The purpose of this thesis is to examinethe possibilities for adding a floor to anexisting building using the two materialswood and sheet metal profiles as the loadbearing structure. An apartment buildingfrom the 60s has been used as referencehouse. Two different suggestions for thedesign are presented in the rapport. Oneof them has been analyzed with wood andsheet metal as the load bearing structure.Using the old constructional calculationsand blueprints of the existing buildings,the load bearing capacity has beencalculated. In the calculation programFEM-Design the building has been testedwith the loads that an extra floor wouldgive.

Byggandet av dagens sjukhus har blivit allt mer komplext. När det kommer till uppbyggnaden av stomkonstruktionen har kraven för vibrationer ökat. För att säkerställa kraven för stomvibrationer måste pågjutningens tjocklek öka med ca 90 mm från standarden som är ca 40 mm. Att utföra denna extra pågjutning är inte ett problem i sig, utan den extra torktiden som tillkommer. Den extra torktiden är inte det enda problemet.

This thesis work is made by Torbjörn Johansson on Karlstad University for Uddeholms AB. The assignment in this thesis work was to investigate tough cutting in three different tool steels: Vanadis 4 Extra, Vancron 40 and Sverker 21. The research was to compare the wear of the tool after cutting in each one of the tool steel alloys. The research was also made to see if the tool cutting in Vancron 40 has a better wear than the tool cutting in Vanadis 4 Extra and also compare the results with Sverker 21. All three of these alloys are a part of Uddeholms AB:s range of products, and is used in applications like forming tools and knife tools. Vancron 40 is a powder steel with a very good combination of mechanical properties like ductility, adhesive strength and hardness.

Att få text tillgänglig är en omständighet som påverkar lärmiljön. Syftet med studien är att undersöka hur elever med grav synnedsättning får tillgång till text i anpassade läromedel, hur läromedlen används och fungerar i skolmiljön.I studien genomfördes sex kvalitativa forskningsintervjuer av lärare och resurslärare till elever med grav synnedsättning från år sex till år två på gymnasiet. Därefter bearbetades och analyserades intervjuerna. Studien visar att anpassningar som används är med stor majoritet i textviewformat och att de flesta läser dem via punktskriftsskärmen alternativt på datorskärmen. Stöd av talsyntesen tar några av eleverna hjälp av, företrädesvis de äldre.Datorn är verktyget som gör läromedlen tillgängliga för eleven.

SammanfattningEtt av grundskolans kunskapsmål är att varje elev ska kunna tala och kommunicera muntligt i ämnena svenska och engelska. Skolan har därmed ansvar för att uppmärksamma och stödja de tysta och passiva eleverna, så att de kan utveckla sin muntliga förmåga till interaktion med andra människor. Därför är syftet med denna studie att undersöka vilka specialpedagogiska insatser som görs för gruppen mycket tysta och passiva elever och vilka effekter de åtgärderna får. Det handlar om elever som har anmälts till elevhälsoteamet, med anledning av att deras tystnad och passivitet bedömdes hindra deras sociala och kunskapsmässiga utveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer angående tre mycket tysta och passiva elever genomfördes med fyra lärare och fyra representanter för elevhälsan på tre skolor i tre kommuner.  Resultaten visar att de tre eleverna var tysta och passiva i klassrummet, men hos speciallärare/specialpedagog var beteendet det motsatta för två av dem.

Denna rapport beskriver utvecklingen av en mobil webbapplikation som vi utvecklat åt Tieto. Målet var att skapa en mobil version av deras redan existerande webbtjänst Edwise, som är en webbaserad lärplattform. Applikationen innehåller nyheter, schemaaktiviteter samt möjligheten att registrera studentfrånvaro. Applikationen är utvecklad i ASP.NET med programmeringsspråket C#. Vi har använt oss av arkitekturen MVC för filstrukturen och uppbyggnaden av applikationen, samt ramverket jQuery Mobile för att ge ett mobilanpassat utseende.

Föreliggande rapport är ett resultat av ett examensarbete utfört på Lulekraft AB (LUKAB), med syftet att dimensionera en återföring av rökgas. Målen är att sänka utsläppen av NOx, att minska fluktuationerna av temperaturen i överhettarna vid bränslebyte samt att undersöka ifall verkningsgraden ökar med implementerad rökgasåterföring.Ett flertal olika sätt att reducera utsläppen av NOx finns grundligt beskrivna i litteraturen, såväl i rökgasflödet som av modifikation av brännarna. Åtgärder i rökgasflödet är t.ex. rökgasåterföring (FGR, flue gas recirculation) och selektiv katalytisk reduktion (SCR, selecive catalytic reduction). Rökgasåterföringen sänker temperaturen på flamman, vilket leder till en sänkning av bildningen av termisk NOx.

The purpose of my project was to explore variability. I wanted to combine different ways of sitting and create some kind of seating furniture that could be changed to fit different kinds of situations and needs. I sought after a way to express safety and stability in the seating furniture and at the same time make it clear that it could be changed into something else or something more. It was very important to me that the furniture piece would have a long lifetime and would be something you kept for a long period of time. I decided that the changeable factor in my piece would be the possibility to change it from being a chair for one person into being a bench for two people.

Äldreriktat tal avser kommunikationsanpassningar gentemot äldre liknande de som görs till små barn. Anpassningarna sker inom flera språkliga domäner och är en del av äldres kommunikativa miljö. Ämnet är relativt outforskat och få eller inga studier har gjorts i Sverige. Föreliggande studies syfte var att undersöka eventuell förekomst av äldreriktat tal, samt beskriva dess karakteristika då personal på olika typer av boenden för äldre samtalar med en äldre.Deltagare är fem personer som arbetar på olika former av boenden för äldre. Samtal mellan personal och äldre samt samtal mellan personal och en kollega spelades in och grovtranskriberades.

I detta examensarbete har en metod för att optimera en missilestimator med hänsyn till mätdata från skjutna skott tagits fram. Missilestimatorn är konstruerad som ett Kalmanfilter. Metoden utnyttjar nya mätsignaler samt använder sig av en kostnadsfunktion som minimeras. Val av både mätsignaler, vilka av de extra mätningar som utförs vid ett skjutprov tillför extra information till missilestimatorn, kostnadsfunktion, vilket kriterie som skall väljas för att optimera missilestimatorn, samt minimeringsalgoritm, hur skall den optimala missilestimatorn bestämmas, beskrivs. Nackdelar med metoden och förslag till förbättringar, fortsatt arbete, diskuteras.

Syftet med den här studien var att genom en kvantitativ enkätstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det går för några elever på nationella program på gymnasiet, efter att de ha haft särskilt stöd i kärnämnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare år. Hur ser de själva på sina stödbehov? Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur går det för dem nu? Räckte det att få detta extra stöd i kärnämnena för att sedan klara av studierna på egen hand på gymnasiet? Om man jämför elever som studerar på ett yrkesförberedande program med elever på ett studieförberedande program på två gymnasier, kan man se några samband när det gäller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?Enkätstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser på ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser på ett yrkesförberedande program (HR) i två städer. Utifrån enkäterna genomfördes sedan fyra intervjuer, två pojkar och två flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter är överens om att de nått målen i kärnämnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in på gymnasiet. Studierna fungerar nu för två av eleverna och två av eleverna har fått "IG-varningar" i ett eller flera ämnen.

 Syftet med den här studien var att genom en kvantitativ enkätstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det går för några elever på nationella program på gymnasiet, efter att de ha haft särskilt stöd i kärnämnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare år. Hur ser de själva på sina stödbehov?  Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur går det för dem nu? Räckte det att få detta extra stöd i kärnämnena för att sedan klara av studierna på egen hand på gymnasiet? Om man jämför elever som studerar på ett yrkesförberedande program med elever på ett studieförberedande program på två gymnasier, kan man se några samband när det gäller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?Enkätstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser på ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser på ett yrkesförberedande program (HR) i två städer. Utifrån enkäterna genomfördes sedan fyra intervjuer, två pojkar och två flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter är överens om att de nått målen i kärnämnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in på gymnasiet. Studierna fungerar nu för två av eleverna och två av eleverna har fått "IG-varningar" i ett eller flera ämnen.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i grundskolan har för attityder till moderna språk. Studien har bedrivits i två städer i södra Sverige, varav den ena staden är dubbelt så stor som den andra. Skolan i den större staden har ett upptagningsområde som endast sträcker sig inom stadsbebyggelse, medan skolan i den mindre staden har ett större upptagningsområde delvis bestående av landsbygd. Arbetet är betydelsefullt eftersom allt fler elever tycks välja bort ett extra språk. Det är av stor vikt att försöka ta reda på om eleverna redan i åk 7 nåtts av budskapet att ?det lönar sig att läsa språk?, eftersom från och med höstterminen 2010 kommer extra meritpoäng att ges vid ansökan till högskolor.

Syftet med det här examensarbetet är att ge fem specialpedagoger/speciallärares perspektiv på hur de stödjer elever som har behov av extra stöd för sin läroprocess och jag har valt att utföra min undersökning genom intervjuer med denna personalkategori. I litteraturstudien har jag utgått från de tre största neourologiska funktionshindren som jag fann i min intervjustudie och som kan vara anledningen till många elevers behov av extra stöd för sin läroprocess. De är ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi.I resultatet av min intervjusammanställning så kan man utläsa att specialpedagogerna/speciallärarna på gymnasieskolorna lägger ner stor kraft och engagemang på att ge eleverna det stöd som de behöver för sin läroprocess.NyckelordStöd till elever på gymnasieskolan, ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi..

Den här uppsatsen handlar om elever med Ushers syndrom och inkludering i klassrummet. Ushers syndrom består av en kombinerad syn- och hörselnedsättning och synen försämras med tiden framförallt i synfältet. Med Ushers syndrom innebär det även svårigheter att se i mörkret. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur inkludering kan skapas i klassrummet utifrån elever på aktörsnivå och skolan och lärare på institutionell nivå. Anpassningarna är viktiga faktorer för att eleverna ska bli inkluderade och jag undersöker även vilka anpassningar som uppstår och hur går de tillväga för att lösa problem i klassrummet.