Sökresultat:
958 Uppsatser om Fćgelfjädrar - Sida 42 av 64
Bolagsskatten : Dess roll i DCF-vÀrdering
Syftet med denna undersökning Àr att se hur mycket företagen egentligen betalar i skatt, om den effektiva skatten skiljer sig frÄn den nominella bolagsskatten pÄ 28 % och hur detta kan pÄverka en DCF-vÀrdering. Vidare studerar vi vilka faktorer som kan pÄverka storleken pÄ den skattesats som anvÀnds i företagsvÀrderingar samt drar slutsatser om vad som bör beaktas och om hur man kan kvantifiera dessa faktorer i en vÀrderingsmodell. Vi har valt att studera hur mycket företagen betalar i skatt och vilken skattesats som analytikerna egentligen anvÀnder för att se om det föreligger nÄgon diskrepans mellan dessa. Vi genomför Àven en undersökning för att se vad som ligger bakom analytikernas beslut till skattesats som anvÀnds vid DCF-vÀrdering. Vi stÀller upp en hypotes om att analytiker anvÀnder den nominella bolagsskatten pÄ 28 % nÀr det genomför DCF-vÀrderingar.
För-lusten att lÀra
Syftet med vÄr studie Àr att beskriva hur elever i Ärskurs 1 uppfattar sin lÀs- och skrivinlÀrning, samt undersöka om det finns nÄgon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vÄrt urval arbetar enligt tre olika arbetssÀtt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt SprÄkbiten. Arbetet utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna Hur talar elever om sin lÀs- och skrivinlÀrning? samt Finns det nÄgon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? LÀs- och skrivinlÀrning i skolan Àr ett vÀl utforskat Àmne. Att vi tar in elevernas perspektiv Àr just det som gör vÄr studie unik.
Varför söker mÀn till socionomutbildningen? En undersökning vid Malmö Högskola utifrÄn kulturellt kapital och hegemonisk maskulinitet
Denna undersökning utfördes vid Malmö Högskola (MAH). Syftet med undersökningen var att kartlÀgga hur könsfördelningen ser ut pÄ socionomutbildningen vid MAH, ge en preliminÀr bild av dess manliga studenter utifrÄn deras attityder gentemot yrket och att söka svaret pÄ frÄgan: Vad Àr det som karaktÀriserar den manliga socionomstudenten?
Som huvudfrÄgestÀllning valde vi: Varför vÀljer mÀn att lÀsa till socionom? Och följdfrÄgorna till huvudfrÄgestÀllningen var: Hur pÄverkar det kulturella kapital man bÀr med sig detta val? samt Hur pÄverkar den hegemoniska maskuliniteten detta val? För att svara pÄ detta genomförde vi en enkÀtundersökning riktad till samtliga manliga socionomstudenter pÄ MAH.
Intresset för detta Àmne kom till i mötet med arbetslivet, dÀr det samtidigt rÄder brist pÄ mÀn och en önskan om ett ökat antal mÀn. Dessutom syns den skeva könsfördelningen Àven tydligt inom skolan dÀr endast ca 15 % av studenterna Àr mÀn.
Lika men ÀndÄ olika : En fallstudie om internationalisering av norska XXL Sport och Vildmarks verksamhet pÄ den svenska marknaden.
VĂ€rlden blir allt mer globaliserad och mĂ„nga företag vĂ€ljer att försöka etablera sig pĂ„utlĂ€ndska marknader. DĂ„ varje lands marknad Ă€r unik kommer mĂ„lmarknaden alltid att ivissa aspekter skilja sig frĂ„n den inhemska marknaden. Att identifiera dessa skillnader Ă€ravgörande för att företagens internationalisering skall lyckas. Ăven mellan nĂ€rliggandemarknader, som ur mĂ„nga perspektiv kan vara likartade, existerar skillnader inom kultur,organisationsstruktur och andra omrĂ„den. Dessa kan vara vĂ€l maskerade och med dettaföljer en risk att företag antar att marknaderna Ă€r mer lika Ă€n vad de i realiteten Ă€r.Med denna uppsats Ă€mnar författarna att analysera betydelsen av psykisk och institutionelldistans mellan nĂ€rliggande marknader vid internationalisering av ett företag.
Revisorns oberoende- en tolkningsfrÄga?
PÄ senare Är har det förts en livlig och kritisk diskussion i media om innehÄllet i revisorsrollen. Den framförda kritiken har, med anledning av en rad skandaler i Europa och USA, sÀrskilt tagit sikte pÄ situationer dÀr revisorns oberoende satts i frÄga. Revisorns arbete och roll styrs av ett omfattande regelverk, bland annat har revisorn en av FAR utarbetad analysmodell till sin hjÀlp för att kunna identifiera eventuella hot mot oberoendet. BÄde EG-kommissionen och föresprÄkare frÄn FAR tillstÄr att rÄdande riktlinjer inte Àr helt uttömmande vad gÀller revisorns agerande i situationer dÀr nÄgon form av hot mot oberoende föreligger. För att oberoendet ska upprÀtthÄllas Àr det av vikt att revisorerna förstÄr innebörden av begreppet oberoende samt att det finns en gemensam tolkning.
Utveckling av trafikskydd för bÀrgningsarbete
Examensarbetet Àr utfört Ät företaget Bro BÀrgningsbyggen AB, vilka Àr Sveriges största tillverkare av bÀrgningsbilar. MÄlet med arbetet har varit att ta fram förslag pÄ ett skydd, mot andra trafikanter, för bÀrgningsarbetare som vistas utanför sitt bÀrgningsfordon. GrundförutsÀttningen var att det skulle vara en produkt monterad pÄ bÀrgningsbilen. Förslag pÄ olika lösningar har tagits fram genom ett systematiskt arbete med kÀnda produktutvecklingsmetoder. UtifrÄn en kundenkÀt specificerades önskemÄl och olika lösningsvÀgar sattes samman.
Planeringsprocessen : Vilka metoder finns att anvÀnda som planerare för att uppnÄ en god stad? En undersökning av det prisade projektet, ?Making space in Dalston?
Den ökande urbaniseringen innebÀr att samhÀllet befinner sig i en konstant förÀndringsprocess.
Staden och dess invÄnare Àr dÀrigenom stÀndigt under utveckling. Effekten kan innebÀra omvandlingar
i varierande skala men för en invÄnare kan det betyda stora omstÀllningar i livssituationen.
För mÄnga Àr boendet en viktig frÄga och inverkningar pÄ nÀrmiljön kan ge starka reaktioner. En stadsomvandling i kvarteret kan upplevas bÄde som traumatisk och nödvÀndig
beroende pÄ perspektiv. Exempel pÄ en sÄdan situation Àr den nybyggnation som gjordes i Dalston, London. Nya bostadskomplex ledde till stora protester och resulterade i att planeringen började om, i ett omtalat projekt: Making space in Dalston.
Kapitalstrukturens förklaring - Hur pÄverkar företagsledningen?
Bakgrund: I en uppmÀrksammad artikel frÄn 1958 drar Modigliani och Miller slutsatsen att kapitalstrukturen inte pÄverkar marknadsvÀrdet av företaget och dÀrmed Àr av icke betydande roll för företaget. Detta har lett till uppkomsten av flertalet andra teorier som ser annorlunda pÄ företagets kapitalstruktur och hur denna pÄverkas av olika faktorer. SkuldsÀttningen i Sverige har enligt riksbankschefen börjat bli ett allvarligt samhÀllsproblem och genom att studera företagsledningens pÄverkan pÄ ett företags kapitalstruktur kan en uppfattning av ett företags tvÄ styrorgans, VD och styrelse, ansvar för detta problem skapas. FÄ tidigare studier har gjorts dÀr dessa styrorgans effekt pÄ kapitalstrukturen studeras, och de som gjorts har frÀmst baserats pÄ amerikanska företag.Syfte: Att identifiera hur faktorer kopplade till respektive styrorgan i företagsledningen pÄverkar företagets kapitalstruktur.Metod: Studiens forskningsansats Àr av en deduktiv karaktÀr dÄ fyra huvudsakliga teorier inom forskningen kring företagets kapitalstruktur ligger till grund för de faktorer som sedan studeras. Faktorer för respektive styrorgans pÄverkan pÄ ett företagskapitalstruktur sammanstÀlls till en teoretisk modell som sedan operationaliseras till variabler.
Har integrationen inom EU bidragit till en mer eller mindre jÀmlik BNP-fördelning?
Trots att den Europeiska Unionen tillhör ett av de rikaste omrÄdena i vÀrlden sÄ finns det stora skillnader i inkomster och möjligheter bÄde mellan och inom medlemslÀnderna. Vi har försökt undersöka vilken inverkan den europeiska integrationen EU fÄtt pÄ BNP-fördelningen inom regioner mellan EU:s medlemslÀnder, det vill sÀga om regionerna divergerat eller konvergerat med varandra. Vi utgÄr ifrÄn tvÄ krafter: den agglomererande som genom urbanisering etc drar kapital och ekonomisk verksamhet till lÀndernas centrum, och EU:s regionalpolitik som genom olika stödprojekt fördelar Ätskilliga miljarder till de BNP mÀssigt svagare regionerna. För att kunna fördjupa arbetet fick vi begrÀnsa antalet lÀnder till fyra, i hopp om att kunna dra generella slutsatser för hela EU. PÄ grund av dess olikheter valdes Belgien, Italien, Spanien och Sverige.
Revisionsplikt : Mikroföretagens instÀllning till revision och revisorer
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga sÀkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn pÄ supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om dÀr gÄr att finna nÄgra likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrÄgade pÄ den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrÄgade pÄ medias inflytande pÄ supporterproblematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning sÄ valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nÀmligen AllmÀnna Idrottsklubben (AIK), DjurgÄrdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjÀlpa oss att besvara frÄgorna intervjuade vi supporterordförande och sÀkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:LÀktarkulturen och supporterkulturen har vÀxt vÀldigt mycket dom senaste Ären och med den har supporterproblematiken ocksÄ ökat. Alla tillfrÄgade Àr kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras instÀllning till sÀkerheten pÄ och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs Àven kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.
Att synas i mÀngden pÄ en fackmÀssa : hur ska företag marknadsföringsmÀssigt agera för att inspirera och attrahera sin specifika mÄlgrupp, före och under en blomster- och inredningsmÀssa?
Förr i tiden fanns det marknadsplatser dÀr mÀnniskor utbytte varor sÄ som mat och klÀder - dagens marknadsplatser kallas idag mÀssor och fyller en viktig funktion i att utveckla det globala samhÀllet. MÀssor Àr idag en viktig del i företags- och konsumenters utveckling. Det Àr viktigt att företag vet hur de pÄ bÀsta sÀtt ska agera före, under och efter mÀssan för att lyckas sÄ bra som möjligt. Vi har anvÀnt oss utav en teoretisk modell vid namn Trade Fair Intelligence, för att fÄ med alla delar som berör ett mÀssdeltagande.Uppsatsens undersökning bygger pÄ att vi har utfört en dold observation pÄ en verklig blomster- och inredningsmÀssa, för att se hur kunder och personal beter sig under en mÀssa. Vilka problem som kan uppstÄ och vilka metoder som Àr bÀst för att lösa dem.
Fallstudie av Ragnar Ăstbergs "Ett hem" med avseende pĂ„ hĂ„llbarhetsaspekter : Framtagande av ny husmodell anpassad till dagens krav och standard
Byggandet mÄste bli mera hÄllbart. Bostadssektorn stÄr för en stor del av koldioxidutslÀppen och energianvÀndningen. KemikalieanvÀndningen i byggbranschen Àr omfattande. Det har inte alltid varit sÄ. Dessa förÀndringar har skett huvudsakligen under 1900-talet.
Outsourca rÀtt - en modell i tre steg
Syfte: Att genom anvÀndning utvÀrdera en egenhÀndigt sammansatt modell. Modellen Àr baserad pÄ transaktionskostnadsteorin, resursbaserat synsÀtt och nÀtverksteori. Den Àr utformad för att ta fram underlag inför outsourcingbeslut och för utvÀrdering och felsökning av redan befintliga outsourcingrelationer. Att genom en fallstudie visa pÄ hur vÄr modell kan anvÀndas i praktiken. Vi hoppas pÄ sÄ sÀtt dels kunna guida lÀsaren i hur modellen ska anvÀndas, dels kunna upptÀcka och visa pÄ vilka eventuella brister och/eller begrÀnsningar modellen har.
Straff, skadestÄnd eller nÄgot mittemellan? Om civilrÀttslig bestraffning genom skadestÄnd
Traditionellt sett drar jurister en bred skiljelinje mellan straffrÀtt och skadestÄndsrÀtt. Inom straffrÀtten ligger fokus pÄ handlingen och brottslingen som företagit handlingen. SkadestÄndsrÀttens fokus Àr istÀllet sjÀlva skadan och ersÀttningens storlek pÄverkas inte av handlingens eventuella förkastlighet. Enkelt uttryckt stÄr straffrÀtten för fördömandet av gÀrningen medan skadestÄndsrÀtten reparerar densamma. Detta Àr i alla fall vad som Äterges i lÀroböckerna.Med min uppsats vill jag utmana förestÀllningen att den svenska ersÀttningsrÀtten har en sÄ begrÀnsad funktion som att enbart vara reparerande.
Riskpremien för den svenska aktiemarknaden : En studie av en framÄtblickande riskpremie i CAPM
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga sÀkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn pÄ supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om dÀr gÄr att finna nÄgra likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrÄgade pÄ den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrÄgade pÄ medias inflytande pÄ supporterproblematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning sÄ valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nÀmligen AllmÀnna Idrottsklubben (AIK), DjurgÄrdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjÀlpa oss att besvara frÄgorna intervjuade vi supporterordförande och sÀkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:LÀktarkulturen och supporterkulturen har vÀxt vÀldigt mycket dom senaste Ären och med den har supporterproblematiken ocksÄ ökat. Alla tillfrÄgade Àr kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras instÀllning till sÀkerheten pÄ och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs Àven kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.