Denna undersökning behandlar idrottslärares uppfattningar om inkluderande undervisning. Det ingår också en redogörelse för hur idrottslärare anpassar undervisningen för att möta alla inom olika elevgrupper. Vi ställer oss exempelvis frågan: vilka möjligheter och hinder uppfattar idrottslärare med inkluderande undervisning?Undersökningen har kvalitativ ansats där intervjuer med sju idrottslärare används som utgångspunkt för metod. Det framgår av vårt resultat att, enligt lärarna, kan inkludering översättas som alla elevers lika rätt att delta i idrottsundervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur röntgensjuksköterskor förhöll sig till patienter som är äldre. Denna patientkategori ökar eftersom befolkningen blir allt äldre och fler avancerade undersökningar kan utföras på en röntgenavdelning på kort tid.Metoden som användes till denna uppsats var en kvalitativ intervjustudie, där fem stycken röntgensjuksköterskor intervjuades. Resultatet visade att fem olika områden ansågs var viktiga i mötet med dessa patienter. Tiden spelade en stor roll på flera sätt. Information till patienterna ansågs vara ett gott bemötande.

Dagens samhälle ställer krav på att information och kommunikation ska vara snabb och korrekt. En bredbandsmarknad växer fram. Enligt regering och riksdag ska alla ha tillgång till denna teknologi. Frågan är nu om detta är möjligt? Syftet med uppsatsen är att söka svar på frågan: Kommer alla som vill, ha tillgång till en bredbands-uppkoppling? Olika myndigheters rapporter och regeringens proposition ?Ett informationssamhälle för alla? har använts för att beskriva problemen kring och möjligheterna till bredbandsutbyggnad.

Syfte med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt kvinnliga och manliga vårdare inom omsorgen för personer med funktionshinder konstruerar kön. Våra frågeställningar var: hur ser de kvinnliga och manliga vårdarna på yrket som vårdare och vilka egenskaper anser de vara viktiga i yrket som vårdare och skiljer sig uppfattningen åt mellan de kvinnliga och manliga vårdarna? I vår analys av resultatet har vi använt oss av ett könsperspektiv med fokus på hur kön ses som en social konstruktion. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi valde att intervjua sex personer, tre kvinnor och tre män, som alla arbetade som vårdare på olika boenden för vuxna i behov av särskilt stöd.

Att lyckas med byggprojekt är det som alla inblandade i projektet strävar efter och är det slutliga målet. Definitionen av ?ett lyckat byggprojekt? är när det genomförts på ett sätt där alla parter är nöjda vilket gäller flera olika aspekter. Det främsta sättet att mäta framgången med ett projekt är ta reda på om kunden är nöjd. En nöjd kund innebär att budget och tidsplan hålls och för att uppnå detta finns ett antal faktorer som genomsyrar hela projektet, exempelvis engagemang, kommunikation och samverkan.

Examensarbetet handlar om en skola för alla så som barn förstår och beskriver den. Uppsatsen bygger på en studie med ett femtiotal barn som går i årskurs tre respektive årskurs fem. De två klasserna befinner sig i två olika kommuner i Skånelän. Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå och återberätta hur barn beskriver en skola för alla och om deras intresse återspeglas i styrdokumenten. Frågeställningarna är: Vad är en skola för alla enligt femtio nio och elva åringar? och Speglas barnens intresse i styrdokumenten? Studien är kvalitativ i den bemärkelsen att barnens svar har tolkats på olika sätt.

Vår studie är gjord i syfte att undersöka specialpedagogers och skolledares syn på Montessorimiljöns möjligheter att främja alla barns optimala lärande och vilket arbetssätt specialpedagogerna använder i denna miljö. Vi har även studerat skolledare och specialpedagogers syn på Montessoriskolans möjlighet att vara en skola för alla. Bakgrunden till att vi valde arbetssätt som studieobjekt är att vi under våra studier funnit att det råder tveksamhet om specialpedagogens roll. Vi ville även undersöka om skolor med en speciell pedagogik och lärandemiljö kan ge alla barn möjlighet till optimalt lärande. Detta undersökte vi genom kvalitativa intervjuer med skolledare och specialpedagoger som är verksamma inom Montessoriskolor.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hälsa är ett komplext ämne när det gäller att bedriva en inkluderande undervisning där alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingå. Problematiken ligger i att ämnet Idrott och hälsa är ett utpekande ämne där du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis får eleven en direkt feedback på sin kompetens vilket kan vara känsligt för alla berörda parter.Vikten av att lärare ändå arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse då skolorna skall vara anpassade till alla och där denna debatt ständigt är aktuell. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida lärare inom Idrott och häsla på grundskolenivå, årskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Val av ämne till studien föll på att det i tidigare kurser under utbildningen har nämnts mycket att en förskollärares uppdrag är att möta alla barn, detta är ett ämne som vi funnit intresse i. Syftet med studien är att förskollärares uppfattningar ska få presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det är en kvalitativ studie som är genomförd med frågeformulär via e-post. Undersökningen visar på förskollärares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser därmed hur förskollärare uppfattar något, i detta fall mötet med alla barn.

Syftet med studien är att få en bättre inblick och kunskap om hur specialpedagogiken fungerar på två skolor inom en och samma kommun samt hur skolornas specialundervisning i sin tur är utformad och strukturerad utifrån skollagar, läroplaner och lokala styrdokument. Studien börjar med en teoretisk och historiskt forskningsbaserad bakgrund kring specialpedagogik och specialundervisning samt beskriver vidare hur nationella och internationella lagar och styrdokument förhåller sig till detta samt dess värdegrundsaspekt med grund i ?en skola för alla?. På de två skolor som undersökts har vidare fem personliga intervjuer genomförts med två specialpedagoger, en klasslärare samt de båda rektorerna på skolorna. Fokus har legat på att ta del av deras åsikter och upplevelser av specialpedagogik, specialundervisning och inkludering samt därtill se huruvida klasslärare, specialpedagoger samt rektorer ser lika på specialundervisningens funktion samt hur den bör vara utformad. Resultatet visade att pedagogerna hade en relativt homogen och likvärdig syn på specialundervisningens funktion på de två skolorna och hur den i sin tur bör vara utformad i ?en skola för alla?.

Om man ser Rimboprojektet i ett samhällsperspektiv kan man säga att det har fler tankeväckande insikter att förmedla:1) etikprojektet har inneburit en förändring mot en större etisk medvetenhet i gruppen som helhet, och mot en större uppmärksamhet på etikfrågorna i hela omsorgsförvaltningen2) utbildningsprocessen har bidragit till ett gemensamt språk om begreppet etik relaterat till yrkesidentiteten3) behovet av nya samarbetsformer och ett mera effektivt sätt att ta vara på de resurser som finns inom organisationen har påvisats inom omsorgsförvaltningenSlutsatsUtbildningsinsatsen har skapat ett gynnsamt läge för att fortsätta att arbeta med etikfrågorna i förvaltningen för att tydligt formulera de värderingar som ska vara gemensamma för alla medarbetare. Man har lagt en gedigen grund för att bygga en framtid utifrån en gemensam målsättning där alla får delta på lika villkor..

SAMMANDRAGUnder min pågående lärarutbildning i samhällskunskap har området demokrati kommit att fånga mitt intresse och eftersom det är gymnasielärare jag skall bli så intresserar jag mig självklart för gymnasieelevers uppfattningar av demokrati. Detta är vad detta examensarbete kommer att beröra. Hur uppfattar våra gymnasieelever demokratibegreppet och finns det någon skillnad mellan hur tjejer och killar ser på demokrati?Robert Dahl lyfter fram några kriterier som han menar borde vara uppfyllda för att demokrati skall råda men hur väl stämmer dessa och gymnasieelevers uppfattningar av demokrati överens?Jag har gjort min undersökning i två klasser på en gymnasieskola, en med tjejer och en med killar. Metoden jag använt för min undersökning är att jag delat ut en öppen fråga till eleverna att besvara.Jag menar att merparten av eleverna finner det viktigast att få vara med att påverka/bestämma och att få vara med att rösta.

I uppsatsen undersöks vilken betydelse faktorer som familj, skola och vänner har för identitetsuppfattningen hos ungdomar med lindrig utvecklingsstörning, från deras eget perspektiv. Genom tematiska intervjuer med fem ungdomar som går i gymnasiesärskola har undersöks hur de såg på sin barndom, uppväxt, familjerelationer, kamrater och den egna självbilden. Resultatet har huvudsakligen analyserats utifrån E.H. Eriksons teori om identitetsutveckling. Resultatet visade att alla intervjupersoner upplevde att de under sin barndom hade kamrater och nästan alla hade en bra relation till sina föräldrar.

Mitt syfte med denna uppsats var att beskriva kvinnors egna erfarenheter av att ?spela?, hur de själva ser på sina spelvanor. Vilka problem det kan finnas kopplade till spelandet. Samt hur det är att vara spelande kvinna. Jag genomförde sex kvalitativa intervjuer med kvinnor som har varit eller befinner sig i ett spelberoende.

I denna kvalitativa studie har jag intervjuat tre informanter vilka arbetar som resurspersonal i förskolan. Syftet med studien är att synliggöra deras bild av sitt uppdrag. Frågeställningen löd följaktligen: Hur resonerar resurspersonalen kring sitt uppdrag, det vill säga arbetet med funktionsnedsatta barn? Vilken roll har resurspersonalen i den dagliga verksamheten? Vilka faktorer anser resurspersonalen vara av största betydelse för barnets utveckling? I studien diskuteras resultatet i förhållande till Enös (2005) om förskolepersonalens professioner. Där vill hon synliggöra personalens kompetens och kunskap. Tideman (2005) och Lutz (2009) tar upp begreppen normalitet och avvikande och menar att alla ska inkluderas i den pedagogiska verksamheten.