Bakgrund: Hållbarhetsredovisningar har blivit allt mer populära på senare tid. Genom dessa kommunicerar företaget ut till sina intressenter om verksamhetens påverkan på samhället ur ett hållbarhetsperspektiv. Tidigare forskning har till stor del koncentrerat sig på företagens perspektiv och vilken nytta de har av hållbarhetsredovisningar, men det finns även en mottagande sida av kommunikationen som utgörs av företagens intressenter. Bland intressenterna finns det ett forskningsgap om hur kreditgivarna uppfattar hållbarhetsredovisningarna, trots att de är en av de viktigaste intressentgrupperna. Forskning med utgångspunkt i legitimitetsteorin och signaleringsteorin, har även visat att den nytta företagen har av hållbarhetsredovisningarna kan ske på bekostnad av hållbarhetsredovisningarnas användbarhet ur kreditgivarnas perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användbara hållbarhetsredovisningar är för svenska kreditgivare, samt att bidra till diskussionen i forskningen kring hållbarhetsredovisningens användbarhet utifrån hur den ser ut idag.

I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjälp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt.Den medicinska utvecklingen har gått fort fram och som en respondent i denna studie berättade har utvecklingen gått från en smärtstillande spruta och väntan vid en hjärtattack till ballongsprängningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar är väldigt dyra men priset för vår vård när vi besöker sjukhus har inte ökat nämnvärt, inte heller har skatteintäkterna ökat nämnvärt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa värde både inom och utom sin organisation i andra former än pengar.I litteraturen som jag läst är det största fokuset på hur organisationer, både offentliga och privata, kan generera värde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina Externa intressenter till exempel investerare. Väldigt få studier har fokus på de interna intressenterna, bland annat anställda, som är med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mål. Studierna tar däremot upp förtroende som väldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha många positiva effekter.Min studie fokuserar på hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende.

Bakgrund och problemdiskussion: Intäkter är ett intressant område av mer än en anledning.Dels utgör posten en utav de mest analyserade av Externa intressenter samtidigt som denständigt är föremål för granskning av normsättare då intäkter har stått i centrum för deredovisningsskandaler som ägt rum under det gångna decenniet. Intäkter i entreprenaderställer problematiken på sin spets då redovisningen härmed uteslutande kommer att baseras påprognoser. Det i sin tur ställer ofantliga kompetenskrav på såväl företagen som lagtexten.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur entreprenadföretag förhåller sig till de krav ochden komplexitet som omgärdar flertalet moment i samband med intäktsredovisningen. Dettaämnar vi göra genom att utgå ifrån en praktisk inriktning, där vi ser hur respondenternaresonerar kring de moment som återges i IAS 11. Därtill har vi för avsikt att, utifrån både ettinre och yttre perspektiv, undersöka vilka faktorer som påverkar företagens intäktsredovisningoch således speglar de redovisningsval som sker internt inom företaget.Avgränsningar: Uppsatsen berör intäktsredovisning och vi har valt att avgränsa oss till dendelen som berör intäktsredovisning av entreprenaduppdrag.

Syftet med studien är att studera förekomsten av likheter och olikheter mellan hur de noterade IFRS-bolagen redovisar sin information kring förvaltningsfastigheternas verkliga värde i årsredovisningarna (de facto) samt hur onoterade K3-bolagen planerar att redovisa förvaltningsfastigheternas verkliga värde efter införandet av K3-regelverket. Vidare har studien som syfte att undersöka huruvida redovisningen kring verkligt värde redovisas i förhållande till vad som framgår av respektive regelverk (de jure). Studien ämnar även undersöka förekomsten av storleksbaserade skillnader kring hur bolagen inom respektive regelverk väljer att redovisa verkligt värde.Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Insamling av empiri har genomförts genom insamling av data i form utav webbenkäter och dokumentstudie. Det empiriska utfallet har sedan analyserats mot tidigare forskning och teorier.Studiens slutsats visade på förekomsten av flertalet likheter och olikheter mellan noterade och onoterade fastighetsbolag där förklaringen kunde sammankopplas med flera påverkande faktorer gällande fastighetsbolagens val kring redovisning av verkligt värde.

Den här studien bygger dels på en narrativ analys av artiklar i Smålandsposten och deras gestaltning av Orrefors Kosta Boda, dels på en fallstudie över Orrefors Kosta Bodas externa och interna kommunikation där den externa kommunikationen hamnar i fokus. Problemformuleringen ställer följande frågor:Hur konstruerar de lokala medierna bilden av Orrefors Kosta Boda och vad är det som utmärker deras texter?? Kan en organisation få publicitet i de lokala medierna utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi och hur går det att förstå detta?? Om Orrefors Kosta Boda använder sig av kommunikativa strategier för att synas i de lokala medierna, vilka är dessa?? I vilken uträckning har Orrefors Kosta Boda AB samma budskap till sina medarbetare som till medier?? Vilken relation och kommunikation har Orrefors Kosta Boda med de kommuner där de har sin verksamhet?Studien bygger på fem olika nyckelord: organisationskommunikation, ledarskap, strategisk kommunikation, integrerad kommunikation samt mediekonstruktioner ? narratologi.Resultatet visar att det går att få publicitet utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi gentemot medier. Det finns flera andra faktorer som spelar in förutom en riktad marknadsföring. I det här fallet har Orrefors Kosta Boda blivit uppköpt av New Wave Group som har skapat stort intresse i både medier och affärsvärlden.

Det övergripande syftet med studien var att beskriva och förklara hur rektorers arbete har förändrats över tid, med tyngdvikt på kommunaliseringen av grundskolan. För datainsamling användes livshistorieintervjuer med fyra rektorer som vara verksamma i början av 1990-talet. Den generella bild som målas upp är att fler arbetsuppgifter har tillkommit till rektorns arbete, vilket har gjort samarbetet med medarbetare i ledningsgrupper viktigare. De administrativa uppgifterna ökade i och med kommunaliseringen, då bland annat det totala ansvaret för skolans budget lades på rektorn. Samtliga rektorer uttryckte det pedagogiska ledarskapets betydelse och att en avgörande faktor för att lyckas med verksamheten var att kunna leda i förändring.

Syfte: Vi har som syfte med det här examensarbetet att belysa de skillnader som uppstår när de allsvenska fotbollsklubbar kan välja mellan två metoder för att redovisa externt förvärvade spelare. Med tanke på att spelaromsättningen har en stor betydelse för klubbarnas resultat så är det av intresse att se effekten av dessa redovisningsmetoder. För att inte arbetet skulle svälla ut för mycket så har vi valt att avgränsa oss till allsvenskan, den högsta ligan i Sverige. Metod: Som metod för att samla in data till det här ämnet så ansåg vi att en kvalitativ metod skulle passa bäst. För att på så sätt kunna få en djupare inblick i hur det fungerar i verkligheten. Information kring de här två redovisningsmetoderna fick vi genom intervjuer, både via telefon och via mejlkontakt.

Sprinkler media a?r ett nystartat produktionsbolag i utbildningssyfte, detta fo?r att fa? vetskap hur det kan fungera inom ett nystartat fo?retag och fa? en inblick o?ver verksamheten samt hur en budget tas fram. Sprinkler media specialiserar sig inom film, animation och postproduktion. Ide?n med ett produktionsbolag var att go?ra varierande arbeten a?t externa kunder.

För att vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag hitta och använda möjliga resurser för förbättringar. En grund för ett kostnadseffektivt och kundtillgängligt logistiksystem är transporter. Det är viktigt att ha fokus på både interna och externa transporter när processer ska optimeras och via detta erhålla lägre kostnader. Den enskilt största logistikkostnaden i många företag är transportkostnaden. Studien har utförts på ett företag som är verksamma inom industrin. Fallstudieföretaget har ett fokusområde inom transporter, där syftet är att utveckla verksamheten inom specialtransporter.

Examensarbete G3 i företagsekonomi, 15 hp, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Logistik, FE3583,VT 08.Författare: Stefan Knutsson, Linda Nilsdotter, Martin Svensson.Handledare: Helena ForslundFöretagets kontaktperson: Lars WoxnerydTitel: Södra - En studie om koldioxidutsläpp från externa transporterBakgrund: En mycket aktuell diskussion i dagens samhälle är klimathotet och människans negativa påverkan på miljön. De växande kraven på miljöarbete i företag gör att de ständigt måste utvecklas. Södra Timber har idag en uppskattad siffra på dryga 13 000 ton koldioxid som släpps ut vid distributionen av sågade trävaror. En siffra som i nuläget inte är helt tillförlitlig då schablonerna och beräkningarna är föråldrade.Syfte: Studien syftar till att kartlägga Södra Timbers koldioxidutsläpp vid kundtransporter genom att använda sig av en bättre beräkningsmetod som uppsatsen skall arbeta fram. Studien syftar också till att identifiera möjligheter till förändringar i distributionen med hänseende till koldioxidutsläpp och ekonomi.Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att endast behandla transporter som sker från sågverken i Långasjö och Mönsterås.Metod: Uppsatsen inleds med fördjupade teoretiska studier för att möjliggöra analys av det empiriska materialet.

Som ett resultat av ekonomiska skandaler, såsom Enron och Worldcom, där man har konstaterat att bristen på den interna kontrollen har varit orsaken, stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act som gäller för amerikanska börsnoterade företag. Denna lag är till följd av att ägarna ställer högre krav på Corporate Governance (bolagsstyrning) i de nordamerikanska börsnoterade företagen. Detta leder till ett ökat skydd för finansiärerna eftersom i dagens komplexa bolag är ägandet och styrningen till stor del åtskilda. Lagen har lett till att internrevisionen har fått en allt starkare roll i att stödja ledningens arbete med att dokumentera och följa upp den interna kontrollen. En liknande lag, svensk kod för bolagsstyrning, har stiftats i Sverige och gäller för svenska börsnoterade företag.Författarna har undersökt hur den interna revisionen har utvecklats inom olika företag i Sverige.

Denna studie handlar om hur krisledningsgruppen i Kramfors samverkade under översvämningen som drabbade kommunen hösten 2013. Varför en översvämning och Kramfors valdes var på grund av att det är intressant att studera samverkan efter en inträffad händelse. Dessutom är det en händelse som har skett i Västernorrland och passade bra att studera på grund av det geografiska läget. Glasbergens samverkanstrappa valdes ut som teoretiskt ramverk i uppsatsen. Den valdes då den kan användas för att förstå strukturerna inom krisledningsgruppen.

SammanfattningUttrycket urbana köpcentra vittnar om två saker: en central lokalisering och en koncentration avaktörer på liten yta. Det är för butiker och kontor en attraktiv kombination att vara belägen närastora kundmassor samt att erhålla skalfördelar genom att lokalisera sig under ett och samma tak.Dessa två faktorer medför ett stort handelstryck på urbana köpcentra vilket i sin tur gör atttillgången till infrastruktur för transporter begränsas.Områden i anknytning till urbana köpcentra är ofta mer komprimerade än de för friståendebutiker och kontor. Detta kombinerat med högre handelskoncentration innebär stora svårigheterdär externa effekter så som trängsel, olyckor, miljöpåverkan och buller är problem som urbanaköpcentra ständigt brottas med.Nordstan i centrala Göteborg är ett av Nordens största affärscentrum. Dess urbana positionkomplicerar varuleveranser, då konsumenternas efterfrågan tvingar stora försäljningsvolymer atttransporteras i en tätt trafikerad miljö där både rumsliga- och tidsmässiga trängselmomentföreligger. Problematiken försvåras än mer av en dynamisk omgivning som präglas avefterfrågevariationer och infrastrukturella förändringar.Denna uppsats ämnar undersöka möjliga förbättringars potential och genomförbarhet förgodsmottagares leveranssituation i urbana köpcentra.

Finansiell information är att anses som värderelevant om den kan användas av intressenter i deras värderingsbeslut. Ett värderelevant tal bör således påverka ett företags marknadsvärde. Utifrån Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens värde från resultatet för att på så sätt undersöka goodwillkomponentens värderelevans. Vi finner att värderelevansen hos de undersökta variablerna försämrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gällande redovisning av goodwill inte gett resultat..

 De senaste åren kan vi se ett ökat intresse för lärande i organisationer och kompetensutveckling. Detta menar många forskare och beslutsfattare är en väsentlig del för produktivitet, konkurrenskraft och innovation. ( Kock, Gill & Ellström, 2008) Innovationer är vanligtvis en frukt av flera olika personers kreativa förmåga, deras samarbete, erfarenheter och kompletterande kunskaper (Leonard & Swap, 1999). 96,3% av företagen i Sverige är småföretag (www.scb.se). Småföretag och entreprenörer ses som särskilt viktiga för sysselsättning och tillväxt i näringslivet.