Grön omsorg är ett relativt nytt begrepp i Sverige och definieras av LRF som meningsfull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö för människor med behov av särskilt stöd (www, LRF, 2012,1). Det innebär i stora drag att människor som berörs av socialtjänstlagen får möjlighet att arbeta på lantbruk. Ur lantbrukarens perspektiv betyder det nya kunder. Grön omsorg gör det möjligt för lantbrukare att få ta del av kommuners budget för omsorgsarbete. Det innebär en stor omställning vad gäller den sociala situationen på gården, och lantbrukaren måste anpassa arbetet på gården efter varje brukares individuella behov.

Den här kandidatuppsatsen är en kvalitativ studie som undersöker en grupp unga människors val att bo i Skattungbyn, en landsbygdsort i norra Dalarna. Materialet är baserat på kvalitativa intervjuer genomförda med åtta personer som bott i byn under en längre eller kortare tid. Personerna har bott i byn efter att de gått Mora folkhögskolas kurs Ekologisk odling och hållbar livsföring som hålls där. Materialet har analyserats genom Anthony Giddens struktureringsteori med fokus på begreppen praktiskt och diskursivt medvetande för att förstå de drivkrafter som ligger bakom valet att bosätta sig i byn. I studien undersöks hur olika upplevelser av staden och det moderna västerländska samhället bidragit till en flytt till landsbygden. Vad som är viktiga ingredienser för trivsel i dessa unga människors liv och slutligen vad det är som möjliggör för de unga som flyttar till Skatttungbyn att kunna bosätta sig där.

Aspekter beträffande miljö samt sociala förhållanden blir idag allt mer synliga i media. Detta har påverkat människan såsom företag att agera ansvarsfullt och sedan 1980-talets slut har begreppet ?hållbar utveckling? diskuterats. Under 2000-talet har miljöredovisningen utvecklats och utvidgats till en mer omfångsrik redovisning, benämnd hållbarhetsredovisning vilken likvärdigt med konceptet CSR innehåller mer än endast finansiell information.  Sedan hösten 2007 är denna redovisning obligatorisk att upprätta och granska för statligt ägda företag och dess användning växer i företagsvärlden och ses som mer och mer viktig för företags intressenter. Än så länge är det relativt få som låter granska sin hållbarhetsredovisning externt men det finns dock en grupp företag som tagit del av denna tjänst och vår studie utgår från att undersöka hur ett antal företag upplever granskningen.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur uppsagda upplever jobbcoachning i samband med uppsägning. Frågor som undersöks i studien är hur jobbcoachning genomförs i samband med uppsägning, samt vilken betydelse jobbcoachning har för de uppsagdas inställning till att hitta nytt arbete eller påbörja studier. Kvalitativa intervjuer med sex uppsagda och två jobbcoacher har genomförts. De uppsagda valdes mot bakgrund av att de omfattas av LO:s omställningsavtal, medan jobbcoacherna valdes för att få en fördjupad förståelse i deras arbetssätt. Tidigare forskning visar på att det är sparsamt med forskning inom ämnet eftersom det är ett relativt nytt forskningsområde.

De ökade marknadskraven på miljöarbetet har gjort att alltfler företag börjat arbeta aktivt med miljön och att införa miljöledningssystem. Det är framför allt småföretag som drabbas av dessa krav som kommer främst från företagens intressenter. Att införa ett miljöledningssystem är inte kostnadsfritt, anses vara krångligt och är förknippat med osäkerhet kring effekterna. Trycket på miljöcertifiering/-registrering har gjort det nödvändigt för de flesta företag att agera för att överhuvudtaget överleva. Syftet med vår uppsats var att undersöka orsaken till varför småföretag inför miljöarbete med miljöledningssystem samt vilka effekter detta ger företagen, främst effekter av ekonomisk karaktär.

Den studerande organisationen är ett försäkringsbolag i Sverige som har erbjudit sina medarbetare att delta i ett projekt de kallar Karriärplanering för alla. Detta för att ge medarbetarna möjlighet till personlig utveckling, vilket förväntas öka medarbetarnas engagemang och därmed utveckla organisationen samt öka dess lönsamhet. Syftet med denna studie är att undersöka upplevda effekter och möjligheter av organisationens karriärplanering; hur medarbetarna i organisationen upplever den karriärplanering de genomgått, hur de ser på sina möjligheter att göra karriär inom organisationen samt hur de påverkas av den rådande organisationskulturen. Studien har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriska data insamlades genom intervjuer för att söka kunskap om medarbetarens mer djupgående upplevelser.

I dagsläget har världen en stadigt växande befolkning och där igenom en stadigt växande energiförbrukning. Med en växande energiförbrukning har det under de senaste åren uppenbarats diskussioner rörande samhällets hållbarhet och miljöpåverkan.  Samtidigt sker det en kontinuerlig teknikutveckling och människan är mer beroende av konstant elförsörjning än någonsin tidigare. Teknologiska framsteg, tillsammans med önskan att sträva mot ett mer hållbart samhälle med hög elleveranssäkerhet, har mynnat ett begrepp kallat smarta elnät.Till följd av att elnätet involverar en stor bransch råder det delad mening över vad som utgör ett smart elnät. Detta har lett till uppkomsten av olika definitioner och modeller av konceptet. I syfte att skapa en övergripande uppfattning har en litteraturstudie utförts för att sammanställa de huvudsakliga områden som utgör det smarta elnätet.

Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..

Den ständiga förändringen i den externa miljön påverkar företagen i hög grad i dagsläget och det är därför av yttersta vikt att de anpassar sina interna resurser så att de kan vara konkurrenskraftiga. Många företag upplever idag ett problem med att hitta ett effektivt verktyg för att styra den interna utvecklingen och att identifiera sin interna kompetens. Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur ett företag analyserar den interna kompetens de innehar. För att få en djupare insikt i hur ett identifieringsarbete går till, valde vi att undersöka ett företag med en kvalitativ studie. Vår undersökning visade att den metod som företaget främst använde sig av vid identifieringsarbetet var utvecklingssamtal.

GävleTidningar AB är en del av Mittmedia, en av Sverigesstörsta tidningskoncerner. Företaget kommer under 2007 attuppgradera sitt webbpubliceringssystem och behöver därmed seöver de befintliga systemen inför migreringen till det nya.Målet med den här utredningen är att dokumentera de systemsom tillhandahåller uppgifter om privatkunder och se om det isin tur kan leda till förslag på ökad integration systemenemellan. Ett exempel på vad ökad integration kan innebära är attman skapar en så pass användarvänlig webbplats för kunderna såatt de inte behöver använda sig av flera olikainloggningsuppgifter för att ändra sin information. Utredningenhar gjorts i samarbete med flertalet aktörer i företagets närhet,både interna och externa. Resultatet av utredningen blev enpresentation av de olika systemen med datamodeller,beskrivningar och en användningssfallsspecifikation så attföretaget enklare kan beskriva nuläget för kravställarna..

We are soldiers, not policemen.Denna uppsats rör det vakuum som ofta uppstår när en regim faller samman på grund av krig, och dess ordningsmakt upplöses, eller av annat skäl inte förmår upprätta ordningen. Ofta inträffar plundring och upplopp i det ?polisiära? tomrum som inträffar från det att den tidigare regimens ordningsmakt drar sig undan, till dess att en ny poliskår träder in och bör-jar återupprätta lag och ordning. Av olika skäl frånsäger sig den intervenerande makten inte sällan arbetsuppgifter av mer ?polisiär? natur, alltifrån att bevaka samhällsviktiga byggnader till att dirigera trafik.I stor utsträckning följde kriget i Irak våren 2003 detta mönster från tidigare konflikter; ordningsmakten drog sig undan, plundring utbröt och koalitionen, bestående främst av USA och Storbritannien, nekade inledningsvis till att det var deras uppgift att ingripa mot laglösheten.

Idag är miljöfrågor och begreppet Grön IT hett debatterat. Finanskrisen har tvingat många företag att spara in på många områden i sin verksamhet. Frågan är om det lönar sig att satsa mot en grön policy, en Grön IT verksamhet. Kan grön IT hjälpa verksamheten i dessa tider? Grön IT är framförallt uppmärksammat gällande energiförbrukning och återvinning.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilka faktorer som påverkar de svenska småhuspriserna, och i så fall hur och i vilken utsträckning. Med stöd av tidigare studier som enhetlig pekar ut bolåneräntan och disponibel inkomst som de faktorer vilka har tydligast inverkan på fastighetspriserna i Sverige, utökas de förklarande variablerna i denna studie med hjälp av en stock-flow modell. Tidsseriedata från 1993-2013 behandlas för enhetsrötter och kointegration för att skattas i en regressionsanalys i form en "Error Correction Model", med avsikten att utreda både ett kort- och långsiktigt samband. Resultatet bekräftar reporäntan och disponibel inkomst som två viktiga faktorer för att förklara det långsiktiga sambandet med priserna på småhus i Sverige, tillsammans med ytterligare faktorer såsom BNP, hushållens skuldsättning och arbetslösheten. På kort sikt är dels den historiska utvecklingen av huspriserna en nyckelfaktor, men faktorer som disponibel inkomst, ränta, BNP och hushållens skuldsättning är också viktiga krafter för att förklara småhuspriserna.

Många informationssystemutvecklingsprojekt misslyckas och det beror ofta på att utvecklaren inte förstår eller känner till kraven från slutanvändarna. En viktig faktor för att projekten istället ska lyckas är att slutanvändare är motiverade till att delta i processen och de bör motiveras redan i en förberedande fas av informationssystemutvecklingen. Ytterligare en faktor som är viktig är externkonsulten, som ofta är den person som leder arbetet med informationssystemutvecklingen.Det finns symboliska roller som kan kopplas till den externa konsulten, vilka kan påverka motivationen både positivt och negativt hos slutanvändarna. Resultatet av detta arbete är ett antal råd till externkonsulten om hur denne bör agera i en förberedande fas av informationssystemutveckling för att motverka de negativa effekterna av de symboliska rollerna och tillvarata de positiva..

Genom att undersöka hur sex olika grupper i kommunerna Katrineholm och Malmö pratar om och argumenterar kring källsortering syftar studien till att identifiera argument och uppfattningar kring källsortering i de två kommunerna. Tre fokusgrupper i ålderskategorierna 20-26, 30-45 och 46-65 utfördes i varje kommun. Dessa sex fokusgrupper jämfördes sinsemellan för att undersöka likheter och skillnader mellan de tre ålderskategorierna och kommunerna. Dessutom ställdes resultatet mot tidigare forskning för att utläsa om studien speglade återkommande argument i tidigare studier eller om nya argument framställs. Resultatet av studien visar på att närhet till återvinningsstationer, underhåll av återvinningsstationer, platsbrist i hemmet, kunskap om källsorteringsprocessen och hur individen ska sortera, tanken för miljön och positiv feedback benämndes som drivkrafter till att deltagarna i studien sorterade mera.