Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..

Den ständiga förändringen i den externa miljön påverkar företagen i hög grad i dagsläget och det är därför av yttersta vikt att de anpassar sina interna resurser så att de kan vara konkurrenskraftiga. Många företag upplever idag ett problem med att hitta ett effektivt verktyg för att styra den interna utvecklingen och att identifiera sin interna kompetens. Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur ett företag analyserar den interna kompetens de innehar. För att få en djupare insikt i hur ett identifieringsarbete går till, valde vi att undersöka ett företag med en kvalitativ studie. Vår undersökning visade att den metod som företaget främst använde sig av vid identifieringsarbetet var utvecklingssamtal.

GävleTidningar AB är en del av Mittmedia, en av Sverigesstörsta tidningskoncerner. Företaget kommer under 2007 attuppgradera sitt webbpubliceringssystem och behöver därmed seöver de befintliga systemen inför migreringen till det nya.Målet med den här utredningen är att dokumentera de systemsom tillhandahåller uppgifter om privatkunder och se om det isin tur kan leda till förslag på ökad integration systemenemellan. Ett exempel på vad ökad integration kan innebära är attman skapar en så pass användarvänlig webbplats för kunderna såatt de inte behöver använda sig av flera olikainloggningsuppgifter för att ändra sin information. Utredningenhar gjorts i samarbete med flertalet aktörer i företagets närhet,både interna och externa. Resultatet av utredningen blev enpresentation av de olika systemen med datamodeller,beskrivningar och en användningssfallsspecifikation så attföretaget enklare kan beskriva nuläget för kravställarna..

Många informationssystemutvecklingsprojekt misslyckas och det beror ofta på att utvecklaren inte förstår eller känner till kraven från slutanvändarna. En viktig faktor för att projekten istället ska lyckas är att slutanvändare är motiverade till att delta i processen och de bör motiveras redan i en förberedande fas av informationssystemutvecklingen. Ytterligare en faktor som är viktig är externkonsulten, som ofta är den person som leder arbetet med informationssystemutvecklingen.Det finns symboliska roller som kan kopplas till den externa konsulten, vilka kan påverka motivationen både positivt och negativt hos slutanvändarna. Resultatet av detta arbete är ett antal råd till externkonsulten om hur denne bör agera i en förberedande fas av informationssystemutveckling för att motverka de negativa effekterna av de symboliska rollerna och tillvarata de positiva..

Detta arbete som utgår ifrån ett perceptions- och semiotiskt perspektiv undersöker om det är möjligt att med enbart visuella symboler i en 3D-miljö, referera till ett kunskapsämne utanför spelvärlden som spelaren är fördjupad i . Detta gjordes genom att producera en 3D-miljö av ett kontor och sedan placera ett flertal symboler från nordisk mytologi och nordisk historik mellan 800- och 1000-talet i denna kontorsmiljö. Sedan fick respondenter utforska miljön och besvara en enkät i en kvantitativ undersökning där frågor ställdes angående respondentens uppfattning om miljön, om de fann objekt i miljön "utstickande" och om de fann symboliska objekt och varför. Med detta arbete som grund kan framtida arbeten fördjupa sig ytterligare om symboler och hur de används i spelmiljöer..

Under senare år har vi fått allt större problem med antibiotikaresistens bland bakterier. Dessa problem är delvis en oundviklig följd av användandet av antibiotika. De förvärras dock kraftigt av det faktum att vi använder antibiotika i en långt större omfattning än vad som kan anses nödvändigt. Detta överanvändande beror till stor del på det faktum att behandling med antibiotika i många fall är en förmånlig lösning för den enskilde patienten, som erbjuder ett snabbt tillfrisknande till en låg kostnad. Vi har följaktligen ett klassiskt fall av externa effekter, där det som är rationellt för den enskilde skiljer sig från det som är rationellt för samhället som helhet.

Designboken kan liknas vid en visuell manual där regler bland annat läggs för mallar, teckensnitt och trycksaker. Designboken som tagits fram i detta arbete innehåller en informationsdel och en inspirationsdel för att både förtydliga regler inom företaget samt komma med förslag på arbetssätt och idéer till grafisk formgivning. Den grafiska formgivningen i arbetet behandlar exempel för visitkort, brevpapper och broschyrer, men också förslag på mönster och illustrationer till presentpapper och påsar.Syftet har varit att skapa en användarvänlig designbok, där målet är att Indiska ska bli tydlig i sin interna och externa information. Teorier och processer inom informationsdesign har legat som grund för arbetet, då informationsdesign innebär att definiera, planera och utforma innehållet i ett meddelande och förhållandet som det presenteras på..

Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika ekonomer och det finns både interna och externa faktorer som påverkar ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag på miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebär ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket påverkar både familjemedlemmarnas professionella och familjära förhållande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rådfråga extern ekonomisk kompetens vid viktiga ekonomiska beslutsfattande trots att externa ekonomer har en benägenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien är att utifrån familjeföretagets ekonom, som inte tillhör familjen, utforska ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet.

Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika ekonomer och det finns både interna och externa faktorer som påverkar ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag på miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebär ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket påverkar både familjemedlemmarnas professionella och familjära förhållande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rådfråga extern ekonomisk kompetens vid viktiga ekonomiska beslutsfattande trots att externa ekonomer har en benägenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien är att utifrån familjeföretagets ekonom, som inte tillhör familjen, utforska ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka hur väl elitklubbarna i Sverige följer Riksidrottsförbundets och Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockey skall bedrivas.Undersökningen skulle besvara om ungdomstränarna i Sveriges elitklubbar kände till Idrotten vill och Ishockeyn vill, om tränarna/klubbarna hade någon handlingsplan för att motverka eventuell utslagning bland ungdomslagen samt svara på om tränarna arbetade enligt Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockeyn skall bedrivas.MetodEn enkätundersökning genomfördes med 33 ungdomstränare, verksamma i en elitförening i ishockey säsongen 2004/2005. De ungdomsledare/tränare som undersöktes var ansvariga för ungdomar i åldrarna 11 t.o.m. 16 år. Samtliga elitishockeyföreningar kontaktades genom en intresseanmälan som skickades ut via mail till alla lag i Elitserien och Allsvenskan. Slutligen deltog 5 stycken Allsvenska föreningar och 6 stycken Elitserieföreningar i undersökningen med en god geografisk spridning.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka hur väl elitklubbarna i Sverige följer Riksidrottsförbundets och Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockey skall bedrivas.Undersökningen skulle besvara om ungdomstränarna i Sveriges elitklubbar kände till Idrotten vill och Ishockeyn vill, om tränarna/klubbarna hade någon handlingsplan för att motverka eventuell utslagning bland ungdomslagen samt svara på om tränarna arbetade enligt Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockeyn skall bedrivas.MetodEn enkätundersökning genomfördes med 33 ungdomstränare, verksamma i en elitförening i ishockey säsongen 2004/2005. De ungdomsledare/tränare som undersöktes var ansvariga för ungdomar i åldrarna 11 t.o.m. 16 år. Samtliga elitishockeyföreningar kontaktades genom en intresseanmälan som skickades ut via mail till alla lag i Elitserien och Allsvenskan. Slutligen deltog 5 stycken Allsvenska föreningar och 6 stycken Elitserieföreningar i undersökningen med en god geografisk spridning.

The out-of-town retail establishments are part of the dramatic structural changes in the retailing of food and groceries. There are however strong indications suggesting these establishments result in negative externalities concerning areas such as pollution and urban environment. The purpose of this study is to describe and, from an economic perspective, analyse the Swedish political regulations and planning policies concerning the out-of-town supermarkets. The analysis establishes that the current regulations regarding out-of-town retailing do not, due to the occurrence of market failures, produce an optimal situation. It might therefore be necessary to change the planning policies in a more restrictive direction.

Syftet med föreliggande undersökning var att identifiera faktorer som bidrog till känslan av "yrkesstolthet" hos anställda vid Försäkringskassan Dalarna inkluderande personalens tillfredsställelse med yrkesrollen. Sammanlagt 163 personer, 123 kvinnor och 40 män, från 25 till 66 år (X= 49,8 år) deltog i undersökningen. Denna genomfördes med hjälp av General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) inkluderande 123 frågor samt 9 frågor gällande yrkesrollen. Frågorna besvarades väsentligen med hjälp av en 5-gradig skala av Likert-typ. Huvudresultatet uträknades med hjälp av Cronbachs Alpha, Principal Component Analysis och multipel regressionsanalys.

Denna utredning handlar om hur Länsförsäkringar Uppsalas hemsida fungerar i mötet med kunder. Syftet är att klarlägga om, och i så fall hur, Länsförsäkringar Uppsala kan förbättra sin hemsida för att öka kundnöjdheten i mötet med sina försäkringskunder. Vår empiri utgår från personliga intervjuer med anställda vid företagets Internetgrupp, ett antal webbdesigners på externa företag samt ett urval kunder som köpt försäkring hos Länsförsäkringar Uppsala. Denna information har analyserats utifrån en studiespecifik modell, vilken bygger på teorier om försäkringsbranschen, kundnöjdhet och webbdesign. Utredningen pekar på att Länsförsäkringar Uppsala redan har en väl fungerande hemsida men att sidan genom förenklingar kan attrahera nya kunder samt öka kundnöjdheten hos de befintliga..

Syftet med denna uppsats är att studera huruvida prognoser är ett kompletterande eller konkurrerande verktyg till budgeten på tillverkningsföretag samt hur valet av styrverktyg kan ha påverkats av företagens interna och externa förutsättningar som dess organisationsstruktur, produktion och omvärld. Företagen vi har studerat visar på att prognosen inte är en konkurrent, utan ett komplement till budgeten. Alla de studerade fallföretagen använder sig idag av de båda styrmedlen. Flera företag säger sig ha andra styrmedel än budget, men det har visat sig att dessa styrmedel skiljer sig inte mycket från den traditionella budgeten. Budgeten har blivit en institution och har rotats fast i organisationer och gör det därför mycket svårt för företag att bryta sig loss ifrån den..