Lärares vardagliga arbete utförs under ständig press från olika berörda aktörers förväntningar på verksamheten, som till exempel skolpolitiker, skolchefer och brukare. Fokus i denna artikel ligger på de intentioner som finns angående IKT i skolan. Särskilt intresse ägnas även det ad hoc-arbete som utförs under den undervisningsfria tiden och hur lärares användande eller icke-användande av IKT kan förstås utifrån detta. Data är hämtad från en observationsstudie gjord hos fem olika lärare i deras vardagliga arbete från år 4 i grundskolan till år 12 i gymnasieskolan. Resultaten pekar på hur den stora andelen ad hoc-arbete påverkar lärares möjligheter att hantera den offentliga diskursens intentioner med IKT.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om erkännande i ideellt arbete. Studien utgår från åtta intervjupersoners uppfattningar och upplevelser av sitt ideella arbete i den ideella föreningen Friskis&Svettis Karlstad, om de upplever att de får erkännande i sitt ideella uppdrag och i så fall på vilket sätt. Syftet med studien är att undersöka ideellt arbete inom ramen för Friskis&Svettis Karlstad, kopplat till erkännandets mellannivå, solidaritet. Tidigare forskning inom området är knapphändig och befinner sig till största del inom fältet för arbete, enligt normen om att arbete är lönearbete. Den forskning som finns visar på att erkännande på arbetsplatsen bidrar till välbefinnande och ökad motivation. Anledningar till varför människor väljer att engagera sig ideellt är bland annat en social aspekt, vilket lägger en grund till att erkännande är intressant att koppla ihop med ideellt arbete. Studiens intervjupersoner upplever att ideellt arbete är att betrakta som arbete, beroende på tidsåtgång, uppgifternas karaktär och hur professionellt de genomförs.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av människors upplevelser av sambandet mellan utbildning, arbete och identitet. Det primära syftet har varit att undersöka olika individers upplevelser av arbetets och utbildningens betydelse för identiteten och identitetsskapandet. Vårt sekundära syfte har varit att se om det går att urskilja ett mönster i hur kvinnor respektive män upplever sambandet mellan arbete, utbildning och identitet. För att undersöka detta fenomen valde vi att genomföra tio samtalsintervjuer med personer som har skilda erfarenheter då det gäller arbete och utbildning. Resultatet av vårt arbete visar att arbetet eller utbildningen har stor betydelse för individen.

Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem.

Vi har i vårt examensarbete undersökt om det finns någon skillnad på fritidspedagogens arbete idag och för 20 år sen. Vi har ställt oss frågan hur fritidspedagogens arbete förändrats under en 20 års period. I litteratur delen börjar vi med en historisk bakgrund sedan en beskrivning av fritidspedagogens arbete på 1980-talet och 2000-talet. I forsknings delen tar vi upp intervjuer med fritidspedagoger angående deras arbete på 1980-talet och 2000-talet. Resultatet visar att fritidspedagogens yrkesroll har förändrats till viss del gentemot barnen, och att det finns en viss förändring i mötet med skola/lärare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar när ekonomstudenter väljer sin första arbetsgivare.Uppsatsens teoridel bygger på tre delar. I den första delen beskriver vi hur individen påverkas av sin omgivning när han/hon väljer sin första arbetsplats. Andra delen tar upp arbete och motivation och kopplingen mellan motivationsfaktorer och val av arbete. Sista delen handlar om hur individer kan påverkas av företag vid val av arbetsplats.Den empiriska delen innefattar en enkätundersökning och två intervjuer som har utförts på ekonomikum vid Uppsala Universitet.Vi har i vår studie kommit fram till att det finns flera olika faktorer som påverkar ekonomstudenternas val av arbete. Påverkan kan ske dels från omgivningen och dels från företagen, men även faktorer kring arbete och miljö spelar in..

Antologin består av tre bidrag som studerar betydelsen av arbete och arbetslöshet ur olika perspektiv. Två av de tre bidragen inriktar sig på lastbilschaufförer och privatrådgivares upplevelser av deras arbeten. Det tredje bidraget fokuserar på hur det är att vara ung och leva utan arbete, samt vilka konsekvenser det får för individen. I anslutning till våra frågeteman rörande arbete och arbetslöshet har vi genom mindre omfattande fältarbeten och kvalitativa intervjuer samlat in material till studien, som därefter analyserats med hjälp av Grundad teori-metoder. Analysen av materialet har bidragit till att olika teorier kring bland annat livsvillkor, sociala interaktion med andra, samt arbetsrelaterad stress, blivit centrala för antologin.

Syftet med mitt arbete är att presentera ett tematiskt arbete där skönlitteratur har en central roll. Syftet med arbetet är även att ge elever möjlighet att röra sig mellan olika föreställningsvärldar genom muntliga och skriftliga metoder. Min undersökning bygger mycket på Judith A. Langers lästeori men även andra forskares syn på skönlitteratur i undervisningen. Historiemedvetande är också något som diskuteras men är inte det huvudsakliga syftet med detta utvecklingsarbete.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad flyktingar som genomgått introduktion i Sollentuna kommun kan uppleva som bidragande till att kunna få eller skaffa arbete. Undersökningen utgår från följande två frågeställningar:Vilka faktorer i introduktionsprogrammet kan flyktingar på introduktionsenheten i Sollentuna kommun uppleva som bidragande till att kunna få/skaffa arbete? Vilka faktorer utanför introduktionsprogrammet kan flyktingar på introduktionsenheten i Sollentuna kommun uppleva som bidragande till att kunna få/skaffa arbete?Studien är kvalitativ och bygger på fem stycken intervjuer med flyktingar som genomgått introduktion i Sollentuna kommun. Undersökningen visar att sociala kontakter, kunskaper i det svenska språket samt individens egna förmågor och initiativtagande upplevs som viktiga faktorer för att kunna få eller skaffa arbete medan introduktionsinsatserna anses ha liten inverkan. Däremot nämner två av intervjupersonerna handläggarens engagemang som en bidragande faktor till att de fått arbete..

En informationsfilm om IVbf och ett skriftligt arbete om IV och om hur man kan gå tillväga för att göra en informationsfilm.

Åttiotalisternas inställning till arbete har omtalats mycket i media. Det har sagts att de är karriärinriktade, sociala och inte har något emot temporära anställningar. Syftet med denna studie var att med en kvalitativ ansats undersöka förväntningar och uppfattningar om arbete hos representanter från denna generation och jämföra dessa med en bild som presenterades i ett antal publicerade artiklar. Studiens resultat baserades på halvstrukturerade intervjuer som tolkades genom induktiv tematisk analys och resulterade i sju teman. Resultatet gav visst stöd åt artiklarnas bild, främst gällande personlig utveckling och individualism.

Coaching har kommit att bli trendigt i alla möjliga sammanhang och verksamheter och kallas för en ?ny och fräsch idé?. Vi har ställt oss frågan vad socialt arbete kan ha för användning av coaching. Då litteraturen om coaching är mångfacetterad har vi själva först behövt tydliggöra och förstå vad coaching innebär. Studien handlar om hur coaching har hamnat i socialt arbete och vad man har fått för användning av coaching.

Självständigt arbete, 15 högskolepoängÖversättarutbildning 2, ÖU2200, MasterutbildningVT 2011Handledare: Sigrid DentlerExaminator: Ingmar Söhrman.

Tematiskt arbete skapar en helhetsbild for eleverna som inte den traditionella undervisningengör, genom att man sammanbinder de olika funnena i skolan oeh arbetar med ett tema i taget.Om läraren dessutom låter eleverna arbeta med teman som ar väsentliga för deras liv ochframtid bringar detta ett intresse och ett engagemang som inte alltid finns när lärare arbetartraditionellt. Jag kommer att göra ett arbete på min VFU skolan, Procivitas i Helsingborg. Dehar länge velat börja arbeta tematiskt man har haft problem med att finna vägar för att startaupp ett sadant samarbete mellan lärarna. Jag kommer att intervjua både lärarna på skolan ochsedan tillsammans med en grupp på skolan ska jag utveckla denna plan..

Syftet med vårt arbete var att ta reda på och undersöka barns föreställningar och intresse för väder. Det viktigaste med vårt arbete var inte att lära barnen nya saker om väder utan mer att barnen skulle få positiva erfarenheter med att arbeta med naturvetenskap. För att känna oss förbereda ville vi skriva en del i arbetet om de olika områdena vi valt: vind, åska, regn, sol och moln. I undersökningen har vi använt oss utav kvalitativ metod, där både barn och pedagoger har blivit intervjuade. Barnen fick frågor om väder och pedagogerna fick frågor om tematiskt arbete, naturvetenskapligt arbete och miljöns betydelse för lärande Vi valde att arbeta tematiskt fem veckor på två olika förskolor med naturen som närhet.