Syftet med denna studie är att studera utvecklingstendenser för det framtida ledarskapet som en konsekvens av den omfattande generationsväxlingen mellan 40- och 80-talister, som sker i svenskt arbetsliv idag. Studien har sökt svar på hur dagens chefer uppfattar de nya medarbetarna och hur de tar tillvara och utvecklar sitt humankapital för att hantera en sådan förändring. Metod: Denna studie är baserad på en kvalitativ metod. Vi har under insamlingen av det empiriska materialet parallellt arbetat med att samla in teori och därmed har vi använt oss av en abduktiv metodSlutsats: Med utgångspunkt i vårt teoretiska ramverk och vårt empiriska material kan vi utläsa att generationsväxlingen kommer att ställa krav på ett förändrat ledarskap. Det svenska ledarskapet har sedan länge präglats av medbestämmande och delaktighet.

Den senaste tiden har kommunernas verksamheter präglats av besparingskrav, höjda skatter och nedtagna ambitionsnivåer, samtidigt som skillnaderna mellan olika regioner i Sverige blir alltmer påtagliga. Både verksamheter liksom en allt större del av befolkningen drar sig till storstäderna på bekostnad av landets övriga delar. Av Sveriges kommuner gick 67 procent med förlust 1999 och hela 208 kommuner minskade befolkningsmässigt mellan år 1995 och 2000. Syftet med denna uppsats är att genom en jämförande fallstudie av kommunerna Smedjebacken och Söderköping undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den utveckling som ägt rum i de båda kommunerna med avseende på områden som offentlig ekonomi och befolkningsutveckling. Avsikten har varit att studera en kommun med en negativ trend och ytterligare en med en positiv trend enligt kriterierna befolkningsutveckling, ekonomisk balans, skuldsättning, kommunal skattenivå och arbetslöshet.

Migration är resultatet av en växande globaliserad ekonomi och ett utökataktivitetsmönster vilket ställer högre krav på individens rörlighet. Migration bidrarbåde med för- och nackdelar för samhällsutvecklingen i ett land, en region och på enplats. Ur ett kulturgeografiskt perspektiv studeras migration utifrån vilkaomständigheter och förutsättningar som ligger till grund för uppkomsten avflyttströmmar, så kallade push- och pullfaktorer. Push- och pullfaktorer kan kopplastill vad det är som gör en omlokalisering eller en plats attraktiv, vilket stärkerplatsattraktiviteten genom områdesfaktorer. Dessa områdesfaktorer påverkaruppfattningen om platsens kapacitet och de resurser som finns tillgängliga för attfrämja en fortsatt befolkningstillväxt samt hur platsen påverkas avbefolkningsförändringar som uppstår i och med migrationsprocesser.

I denna uppsats gör jag en analys och en jämförelse av hur sex elever i gymnasiets årskurs ett på yrkesförberedande- respektive studieförberedande program tolkar lyrik. Eleverna har fått delta i samtal om tre dikter och dels fått närläsa texterna, rad för rad, för att fokusera på ordens betydelse och mening, dels har de fått svara på frågor för att se om och hur de relaterar dikternas innehåll till sin egen livserfarenhet. Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper om vad som sker när elever läser och samtalar om poesi.     Det inspelade intervjumaterialet har analyserats utifrån Judith A. Langers teori om byggandet av föreställningsvärldar, som hon menar sker i fyra faser. Det har också kopplats samman med nutida svensk forskning, som på olika sätt visat sig kritisk mot svenska skolans litteraturundervisning utifrån vad elever presterat.     Resultaten av min undersökning visar att elevernas tolkningar av dikterna skiljer sig åt individuellt, inte gruppvis efter vilket gymnasieprogram de går.

Denna studie handlar om hur media framställer ungdomsarbetslöshet och arbetslösa unga. Syftet är att undersöka och analysera hur media skildrar ungdomsarbetslöshet. Vidare undersöks även hur stora möjligheterna är för arbetslösa unga, att kunna påverka sin situation med hjälp av media. En kvalitativ innehålls analys används som metod för denna uppsats. Det empiriska materialet består av artiklar som berör ungdomsarbetslöshet, vilka är hämtade från Metros hemsida.

Vid årsskiftet 2009-2010 slogs Norrköpings brandförsvar samman med Linköpings räddningstjänst och bildade Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland. Sammanslagningen innebar att det nya förbundet förfogade över totalt 12 stationer i de båda kommunerna, varav 4 st. är heltidsbemannade och de andra 8 är deltidsbemannade. Rapporten avser att ge en bild över samtliga stationers täckningsförmåga (serviceområde) inom ett antal olika tidsintervall samt att ge en helhetsbild över hur väl de två kommunerna täcks in. Arbetet skall även svara på vilken station som skall fungera som andra insatsstation vid händelse av att primärstationen är upptagen vid inkommande larm eller när primärstationen behöver assistans vid större insatser.Räddningstjänstens arbete regleras av ett antal lagar och bestämmelser, bland annat lagen om skydd mot olyckor (LSO) som syftar till att i hela riket skydda människoliv, egendom samt miljö.

I denna studie har vi har valt att undersöka och analysera ett enskilt fast fashion-företag kring ämnet miljö och hållbarhet, nämligen Gina Tricot. Valet av företag grundar sig i intresset av att undersöka hur ett förhållandevis ungt fast fashion-företag engagerar sig inom miljö och hållbarhet. Denna uppsats skrivs med mål om att ge alla intresserade en inblick i hur ett växande modeföretag tänker kring mode kopplat till miljö och hållbarhet, och om deras målgrupp verkligen lägger vikt vid dessa aspekter när de handlar kläder. Syftet med studien är att granska hur och varför ett fast fashion-företag arbetar med och kommunicerar miljö och hållbarhet, samt undersöka hur kunderna uppfattar och påverkas av företagets arbete och kommunikation. Hur viktigt är hållbarhet för företaget och hur viktigt är det för deras målgrupp och kunder? Begreppen som behandlas, för att kunna besvara syftet i uppsatsen, är CSR och hållbarhet.

I dagens konsumtionssamhälle blir det allt viktigare att positionera sig rätt i kundens medvetande för att uppnå den önskade imagen. Nuförtiden räcker det inte längre att erbjuda funktionella värden utan även de emotionella har fått en betydande roll för kundens uppfattning av företaget. Många företag slåss om samma kunder och positionerar sig därefter vilket ofta medför att de har liknande marknadspositioner och att deras varumärken uppfattas på samma sätt.Svenska H&M och spanska Zara är de två största klädkedjorna på den europeiska marknaden och i media skrivs det sällan om den ena utan att referera till den andra. Bilden som ges är att Zara är Spaniens svar på H&M. De anses vara stora konkurrenter med en liknande image och affärsidé.

Konkurrensen om talangfull och skicklig personal har hårdnat i framförallt kunskapsintensiva branscher där de anställda ses som företagens viktigaste tillgång. Den ökade konkurrensen om arbetskraft har lett till att företagen måste fokusera betydligt hårdare på att inte bara rekrytera talangfull och skicklig personal, utan även få dem att vilja stanna kvar och arbeta inom organisationen. En strategi som växt fram det senaste decenniet är employer branding, vilket är ett verktyg företag kan och bör arbeta med för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare bland nuvarande och potentiell personal. Företag kan uppnå målet med att bli en attraktiv arbetsgivare genom att vara framgångsrika i arbetet med att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke.I den här studien undersöker vi hur revisionsföretaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Det huvudsakliga syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för processen employer branding.

Representanter för drivningsentreprenörerna i Sverige har länge påtalat en sviktande lönsamhet för drivningsentreprenörerna. Denna studie söker svar på hur de stora köparna av drivningstjänster arbetar med analys och värdering av sina sysselsatta drivningsentreprenörer. Studien fokuserar på den information som kan inhämtas från offentlig finansiell information.Studien omfattar tio av de största köparna av drivningstjänster i Sverige. Dessa har genom en kvalitativ ansats intervjuats i ämnet. För att åskådliggöra de tillvägagångssätt samt drivningsentreprenörernas ekonomiska status presenteras även en samling nyckeltal baserat på 400-437 drivningsentreprenörer.Studien visar att det råder en stor skillnad i hur de stora köparna av drivningstjänster arbetar med analys och värdering av sina drivningsentreprenörer utifrån offentliga årsredovisningar och nyckeltal.

Titel: Vägen till toppen; Vilka faktorer har betydelse för att nå en ledarposition?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Ida Backman & Victoria KurtHandledare: Stig SörlingDatum: 2012 - MajSyfte: Syftet med detta examensarbete är att belysa faktorer som har betydelse för att nå ledande positioner inom företag och organisationer. Finns det exempelvis något samband mellan personer med ledarposition vad gäller personliga egenskaper och utbildning? Är det något som är medfött hos ledaren och är en del av dennes karaktär, eller något människan kan lära sig att utveckla? Vår strävan är att belysa olika metoder, utbildningar och bearbetade strategier/teorier som kan bidra till att en person lyckas gå långt som ledare. Finns det något recept att följa eller beror det helt på slumpen? Eller är det kanske så att människan under uppväxten formas till en framgångsrik ledare?Metod: Studien bygger på ett hermeneutiskt synsätt och vi använder våra tankar och intryck vi får tillsammans med den kunskap vi har för att förstå och tolka det vi studerar.

Syfte och frågeställningarDenna studie syftar till att undersöka det oberoende sambandet mellan självskattad motion respektive estimerad syreupptagningsförmåga och upplevelsen av att ha krafter kvar när man kommer hem efter en arbetsdag. Studiens frågeställningar var: Hur stor andel av befolkningen kan antas ha krafter kvar när de kommer hem efter arbetsdagen? Är självskattad motion och kondition oberoende påverkansfaktorer på upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen? Vilken av dessa mått kan i så fall bäst predicera denna upplevelse? Kan konditionstester i samband med hälostester uteslutas då vi önskar predicera upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen?  MetodData har tillhandahållits från Previa AB. Materialet innefattar resultat från 2482 hälsotester som inkluderar en enkätanalys avseende hälsofrämjande faktorer samt ett submaximalt cykeltest (Åstrand). I en linjär regression har vi analyserat konditionstalet samt samtliga enkätsvars oberoende påverkan på enkätfrågan ?Jag upplever krafter kvar efter en arbetsdag? som beroende variabel.

Bakgrund och problem: Corporate Social Responsibility (CSR) är ett ramverk som beskriver företags sociala ansvar och engagemang. Vidare förknippas CSR även med stakeholder management som handlar om företags bemötande och balansering av sina intressenters intressen. Oenigheter i teoretiska definitioner av CSR tyder på att det empiriskt sett kan uppstå missförstånd kring ramverket. Carlsberg Sverige och Spendrups är två företag som tar ställning och socialt ansvar via CSR men kritiseras trots detta på grund av sin produktion och försäljningen av flaskvatten, som även visat sig har en negativ påverkan på företagens försäljning. Detta tyder på att det kan vara av företagens intresse att vilja bemöta och åtgärda de kritiska aspekter vilket görs utifrån CSR.Syfte: Studien syftar till att teoretiskt och empiriskt undersöka förhållandet mellan två bryggerier och dess kritikyttrande intressenter, vilket bidrar till ökad kunskap om komplexiteten av ramverken Corporate Social Responsibility och stakeholder management.Metod: En kvalitativ metod har använts där studien baseras på sekundärkällor för undersökningen av de två fallföretagen Carlsberg Sverige och Spendrups samt en undersökning av kritiken som riktas mot flaskvatten och dess produktion.Analys och slutsats: Produktionen, transporterna samt materialåtervinning och ?förbränning kritiseras för att ha en negativ påverkan på miljön.

Bakgrund och problem: Hela 40 procent av EU:s totala budget går till ett område kallat ?Hållbar tillväxt?, vilket främst utgörs av EU:s regionalpolitik. Regionalpolitiken är till för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i EU och därmed bidra till en mer harmonisk utveckling inom hela EU. Detta görs bland annat genom lokala samverkansprojekt mellan olika kommuner, myndigheter och företag. Inom offentlig sektor ställs dock annorlunda krav på projektägare, projektledare och andra intressenter som på ett eller annat sätt är delaktiga i projektet.

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett begrepp som under de senaste åren har fått stor betydelse inom marknadsföring och för företags hantering av sin roll att ta socialt ansvar. Företag och akademiker riktar ett stort intresse mot CSR. Forskning visar på att dess betydelse och innerbörd ter sig olika beroende bland annat på inom vilken bransch företaget är verksamt. Anledningen tycks vara att företag tenderar att fokusera på det område som relaterar till företagets aktuella verksamhet, istället för att se det utifrån ett vidare perspektiv. Tidigare forskning påvisar dessutom att CSR skiljer sig åt utifrån företagens storlek.