Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en djupare förstÄelse för produktplaceringsprocessen och dÀrmed se vad produktplacering som marknadsföringskanal genererar till en film- och/eller tv-produktion. UtgÄngspunkten för att besvara syftet Àr vÀrdeskapandeteorier tillsammans med en kvalitativ undersökning via intervjuer med sex personer inom produktplaceringsbranschen. Resultatet frÄn undersökningen visade pÄ att fördelarna med produktplacering Àr att den ger konsumenten en plattform att se en produkt eller ett varumÀrke i ett verklighetstroget sammanhang och dÀrmed görs produktionen mer trovÀrdig. I ett större perspektiv genererar produktplacering mer Àn bara trovÀrdighet, den erbjuder ett nÀtverk med samarbetspartners, liksom ett vÀrdeskapande genom kringliggande plattformar..

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.

Syftet med denna uppsats har varit att granska turordningsreglerna utifrÄn tvÄ olika synsÀtt: som ett nödvÀndigt trygghetssystem eller som ett förÄldrat fenomen i behov av förÀndring. Arbetet genomfördes med hjÀlp av juridisk metod och behandlade omrÄden med relevans för Àmnet, sÄsom utveckling och förÀndring av turordningsreglerna, anstÀllningstrygghet, samhÀllsförÀndringens pÄverkan, samt argument huruvida reglerna försvÄrar för vissa grupper pÄ arbetsmarknaden. Turordningsreglerna har funnits i 36 Är och samhÀllet ser annorlunda ut idag jÀmfört med dÄ dessa infördes. Globalisering och specialisering och snabba förÀndringar prÀglar arbetslivet idag. NÀr det gÀller turordningsreglernas vara eller icke vara stÀlls anstÀllningstrygghet mot företagens behov av flexibilitet.

Äldre personer utgör en stor del av befolkningen och Ă„ldersrelaterade sjukdomar ökar i takt med att den Ă€ldre befolkningen ökar. I Sverige finns det 2,3 miljoner mĂ€nniskor som Ă€r över sextio Ă„r varav 140 000 har en demensdiagnos. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om och hur sĂ€llskapsdjur kan pĂ„verka Ă€ldre personer med eller utan demenssjukdom. Genom att följa Goodmans sju steg gjordes en systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen skedde i PubMed CINAHL och PsycINFO dĂ€r 11 vetenskapliga kvantitativa artiklar inkluderades.

Denna studie, ?Att leva ovetandes i det tysta?, Àr skriven av Elin Edman och Elina Hedin och handlar om personer som har varit medberoende. Medberoende Àr ett omdiskuterat begrepp inom vetenskapen, men har tidigare inte haft sÄ stort fokus i samhÀllet. IstÀllet har fokus legat pÄ exempelvis missbrukare eller psykiskt sjuka, men inte pÄ deras anhöriga som ocksÄ Àr drabbade. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om insikten om att vara medberoende, kan fÄ anhöriga att hantera sin livssituation och relationen till den beroende och/eller psykiskt sjuka annorlunda.

Vi har i vÄrt examensarbete valt att designa möbler utifrÄn Àmnet ensamhet.Möbler som i sitt formsprÄk uppmanar mÀnniskor till att ta kontakt eller bara i sin utformning utstrÄlar styrkan i ett materialmöte eller en teknik dÀr tvÄ svaga lÀnkar tillsammans blir starka. Vi kÀnde tidigt att vi inte kunde lösa problematiken ensamhet men det var viktigt för oss att belysa att det faktiskt Àr ett samhÀllsproblem idag..

I den hÀr uppsatsen undersöks fyra vÄrdtexter om den gynekologiska sjukdomen vestibulit. StudienutgÄr ifrÄn teorier om lÀsbarhet, kritisk diskursanalys samt frÄn queerteori, och undersöker fyrahuvudsakliga frÄgor: hur lÀsbara texterna Àr, vem eller vilka de riktar sig till, hur lÀsaren tilltalas itexterna, samt huruvida texterna reproducerar normer om kön och/eller sexualitet. Jag anvÀnder migav Hellspongs och Ledins modell för brukstextanalys samt LIX-testet för att göra analysen. Resultaten visar att texterna Àr relativt lÀsbara, men nÄgot abstrakta dÄ det inte alltid Àr sjÀlvklartvem de riktar sig till eller vem den tÀnkta lÀsaren Àr. Tre av fyra texter reproducerar normen om detbinÀra könssystemet, framför allt genom att anta att alla personer som har slidor Àr kvinnor.

Medaljen har sitt ursprung i det medeltida Italien och kom till Sverige först pÄ 1500-talet. Den har som uppgift att förmedla ett budskap i form av att minna om en speciell person eller hÀndelse. PÄ medaljerna förekommer en hel del symboler och tecken. Dessa symboler Àr avsedda att stÄ för en speciell uppfattning, eller att förmedla en gÀrning, nÄgot den personen medaljen Àr slagen över gjorde sig kÀnd för under sin levnad.Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ klarhet i hur man skall kunna tolka en medalj och dess text.Kan symboliken pÄ medaljerna tydas pÄ nÄgot vis, och har olika medaljgravörer nÄgon speciell stil man kan kÀnna igen denne pÄ?Finns det varierande stilar frÄn olika epoker, eller Àr nÄgon stil mer gÄngbar eller mer banbrytande Àn andra?Finns det en koppling till Ätsida och frÄnsida, och kan man skönja ett mer dolt budskap vid tolkningen?.

Min projektredogörelse beskriver arbetet med att ta fram en bilderbok för tonÄringar. Boken riktar sig till alla de som Àr, tror sig vara eller kÀnner nÄgon som kommit ut som homo- bi eller transexuell. Boken Àr helt baserad pÄ mina egna erfarenheter. Projektredogörelsen tar upp olika teorier, bÄde kring barn- och ungdomslitteratur, och beskriver arbetsprocessen och resultatet med arbetet. Min uppgift har varit att ta fram boken, inte att undersöka mottagandet av densamma ute i skolan.

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.

Varje dag blir ett stort antal kvinnor misshandlade eller hotade av sina mĂ€n. År 2004 anmĂ€ldes det, enligt BRÅ, 16 975 fall av misshandel mot kvinnor dĂ€r gĂ€rningsmannen Ă€r bekant med offret. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ varför vissa kvinnor stannar kvar i ett förhĂ„llande dĂ€r hon varje dag riskerar sitt eget liv genom att bli misshandlad av den person som ska Ă€lska henne mest i hela vĂ€rlden. Jag tror att nĂ€stan alla kvinnor som stannar kvar i en relation dĂ€r hon blir misshandlad genomgĂ„r en normaliseringsprocess. Vissa författare anser, utifrĂ„n en feministisk teori, att mĂ€n slĂ„r för att kontrollera en kvinna och att detta Ă€r möjligt för att samhĂ€llet inte Ă€r jĂ€mstĂ€llt och att misshandeln dĂ„ accepteras.

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.

Tillit har bevisats ha en stark koppling till effektivitet, prestanda och engagemang. Det krÀvs dÀrför mÄnga aspekter av ledarskap för att skapa tillit, det kan vara relationsinriktat eller avtalsinriktat samt att denna mÄste underhÄllas över tid. Syftet med denna studie var dÀrför att analysera hur fastighetsmÀklares tillit till ledaren förÀndras över tid nÀr den utsÀtts för relation- eller avtalsbaserat ledarskap samt vilket av avtals- eller relationsbaserat ledarskap som mest gynnar tillit, eller om dessa samverkar. Studien genomfördes enligt en kvantitativ metod, genom anvÀndandet av enkÀter i ett strukturerat intervjuschema. Det insamlade empiriska materialet analyserades i medelvÀrdes-, regressions-, ANOVA och korrelationsanalys. Detta resulterade i huruvida tilliten inom branschen var relations- eller avtalsinriktad och hur tilliten förÀndrats över tid.   Studien slog fast att tid har en marginell pÄverka pÄ tillit. Tilliten sjunker som mest efter 4-6 Ärs anstÀllning för att sedan succesivt öka.

VÄr frÄgestÀllning Àr följande; Influeras företag i sitt praktiska HR-arbete av HRM-filosofin?PrÀglas HRM-filosofins aktiviteter av ett stereotypt kvinnligt eller manligt ledarskapssÀtt? Har de eventuella HRM-influenserna i ett företags praktiska HR-arbete samma proportion som HRM-filosofin i stort, gÀllande aktiviteternas prÀgel av ett stereotypt kvinnligt eller manligt ledarskapssÀtt? Om HRM-filosofin influerar ett företag, vilka aktiviteter anammas eller förkastas, varför och vilka konsekvenser kan detta fÄ, sett utifrÄn ett genusperspektiv? Som fallföretag har vi valt SEB. Vi har i vÄr undersökning bl a kommit fram till att banker influeras av HRM-filosofin i sitt praktiska HR-arbete. Vi har Àven iakttagit att HRM-filosofins aktiviteter prÀglas av ett stereotypt kvinnligt ledarskapssÀtt och sÄ Àven de delar av HRM-filosofin, som bankerna har anammat..