillnader inom samma kyrka frĂ„n församling till församling. FrĂ€mst frĂ„n storstad till smĂ„ samhĂ€llen.Den största skillnaden i bönen i de olika kyrkorna Ă€r den fria bönen eller förbönen och dess anvĂ€ndningsomrĂ„den. Även andra varianter av bön sĂ„som lovsĂ„ng eller tungotal skiljer sig frĂ„n kyrka till kyrka. Inom vissa kyrkor anvĂ€nds de mer eller mindre inte alls, och i andra kyrkor har de mycket litet anvĂ€ndningsomrĂ„de eller Ă€r byggstenen inom gudstjĂ€nsten eller gemenskapen.Jag har Ă€ven kommit fram till att mycket som gĂ€ller bön Ă€r vĂ€ldigt individuellt Ă€ven fast det gĂ€ller en församling och en gemenskap. Det Ă€r mycket individuellt t ex hur den andliga upplevelsen genom bön upplevs, men att kĂ€nslan kanske Ă€ndĂ„ Ă€r den samma och kan beskrivas med harmoniserande ord som lugn, trygghet och kĂ€rlek.De tror alla pĂ„ samma Gud, och vĂ€gen till kommunikation kan skilja sig, men mĂ„let om bekrĂ€ftelse och kĂ€nsla Ă€r densamma.Bönens roll i den troendes liv uppfattar jag som en stor del av tron och livet.

SlÀckte du lampan i hallen innan du Äkte till jobbet idag? Eller glömde du kanske lÄsa dörren? Skulle det inte vara perfekt om du enkelt kunde ta upp din mobiltelefon och kontrollera det nu? Detta Àr exempel pÄ funktioner som Condotechs webblösning innehÄller. Examensarbetet handlar om att skapa en webbaserad produkt som knyter samman olika typer av komponenter som Àr integrerade i hemmets produkter. AnvÀndarna av webblösningen kan maximera sin levnadskomfort, samtidigt som de kan minimera kostnader genom att de fÄr översikt över förbrukning. Det kommer att vara möjligt att nÄ webblösningen bÄde genom en dator med Internetuppkoppling och genom en mobiltelefon.

Bedövning eller inte vid rituell slakt Àr en stÀndigt aktuell frÄga, vars lagstiftning och regler skiljer sig mellan olika lÀnder och religiösa grupper. Syftet med denna litteraturstudie Àr att med utgÄngspunkt frÄn djurets lidande utreda vilken rituell slaktmetod som ger högst djurvÀlfÀrd; slakt utan bedövning eller slakt med bultbedövning, elektrisk head-only-bedövning eller post-cut stunning. TillvÀgagÄngssÀtten skiljer sig mycket mellan och inom de olika slaktmetoderna, och innefattar alla eller nÄgra av de kritiska punkterna; fixeringen, sjÀlva bedövningen, snittet samt tiden mellan snitt alternativt bedövning och förlorande av medvetandet. Fixering kan orsaka djuret lidande i form av stress eller rÀdsla, varför en sÄ kort fixeringstid som möjligt med djuret i upprÀtt position Àr att föredra ur djurvÀlfÀrdssynpunkt vid sÄvÀl bedövad som obedövad slakt. Vid bedövning Àr det viktigt att utrustningen Àr i gott skick och slaktaren kompetent för att inte utsÀtta djuret för onödigt lidande.

I Sverige finns möjligheten för staten och företag att expropriera mark frÄn fastighetsÀgare för att utöka eller effektivisera en allmÀnnyttig anlÀggning. En ?allmÀnnyttig anlÀggning? kan till exempel handla om ett företags önskemÄl att anlÀgga teleledningar i syfte att tillgodose eller förbÀttra en teleförbindelse till ett omrÄde. NÀr det gÀller rÀtten för ett företag att dra fram ledningar av olika slag tillÀmpas ledningsrÀttslagen som Àr speciellt utformad för markÄtkomst angÄende anlÀggandet av ledningar. I de flesta lÀnder har staten eller exploatörer möjligheten att ta mark i ansprÄk för att utveckla landets infrastruktur och att gynna allmÀnnyttan.

MÄlet med detta examensarbete Àr att minska risken för olyckor dÀr grÀvmaskiner, med borr- eller pÄlmast monterad, Àr inblandade. För att kunna uppnÄ detta mÄl, har ett berÀkningsprogram skapats som definierar ett sÀkert arbetsomrÄde innan ostabilitet intrÀffar. Detta har gjorts genom att studera tidigare forskningsarbeten inom omrÄdet samt verifiering av berÀkningsprogrammet med hjÀlp av en fallstudie och data om maximal lyftkapacitet för grÀvmaskinen..

Finns det ett samband mellan sannolikheten för att ha ett arbete och hur ditt nÀtverk ser ut? I sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Denna studie undersöker om antalet nÀra vÀnner har betydelse för om du har arbete eller inte. Studien syftar Àven till att ta reda pÄ vilka egenskaper hos nÀra vÀnner som kan gynna eller missgynna individen i arbetssökandet. NÀra vÀnner med eller utan arbete, födda i Sverige eller utlandet; vilka Àr till gagn pÄ arbetsmarknaden och vilka har mindre att tillföra? Denna kvantitativa studie Àr grundad i ett nationellt representativt datamaterial och undersöker sambanden mellan att vara anstÀlld eller arbetslös och innehÄllet i ens personliga nÀtverk ? dem man kallar sina nÀra vÀnner.Studiens hypoteser bygger pÄ nÀtverksteori och teori om socialt kapital, samt forskning som tidigare gjorts pÄ omrÄdet.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka hur skolproblem och elevens aktörsroll gestaltas med hjÀlp av olika sprÄkliga mönster i rapporter frÄn skolinspektionen i en kommun. Undersökningen Àr upplagd som en fallstudiedesign, dÀr den teoretiska utgÄngspunkten Àr socialkonstruktionism. Empirin bestÄr av 33 skolrapporter frÄn utbildningsinspektionen genomförda under 2005 i en kommun. Varje rapport omfattar ca 10 sidor, en sammanfattande beskrivning och en mer ingÄende redogörelse av den enskilda skolan. I studien genomfördes tvÄ kvalitativa textanalyser: en tematisk innehÄllsanalys av rapporternas sammanfattning och en narrativ analys av den mer ingÄende beskrivningen av skolan. InnehÄllsanalysen visade att skolproblemet gestaltades implicit eller explicit inom ramen för följande teman: mÄluppfyllelse, undervisning, samverkan, organisation och skolmiljö.

I denna studie har jag undersökt om och hur utvecklingen gÄtt framÄt vad gÀller förekomsten av kvinnor och hur dessa portrÀtteras i lÀroböcker i historia. Böckerna jag undersökte var lÀroböcker frÄn tre tidsperioder; 1966-1967, 1983-1984 och 2001. I böckerna rÀknade jag antalet kvinnor och studerade hur de framstÀlldes. Var de passiva eller aktiva kvinnor? Tillagda eller integrerade i historien? Jag utgick frÄn min tes som i stort sa att det hade successivt blivit bÀttre med tiden och att i de sista böckerna, de frÄn 2001 skulle vi ha ganska mÄnga kvinnor som var beskrivna pÄ ett positivt vis..

Bakgrund:Det som nÄgra av mina senaste projekt bottnar i Àr min fascination för att skapa ytor i textila material. Jag strÀvar efter att skapa en spÀnning eller en rörelse i materialet men det Àr ocksÄ mitt sÀtt att uttrycka mig i. Det som jag verkligen uppskattar Àr att en yta kan innehÄlla egenskaper eller kvalitéer som stÄr i opposition till varandra. Det gÀller bÄde den kÀnslomÀssiga undertonen och ytans fysiska uppenbarelse. MÄnga gÄnger förestÀller jag mig att relieferna i textilen Àr som en blindtext som man skulle kunna lÀsa genom att stryka med fingerspetsarna över ytan.

Hallin, Dan (2009) Elevens val. En studie av elevers intresse och motiv för valet av gymnasiets Elprogram. (The pupil?s choice. A study of students? interest and motivation for the selection of the electrical program at the upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 90 hp.