Uppsatsen behandlar hur företagsledare hos svenska kommunalägda elproducenter med fler än 100 anställda identifierar sina primära intressenter inom miljöområdet, samt hur kommunikationen med dessa sker. För att genomförandet av syftet intervjuades fyra företagsledare, inom valda segment, samt företagens årsredovisningar analyserades. Den inhämtade empirin har analyserats med hjälp av intressentidentifieringsteori samt kommunikationsstrategier. Sammantaget identifierar företagsledarna företagets primära intressenter som sådana som besitter makt över företaget. Legitimitet hos intressenterna förefaller också vara av stor vikt, även om företagsledarna inte alltid själva identifierade legitimitet är det uppenbart ett viktigt attribut för intressenter att besitta.

Idag är det mycket uppmärksammat av både akademiker och användare att information från traditionella finansiella redovisningar inte är tillräckliga för att motsvara de krav som både externa och interna intressenter ställer på mer innehållsrika rapporter. Marknad och intressenter efterfrågar information om ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, vilket har lett till att allt fler företag upprättar en hållbarhetsredovisning. Hållbarhetsredovisning syftar till att skapa en hållbar utveckling och ses som ett verktyg eller en möjlighet för företag att lämna information om dessa tre aspekter och det leder till ett ökat förtroende för företaget och dess verksamhet. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur företag inom basindustrin i Norrbotten tillämpar hållbarhetsredovisning. Studien genomfördes genom en fallstudie av fyra företag för att beskriva hur de tillämpar sin hållbarhetsredovisning.

24-timmarsmyndigheten var ett resultat av den svenska regeringens initiativ till en statlig förvaltning öppen dygnet runt. Användvärdhet är likt användbarhet men tar även hänsyn till användarens behov. Vår undersökning syftade till att se huruvida småföretagen hade ett behov av 24-timmarsmyndigheter och om användarna såg dem som användvärda. Undersökningen utfördes som fallstudie av två elektroniska tjänster och kretsade kring principer för 24-timmarsmyndigheten och användvärdhet. Resultatet visade att det fanns ett behov för 24-timmarsmyndigheter och att de var användvärda.

Revisorn påverkar organisationen inom ramen för revision. Påverkan kan utryckas så väl av-siktligt som oavsiktligt. Det avsiktliga kan presenteras genom att revisorn rekommenderar en viss redovisningsmetod, hur lagervärderingen skall utföras eller hur den interna kontrollen skall genomföras. Detta till skillnad från den oavsiktliga som kan kännetecknas av att en or-ganisation utformar redovisningen för möjlighet till revidering. Syftet med uppsatsen är att förklara de faktorer som har en inverkan på revisorns påverkan på organisationen.

En företagskonkurs får ofrånkomligen återverkningar för de intressenter som har en koppling till det drabbade företaget. Det är för intressenter därför betydelsefullt att kunna förutspå konkurs.Studiens syfte var att utvärdera en teoretisk modell för prognostisering av konkurs genom analys av nyckeltal. Detta utfördes genom egna skattningar av regressionsmodeller. Vidare testades modellernas klassificeringsförmåga med avseende på framtida konkurs. Studien tyder på att ett företags storlek är, relativt andra undersökta egenskaper, den bästa indikatorn för framtida konkurs..

Säbyviken är en mindre vik som utgör en del av Björnöfjärdens viksystem på Ingarö i Stockholms skärgård. Säbyviken har idag svåra övergödningsproblem med relaterade tillstånd såsom syrebrist, bottendöd och algblomningar. Nära hälften av Säbyvikens bottnar lider idag av syrebrist och dessa frigör idag stora mängder fosfat som tidigare varit bundet till sedimenten. För att kunna reducera övergödningen i Säbyviken är det nödvändigt att kartlägga de källor som orsakar övergödningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka näringsämnestillskottet från externa källor (tillflöden) samt interna källor (sedimenten) till den övergödda Säbyviken, med hjälp av egna flödesmätningar, uppskattade flöden från SMHI och koncentrationsmätningar av näringsämnen i tillflödena och i Säbyviken från BalticSea2020.

Kongressindustrin är en miljardindustri i världen och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges städer. Med en jämförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frågeställningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kärnan i ett sådant samarbete? och vilka resurser kan ses som primära i ett sådant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjälp av ett omfattande empiriskt material och ett fåtal väl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nätverksform.

SammanfattningBakgrund: När en turist ska välja ett resmål så finns det många teorier som beskriver olika faktorer som kan påverka turisten. Faktorerna delas in i externa och interna faktorer. De externa faktorerna beskrivs som destinationers egenskaper som ska locka turister till sig. De interna faktorerna beskrivs som turistens personliga egenskaper som är anledningen till att ett resmotiv skapas. Dock förhåller sig alltid de interna och externa faktorerna tillsammans.  Jag saknar teorier om vilka faktorer som påverkar turisten mest då han/hon ska välja ett resmål. Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilka av de interna och externa faktorerna som mest påverkar en turist i valet av resmål. Metod: Jag har använt mig av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats i uppsatsen eftersom jag ville använda mig av en enkät i undersökningen.

År 2005 infördes standarden IAS 40 som ger svenska börsnoterade förvaltningsfastighetsbolag möjligheten att redovisa sina fastigheter till verkligt värde. Verkligt värde har kritiserats på grund av det bygger på subjektiva bedömningar och det kan leda till en missvisande redovisning som kan få negativa konsekvenser för intressenter. 1 januari 2013 infördes den nya standarden IFRS 13 för att ställa ytterligare upplysningskrav gällande värdering av tillgångar till verkligt värde. Denna studie behandlar hur värdering till verkligt värde påverkar intressenters informationsbehov, deras uppfattning av fastighetsvärdering till verkligt värde och resonemang kring införandet av IFRS 13.Syftet med undersökningen var att förklara för hur olika intressenters behov av redovisningsinformation påverkas vid värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där djupgående intervjuer genomförts.

Idag får vi ständigt ny information om de växande miljöproblem som finns i samhället. Under 1990-talet ökade antalet företag som redovisade miljöinformation i miljöredovisningar. Man kan se att det var de förtag med störst miljöpåverkan som utvecklade sin miljöredovisning snabbast. Idag ligger företag inom skogs- och papersindustrin långt fram i utvecklandet av miljöredovisning. För att en verksamhet ska vara lönsam bör företaget göra sina åtgärder och sin kommunikation trovärdig.

Syfte: Denna rapport syftar till att urskilja för- respektive nackdelar med revisionsplikten. Genom att analysera våra respondenters inställningar i frågan skall vi dra slutsatser om revisionsplikten i SME är tillräckligt motiverad för att den skall vidmakthållas. Undersökningen syftar också till att dra slutsatser om varför Sverige är ett av de få länder som fortfarande har kvar revisionsplikten i samtliga aktiebolag. Avslutningsvis vill vi även ta reda på om det finns något samband mellan detta faktum och respondenternas inställning i frågan. Teori: För att besvara vår frågeställning har vi tagit utgångspunkt i det viktiga begreppet förtroende, revision, den institutionella teorin samt den pågående debatten.

Att som organisation använda den högeffektiva spridningen av information som sociala medier kanbidra med vid krissituationer har sina fördelar och nackdelar. Hur organisationer ska hanterapublicering av krisinformation är en avvägning mellan att hjälpa drabbade intressenter eller attskydda organisationens anseende hos intressenter. Kommunikationsverktyg som sociala medier ärinte en envägskommunikation vilket gör det möjligt för intressenter att fritt uttrycka sitt missnöjeöver situationer.Syftet med denna fallstudie är att utifrån en organisatoriskt perspektiv beskriva den avvägningmellan fördelar och nackdelar kriskommunikation på sociala medier innebär samt om det finnsspecifika framgångsfaktorer för att lyckas kriskommunicera med drabbade och intressenter under enpågående kris. Detta besvaras med hjälp av intervjuer, dokumentstudier och litteraturstudier.Studiens resulterade i redovisning av fördelar, nackdelar och framgångsfaktorer för en lyckadanvändning av sociala medier vid kriskommunikation. Slutsatsen framtogs med hjälp av resultatetsom stärkte insamlad innehåll i litteraturgenomgången.

Bakgrund: Bland det värsta som kan hända företag är att få en going-concern varning eftersom det är en signal till intressenter om att företag inte tros överleva under en längre tidsperiod. Tidigare studier har studerat effekterna av en going-concern varning för företags intressenter och på kortsikt vad som händer med företag. Det gör att vi vill studera hur företag agerar för att undvika konkurs och likvidation och därmed överleva going-concern varning.Syfte: Syftet med studien är att förklara hur företag agerar för att överleva en going-concern varning med fokus på kommunikation. Vi kommer därför att skapa en modell.Metod: Studien har en forskningsansats som är deduktiv där vi tar avstamp från resursberoende teorin, institutionell teori och attribution theory. Den empiriska datan är av kvantitativ art och är insamlad via enkätundersökning samt en dokumentstudie av årsredovisningar.Slutsats: Vi har kommit fram till att en going-concern varning är en kris för företag.

Datoriserade informationssystem är kritiska ur effektivitets-, konkurrens- och överlevnadssynpunkt för de verksamheter som implementerar dem. Intressenter är personer som påverkar eller påverkas av systemet. I syfte att kunna utveckla anpassade och stödjande system är det viktigt för utvecklarna att förstå intressenterna och deras behov av systemen.Det är dock ovanligt att utvecklare får tala med verkliga intressenter direkt. De är ofta hänvisade att tala med representanter för dessa, så kallade surrogatintressenter. Företeelsen, kallad surrogering, är vanligt förekommande.

Titel:  Redovisning i biståndsorganisationer - De kommersiella redovisningsnormernas påverkan på biståndsorganisationerna och deras intressenter.Ämne:  Företagsekonomi/RedovisningNivå:  Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare:  Johanna Johansson, jjn06004@student.mdh.se och Diego Velasquez, dvz06001@student.mdh.seDatum:  2010-06-04Handledare:  Leif CarlssonProblemformulering:  Vilka konsekvenser kan uppkomma för biståndsorganisationer och deras intressenter då de indirekt och direkt måste redovisa enligt kommersiella redovisningsnormer? Vilket behov finns det av förändrade redovisningsregler för ideella föreningar?Syfte:  Uppsatsen syftar till att beskriva hur dagens redovisningsnormer för ideella föreningar påverkar biståndsorganisationernas redovisning och vilka konsekvenser detta kan få för biståndsorganisationerna och deras intressenter. Syftet är även att se om det finns ett behov av förändrade redovisningsregler för ideella föreningar.Metod:  Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med Plan Sverige, FRII, SFI, Sida, Radiohjälpen och Öhrlings PricewaterhouseCoopers.Slutsats:  Missförstånd kan uppkomma mellan biståndsorganisationen och dess intressenter på grund av att intressenterna kan ha en tendens att mäta föreningens effektivitet med kommersiella mått. Det framgår även att utveckling av redovisningsreglerna för ideella föreningar bör ske branschvis.Nyckelord:  Ideella föreningar, biståndsorganisation, redovisning, konsekvens, ÅRL, BFL, FRII, SFI, begränsningar, kommersiella redovisningsnormer, lagstiftning.