Syftet med denna studie var att undersöka ett maskinsystem för uttag av trädbränsle i klena gallringar i norra Västmanland och södra Dalarna för Mellanskog. Genom driftuppföljningsdata kunde produktiviteten och kostnaderna för maskinsystemet beräknas, samt kostnaderna för sönderdelning och transport och hur dessa förändras med transportavståndet till industri. Resultatet visar att skördarens produktivitet är beroende av storleken på skördad medelstam, samt att skotarens produktivitet sänks med ett ökat skotningsavstånd. Den totala kostnaden för drivningsarbetet för ett medelobjekt (sett till maskinsystemets produktivitet) i denna studie var 178 kr/m3f inklusive kostnader för flytt, planering och tillägg för vinst. Om man bortser från dessa kostnader uppgår kostnaden för skördaren till ca 88kr/m3f och kostnaderna för skotaren till ca 61kr/m3f. Att enbart sönderdela materialet kostar 58 kr/m3s och kostnaden för transport beror på tranportavståndet, ett längre avstånd innebär en högre kostnad.

För att internationellt harmonisera redovisningsregler, tillämpar vi i Sverige från 2005 IAS/IFRS-regler. I vår studie har vi undersökt hur en svensk kreditgivare påverkats efter införandet av en av dessa nya regler, IAS 40, som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter i koncernredovisningen. IAS 40 innebär att fastighetsförvaltande företag kan välja att redovisa förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde eller verkligt värde.Vi har som underlag för vår undersökning intervjuat kreditanalytiker på Nordea samt använt oss av litteraturstudie bestående av två uppsatser. Det vi kommit fram till är att kreditgivarna påverkas av den nya lagregleringen, men inte i speciellt stor utsträckning. Detta främst på grund av att när kreditgivarna i kreditgivarprocessen analyserar ett bolag, intresserar de sig främst på framtida förväntade kassaflöden.

IKEAs mål är att deras produkter ska vara för ?de många människorna?. För att bygga hus som passar ihop med detta måste det vara till kostnader som folk har råd med.Syftet med den här rapporten är att ta fram ett förslag på en yteffektiv lägenhet som kan sättas ihop till ett mindre flerbostadshus. Yteffektiva lägenheter gör att huset tar upp mindre plats på marken och därför kostar mindre per kvadratmeter. Med hjälp av detta hus kommer en jämförelse av kostnader för olika invändiga ytmaterial att utföras.

1994 infördes lagen om producentansvaret i Sverige, en del av denna var förordningen om förpackningar. Tanken med detta var att minska andelen avfall som gick till förbränning och deponi och samtidigt öka andelen till återvinning. Från och med 2002 blev det dessutom förbjudet att deponera brännbart avfall i Sverige. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken av avfallshanteringsmetoderna, återvinning eller förbränning med energiutvinning, som är mest samhällsekonomiskt lönsam gällande hantering av vätskekartonger. De Externa kostnaderna, hushållens kostnader och miljökostnader, är mycket viktiga i kalkylen.

Sammanfattning Titel: Dramaturgi och kommunikativ rationalitet ? något om professionella serviceföretags externa kommunikation Författare: Erik Tarras-Wahlberg Handledare: Maria Boklund och Anna Stafsudd Syfte: Att belysa professionella serviceföretags externa (kund)kommunikation, samt att ge ett par reflekterande kommentarer angående denna Metod: Enskild observation med en väl förankrad teoretisk referensram som utgångspunkt både vid insamlingen, sorteringen och tolkningen av det empiriska materialet Teori:Socialkonstruktionistisk utgångspunkt med en goffmanbaserad dramaturgisk rollteori som referensram, en av denna anledning dramaturgisk syn på Impression Management (IM) samt enintegrering av dramaturgi och Habermas teori om kommunikativ rationalitet Slutsatser: Uppsatsen pekar på att professionella serviceföretag bör beakta den sociala dominansens betydelse vid kundkommunikation. Kommunikationen bör ses som en sammanhängande enhet, där de enskilda delarna skapar ett helhetsintryck. Behovet av förberedelse, noggrannhet, detaljer etc, poängteras, där den faktiska utformningen i alla avseenden bör vara underlagd en intrycksbaserad (och därmed dramaturgisk) styrning. Det handlar om att behärska och upprätthålla definitionen av situationen och det argumenteras för att ?massmöten? i en inledande kundkontakt kan vara ett lämpligt forum för detta.

Väl fungerande affärssystem utgör idag en viktig del i företag och organisationers verksamhet. Tyvärr är systemen som regel komplexa varför risken för problem och misslyckanden är uppenbara. Då tillräcklig kunskap och erfarenhet från implementeringsarbeten dessutom ofta saknas i organisationer kontrakteras inte sällan externa konsulter för att bidra med hjälp. Att försöka underlätta ett implementeringsarbete genom att involvera externa konsulter kan dock skapa svårigheter av olika slag t.ex beroende på en komplex relationsbild mellan konsulten i fråga och klientorganisationens ingående aktörer.Denna studie antar en kvalitativ forskningsinriktning där datainsamlingen skett genom ett antal semistrukturerade intervjuer med externa konsulter vars arbete involverar implementering av affärssystem. Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter externa konsulter anser sig ha att påverka implementering beroende på sin positionering i relation till klientorganisationen och dess olika ingående parter.Analysarbetet baseras på Mitchell et al.´s (1997) Stakeholder-teori, där attributen makt/inflytande(P), legitimitet (L) och angelägenhet (U) används för att positionera konsulterna.

Med anledning av de stadigt ökande transporterna av farligt gods på våra vägar, finns det risk för att allt fler vägrelaterade olyckor med farligt gods inträffar. Förenat med en tankbilsolycka är en eventuell skada på miljön. Miljöskador som orsakats av vägrelaterade olyckor med farligt gods, medför ofta en mängd olika juridiska problem och frågeställningar. Dessa handlar inte sällan om ekonomisk kompensation i form av skadestånd eller skyldighet att efterbehandla förorenad mark. Dessutom innebär en olycka ofta höga kostnader för akuta räddningsinsatser, uttryckningar eller undersökningar som någon vill få ersättning för.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken redovisningsinformation som efterfrågas av banker och hur betydelsefull den är vid kreditbedömningen av ägarskifte i små företag. Själva undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer på tre lokala bankkontor. Lämpliga respondenter valdes ut och de fick berätta om bankens åsikter om redovisningsinformationens betydelse. De berättade även om själva ägarskiftesprocessen och de problem som är förenliga med den. För att ytterliggare förtydliga vilken redovisningsinformation som efterfrågas och vilken betydelse den har så ombads respondenterna att rangordna både den interna och externa redovisningsinformationen.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur arbetet med att hantera nyhetsbilder som kommer från externa källor fungerar på svenska tidningars webbredaktioner. Även hur mycket tid och möjlighet det finns för kritiskt granskande av dessa nyhetsbilder.Vi lever i medielögnernas tid. I och med digitaliseringen har det blivit lättare att både skapa och skicka bilder. Via Internet har redaktioner i hela världen en direkt anslutning till bildbyråer, fotografer och andra källor. Förfalskningar av fotografier har blivit allt svårare att upptäcka med tiden och det är allt lättare att göra ändringar i både text och bild utan att det lämnar några märkbara spår efter sig.Vår undersökning grundar sig på samtalsintervjuer och en frågeundersökning som riktar sig till ett totalurval av alla dagstidningar som finns på TidningsUtgivarnas lista över dagstidningar på webben.Hos webbredaktionerna i undersökningen ligger arbetet med att hantera nyhetsbilder somkommer från externa källor till största delen hos webbredaktörerna.

  Datum:           2009-05-29Författare:     Sanne Jotorp, sjp07001@student.mdh.se                        Linnéa Olsson, lon08004@student.mdh.seHandledare:   Ann-Sofi PaulTitel:               Ett företagsperspektiv på bestyrkt hållbarhetsredovisning - Vilka motiv kan finnas till ett bestyrkandeNivå:               Kandidatuppsats i ekonomistyrningSyfte:              Syftet med undersökningen är att utifrån ett företagsperspektiv beskriva vilka motiv som kan tänkas finnas till ett bestyrkande. Ambitionen är att försöka förstå vad ett bestyrkande kan innebära för företagets interna hållbarhetsarbete och för förhållandet till interna och externa intressenterna.Metod:            Undersökningen har formen av en förstudie och en kvalitativ undersökningsmetodik har tillämpats. Till grund för den teoretiska referensramen ligger en litteraturstudie. Empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer som har genomförts med ett urval av företag. I analysen fångas en helhetsbild av de samband och mönster som kan utläsas ur insamlade data.Slutsats:          De tendenser som kan skönjas i undersökningen visar att legitimitet för företagets handlingar kan stärkas i förhållande till både interna och externa intressenter.

Detta examensarbete är det avslutande momentet för programmet ?Byggteknik och Design? på ?Kungliga Tekniska Högskolan? i Haninge. Arbetet utfördes för byggföretaget Einar Mattsson Byggnads AB. Uppgiften var att ta reda på varför kalkylerade och verkliga kostnader för nybyggnadsprojekt skiljer sig. Studien baserades på produktionskalkylerna för fyra projekt och ntervjuer med minst en inblandad från varje projekt.

Bakgrund: Företag är beroende av en mängd olika intressenter som alla har ett behov av att de tillgångar som redovisas är korrekt värderade Detta gäller inte minst fastighetsbolag vars tillgångsmassa till största del består av fastigheter vilka ligger till grund för värderingen av bolaget. RR 17 innebär att företagen inför varje rapporttillfälle måste göra en bedömning av sina tillgångar och när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet ska det skrivas ned. Rekommendationen är mycket omfattande och innehåller bland annat riktlinjer för hur beräkning av återvinningsvärdet ska ske.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån ett redovisningsperspektiv genomföra en kritisk granskning av RR 17. Tillvägagångssätt: Här redogör vi för varför vi valt fastigheter. Vi beskriver hur vi har sökt information, gjort urval bland bolag och personer samt hur vi har lagt upp och genomfört våra intervjuer.

Uppsatsens syfte var att beräkna företagets totala kostnader för sjukfrånvaro och undersöka om hälsoinvesteringarna är ekonomiskt motiverbara i form av minskad sjukfrånvarokostnad. Vid beräkning av företagets totala kostnader för sjukfrånvaron har vi utgått från Liukkonens modell som innefattar både kvarvarande- och merkostnader som uppkommer till följd av sjukfrånvaron. Modellen har sedan kompletterats med förklaringar från andra författare. Datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med personalansvariga på tre företag. Vi valde företag i tre olika branscher; ett tjänsteföretag, ett tillverkande företag och ett sjukhus i den offentliga sektorn.I vår undersökning fann vi att företagens redovisade kostnader för sjukfrånvaro är betydligt lägre än vad våra beräkningar visade.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur svenska modeföretag arbetar för att skapa Brand Identification  hos sina externa distributörer, samt vilka faktorer som påverkar möjligheterna att skapa Brand Identification. Vidare är syftet att belysa vilka tillvägagångssätt svenska modeföretag använder för att tackla faktorernas inverkan på skapandet av distributörernas Brand Identification.Resultat: Studien visar att arbetet med Brand Identification är viktigt redan i ett inledande skede av ett samarbete. Förmågan att skapa en känsla av tillhörighet är viktig för att Brand Identification med producentens varumärke ska vara möjlig, särskilt då distributören arbetar som representant för flera varumärken. Tillvägagångssätt för detta är kommunikation som är riktad mot distributörens säljkår samt socialiseringsprocesser vid personliga besök hos distributörerna..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den externa revisorn önskar att styrelsens rapport angående den interna kontrollen ska granskas, samt hur denna granskning ska rapporteras. Målet är att utveckla ett förslag med egna modeller för hur den externa revisorns granskning och rapportering kan utformas inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning. Uppsatsens huvudfråga är: Hur vill de externa revisorerna, i rollen som utförare av tjänsten, att granskningen och rapporteringen angående styrelsens rapport beträffande den interna kontrollen ska utformas? Vi har använt oss av en kvalitativ metod i uppsatsen. Den empiriska undersökningen bygger på fem intervjuer med auktoriserade revisorer från de fyra största revisionsbyråerna; Deloitte, Ernst & Young, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers.