Syfte. Undersöka användningen av kängurumetoden hos extremt för tidigt födda barn.Bakgrund. Kängurumetoden (KM) är en evidensbaserad metod som innebär att barnet bärs hud mot hud på förälderns bröst i upprätt ställning. Metoden har många fördelar för det för tidigt födda barnet och har visat sig vara effektiv för att skapa starka band föräldrar och barn emellan. Forskning visar att det är en säker vårdmetod även för extremt för tidigt födda barn.

Denna kvalitativa studie handlar om svårigheter för extremt tidigt födda barn att planera, organisera och genomföra individuellt skolarbete. Ambitionen med denna c-uppsats har varit att försöka ta reda på om mycket tidigt födda barn p g a sin extrema prematur kan få skador på hjärnan som påverkar barnets exekutiva förmågor. Ambitionen har också varit att försöka analysera hur skolan kan bemöta detta på ett för barnet utvecklande sätt i integrering med övriga barn.Vi har ställt våra frågor mot litteraturen inom forskningsområdet om extremt tidigt födda barn samt kompletterat med en kvalitativ intervju med en inom ämnet berörd läkare. Vi har följt vetenskapsrådets forskningsetiska principer när vi gjort intervjun. Utifrån materialet har vi undersökt om vi kan komma fram till resultat som ger svar på våra frågeställningar.

Med denna uppsats ville vi undersöka hur socionomstudenterna på termin 4 i Göteborg ser på extremt tatuerade människor samt hur extremt tatuerade ser på sig själva. I studien har vi gjort fem semikonstruerade intervjuer med extremt tatuerade personer och 55 enkäter medsocionomstudenter. Vi har jämfört resultaten och den insamlade empirin analyseras utifrånGoffmans perspektiv på roller och stigma samt med teorier om fördomar och hur utseendepåverkar interaktion.Vi har bland annat funnit följande:- Extremt tatuerade blir tillskrivna egenskaper och kategoriserade utifrån sitt utseende.- Socionomstudenter kategoriserar människor utifrån utseende och tillskriver demfelaktiga egenskaper.- Att de extremt tatuerade inte upplever sig bli dåligt bemötta av människor i samhället,men utav några av institutionerna i samhället.".

En procent av alla barn i Sverige föds extremt eller mycket för tidigt (före vecka 33). Dessa barn löper ökad risk för att drabbas av olika sjukdomar och funktionsnedsättningar. Föräldrar som upplever att få ett barn fött för tidigt möter många utmaningar både under barnets första kritiska tid, liksom senare. Forskning visar på ett särskilt behov av att stödja dessa föräldrar, så att de i sin tur klarar av att tillgodose sina barns behov.Syftet med studien var att få en förståelse för familjernas situation , liksom deras uppfattning av samhällets stöd till dem. En kvalitativ intervjustudie med elva föräldrar till extremt eller mycket för tidigt födda barn genomfördes.

Bakgrund Överlevnaden ökar bland för tidigt födda barn, vilket främst beror på stora förbättringar inom den perinatala och neonatala intensivvården. Postnatal tillväxthämning, allvarliga sjukdomar och långsiktigt hälsoutfall utgör dock fortfarande ett bekymmer.Syfte Målsättningen med studien var att undersöka intaget av energi och makronutrienter samt tillväxt hos extremt för tidigt födda barn med en födelsevikt under 1000 gram, och att analysera eventuella samband mellan respiratorisk funktion, näringsintag och tillväxt.Metod En retrospektiv kohortstudie av 77 extremt för tidigt födda barn födda mellan 1 april 2009 och 31 mars 2012. Spädbarnen vårdades på den neonatala intensivvårdsavdelningen på Norrlands universitets sjukhus i Sverige. Efter exklusion, på grund av morbiditet eller mortalitet, återstod 47 spädbarn. Dagligt näringsintag och tillväxt noterades i databasen Nutrium.

Den neonatalmedicinska utvecklingen har gått starkt framåt och idag överlever även extremt mycket för tidigt födda barn. Kunskapen om hur dessa barn utvecklas och vilka eventuella resurser som behövs senare i livet är ofullständig. I denna longitudinella studie undersöks om den kognitiva nivån hos för tidigt födda (< v.37, .

En procent av alla barn i Sverige föds extremt eller mycket för tidigt (före vecka 33). Dessa barn löper ökad risk för att drabbas av olika sjukdomar och funktionsnedsättningar. Föräldrar som upplever att få ett barn fött för tidigt möter många utmaningar både under barnets första kritiska tid, liksom senare. Forskning visar på ett särskilt behov av att stödja dessa föräldrar, så att de i sin tur klarar av att tillgodose sina barns behov.Syftet med studien var att få en förståelse för familjernas situation , liksom deras uppfattning av samhällets stöd till dem. En kvalitativ intervjustudie med elva föräldrar till extremt eller mycket för tidigt födda barn genomfördes.

Barn som föds extremt prematurt (i gestationsvecka 22-27) löper ökad risk för bland annat neurologiska, beteendemässiga samt kognitiva svårigheter. Huvudsyftet med studien var att undersöka indikation på ADHD-problematik hos sexåriga barn födda extremt prematurt (n=40) i jämförelse med en matchad kontrollgrupp födda efter fullgången graviditet (n=40). För att uppnå syftet jämfördes utfallet på Brown ADD Scales. Resultaten visar att det finns signifikanta skillnader mellan grupperna på testets samtliga åtta kluster där barnen födda extremt prematurt uppvisar större problematik än kontrollgruppen. De extremt prematurt födda barnen som grupp överstiger inte det gränsvärde som indikerar behov av vidare utredning kring ADHD.

Förväntningshypotesen förkastas vanligtvis vid empiriska studier. Longstaff (2000) visar däremot att hypotesen håller för extremt korta reporäntor med löptiderna från en dag upp till tre månader. Syftet med uppsatsen är att replikera Longstaff för svenska depositräntor, med det avseendet att extremt korta räntepapper använts. Enligt förväntningshypotesen ska investeringar i räntebärande papper med olika löptider ge samma förväntade avkastning över en bestämd tidshorisont. Johansens kointegrationstest används för att utvärdera förväntningshypotesens giltighet och resultatet visar att hypotesen håller för samtliga studerade löptider, en dag mot en vecka, en månad och tre månader.

I den klassiska litteraturen om avkastningskurvan antas riskpremier vara tidsinvarianta medan modernare jämviktsteorier tillåter risken att variera över tiden. Studien utgår från båda teorierna när korta investeringar i långa obligationer från Storbritannien analyseras. Vidare analyseras vilken effekt olika löptider har på obligationernas överavkastning. När vi kontrollerar för direkta löptidseffekter, givet konstant kortränterisk erhålls ett direkt samband som är i paritet med likviditetspreferenshypotesen. När kortränterisken tillåts att ha olika effekter över löptiden är det uppenbart att den dokumenterade löptidspremien är en kompensation för kortränterisken.

Examensarbetet är en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begränsa mig till att i första hand an-vända mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna påvisar en ökad risk för koncentrationssvårigheter och svårigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jämfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i någon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att få, men det är viktigt att påpeka att 90% av de för tidigt födda barnen är friska och går i vanlig klass i skolan..

Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom intervjuer med föräldrar till extremt prematura barn, klargöra hur dessa barns skolsituation gestaltat sig. Studien avsåg att lyfta fram hur förutsättningarna sett ut såväl socialt som kognitivt i skolan för dessa barn, vilka behov och vilka svårigheter de har eller har haft, vilket eventuellt stöd de har eller har fått samt hur bemötandet ifrån skolan varit.Teori: Denna specialpedagogiska uppsats har en livsvärldsfenomenologisk teori som grund.Metod: Metoden består av kvalitativa djupintervjuer och utgår från en hermeneutisk ansats. Uppsatsen bygger på intervjuer med mödrar till extremt prematura barn. Kriteriet för att delta i studien var att barnet, dels hade fötts före graviditetsvecka 29, dels hade hunnit börja i grundskolan. Studien behandlar hur mödrarna till barnen upplevt sina barns skolgång.

Exekutiva funktioner är nödvändiga för att flexibelt anpassa det egna beteendet och för tidigt födda barn presterar sämre i uppgifter som mäter sådana förmågor, jämfört med fullgångna barn. Studien undersökte prediktion och utveckling i exekutiva funktioner mellan 5½ år och 18 år hos för tidigt födda (n=83) och fullgångna (n=44) ungdomar. Exekutiva funktioner hos för tidigt födda ungdomar predicerades mest av intelligens vid 5½ år, medan föräldrautbildning och exekutiva funktioner vid 5½ år förklarade mer hos de fullgångna. Skillnader i funktionerna, till de för tidigt föddas nackdel, fanns vid både 5½ år och 18 år och blev i vissa fall förstärkt över tid. Resultaten tolkas som att exekutiva funktioner hos för tidigt födda framförallt förklaras av konstitutionella faktorer som utgör en sårbarhet över tid.

Bakgrund Extremt prematura barn har svårt att tillgodogöra sig näring på grund av att mag- tarmkanalen är omogen. Barnen har hög risk för undernäring och tillväxthämning är vanligt. Nutritionen måste därför optimeras och vara individuellt anpassad efter varje barns behov. För att nå de uppskattade näringsbehoven och möjliggöra att den fetala tillväxten efterföljs är det nödvändigt att berika den enterala nutritionen.Syfte Att undersöka näringsintaget mellan två års-kohorter av extremt prematura barn och jämföra näringsintaget med uppskattat näringsbehov samt undersöka om ändrade nutritionsregimer påverkat viktutveckling. Sekundärt undersöktes förekomst av nekrotiserande enterokolit (NEC). Metod En retrospektiv observationsstudie av extremt prematura barn (<27 gestationsveckor) födda under 2006 respektive 2011.

Exekutiva funktioner är nödvändiga för att flexibelt anpassa det egna beteendet och för tidigt födda barn presterar sämre i uppgifter som mäter sådana förmågor, jämfört med fullgångna barn. Studien undersökte prediktion och utveckling i exekutiva funktioner mellan 5½ år och 18 år hos för tidigt födda (n=83) och fullgångna (n=44) ungdomar. Exekutiva funktioner hos för tidigt födda ungdomar predicerades mest av intelligens vid 5½ år, medan föräldrautbildning och exekutiva funktioner vid 5½ år förklarade mer hos de fullgångna. Skillnader i funktionerna, till de för tidigt föddas nackdel, fanns vid både 5½ år och 18 år och blev i vissa fall förstärkt över tid. Resultaten tolkas som att exekutiva funktioner hos för tidigt födda framförallt förklaras av konstitutionella faktorer som utgör en sårbarhet över tid.