Revisorn påverkar organisationen inom ramen för revision. Påverkan kan utryckas så väl av-siktligt som oavsiktligt. Det avsiktliga kan presenteras genom att revisorn rekommenderar en viss redovisningsmetod, hur lagervärderingen skall utföras eller hur den interna kontrollen skall genomföras. Detta till skillnad från den oavsiktliga som kan kännetecknas av att en or-ganisation utformar redovisningen för möjlighet till revidering. Syftet med uppsatsen är att förklara de faktorer som har en inverkan på revisorns påverkan på organisationen.

Denna uppsats syftar till att beskriva och skapa en modell för vilka faktorer som påverkar revisorns roll och som därmed utgör en viktig del i koordinationen mellan intern- och Externrevisorer. Bakgrunden till denna studie grundar sig på att det hela tiden sker förändrade spelregler vilket har påverkat utvecklingen av intern- och externrevision. Även revisionsskandaler har påverkat utvecklingen och det har blivit viktigare med en god intern kontroll.Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som har skickats till auktoriserade revisorer där de har fått besvara frågorna utifrån deras kunskaper och erfarenheter.Studien redogör för vad intern och extern revision innebär, vilka faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorerna samt skillnader och likheter.  Det finns fyra olika roller som en Externrevisor kan ha och den vanligaste, utöver lagstadgad revision är att ge fristående rådgivning. Faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorer är främst internrevisionens storlek, kunskap och erfarenhet, komplexitet, kommunikation, oberoende samt personkemi.

1. TitelDen svenska bolagskoden ? Vad har den medförd för revisionernas profession?2. ProblemVåra problemformuleringar är, för det första: Hur har bolagskoden påverkat samarbetet mellan extern och intern revisor? Och för det andra: Hur har den externa och interna revisorns arbetsuppgifter förändrats i och med införandet av bolagskoden?3.

Under senare år har det gjorts flera satsningar för att utveckla och stärka internrevisionen inom statliga myndigheter och ett 60-tal myndigheter omfattas idag av den så kallade Internrevisionsförordningen. Förordningen ställer krav på att myndigheten ska ha en internrevision inrättad och för denna ställs vissa krav på kompetens och objektivitet.Inom privat sektor har studier visat att en hög kvalitet på internrevision kan leda till att avgifterna för externrevisionen sänks. Syftet med denna studie är att undersöka om internrevisionen inom statliga myndigheter har någon inverkan på avgiften för myndigheternas årliga externrevision. Detta är relevant eftersom det under de senaste åren gjorts satsningar på internrevision, samt att det finns krav på att ett visst samarbete ska ske mellan myndigheternas Externrevisor Riksrevisionen och internrevisionerna.Med hjälp av en regressionsmodell baserad på tidigare studier testar vi om olika variabler för kvalitet på internrevisionen har en effekt på avgiften för externrevision hos statliga myndigheter som omfattas av Internrevisionsförordningen. Resultatet av undersökningen skiljer sig mot tidigare forskning och visar att kvaliteten hos internrevisionen inte har någon signifikant negativ påverkan på avgiften för externrevision.

Uppsatsen förklarar följande problemformulering: Hur ser samarbetet ut mellan intern- ochExternrevisorn i bankbranschen samt hur tillförlitligt är internrevisorns bidrag?Studien syftar till att beskriva hur samarbetet ser ut mellan revisorer i bankbranschen. Vidareämnar uppsatsen förklara nyttan med internrevisorns bidrag till Externrevisorn samtgranskningens tillförlitlighet.Uppsatser bygger på en kvalitativ utformning, vilken utgår från sex genomförda intervjuermed fyra internrevisorer och två Externrevisorer samt sekundärdata i form av vetenskapligaartiklar och litteratur.Resultatet från studien visar på att samarbetet mellan revisorerna sker på ett likartat vis ibankerna som studerats. Resultatet angående samarbetet stämmer inte överens med tidigarestudier eftersom samarbetet sker på en högre nivå inom bankerna. Internrevisorns bidrag tillExternrevisorn beror på flera faktorer till exempel tillgänglighet, tillförlitlighet och effekten aven svag intern kontroll.

In the recent years auditing scandals all around the world, deficient internal control has attracted a lot of attention. This has contributed to further requirements on insight and internal control. Those scandals have seriously damaged the auditor?s profession and contributed to a reduced trust among the public. Therefore an extensive work to recover and stringed the trust was started all around the world.

Syfte: Uppsatsens bakgrund är Enronkraschen som skedde i USA år 2001. Kraschen har satt igång mycket betydande diskussioner om de bakomliggande anledningarna, om regelverkens användbarhet och om marknadens kapacitet att snabbt reagera på väsentlig information. Händelserna inom den amerikanska revisionen har skapat en internationell diskussion angående såväl ett ökat fokus på internrevisorernas arbete som företagets system för interna kontrollen. För att kunna utöva en effektiv styrning måste företagsledningen ha en internrevision till sin hjälp. Internrevisorns arbetsuppgifter är att se till att de interna kontrollerna på företaget är tillförlitliga och ändamålsenliga.