Villkoren för krigföring befinner sig i ständig förändring och tempot med vilket de ändras ökar. Det här för med sig allt fler faktorer att ta hänsyn till när de samtida förutsättningarna för krig och konflikter skall förstås och hanteras, och bland dessa finns medierna och deras sätt att rapportera från konflikter. Tidigare forskning inom området har visat att ett lands mediers rapportering från konflikter tenderar att spegla nationens utrikes- och säkerhetspolitiska orientering, vilket i sådana fall innebär att sättet på vilket ett lands medier rapporterar från en konflikt kan påverka omvärldens uppfattning om landet i sin helhet.Uppsatsens syfte är att undersöka om svensk medierapportering alltjämt speglar den svenska utrikes- och säkerhetspolitiska orienteringen, eller om den tenderar att uppvisa en mer självständig roll. Undersökningen sker genom en fallstudie av svensk nyhetsrapportering från en konflikt i Sveriges närområde i modern tid. Via metoden framinganalys jämförs Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters rapportering från Krimkrisen 2014 med ett antal teman ur svensk utrikes- och säkerhetspolitisk orientering, i både historisk och modern tappning.Resultatet visar att nyhetsrapporteringen från den aktuella tidsperioden går i linje med den svenska utrikes- och säkerhetspolitiska orienteringen och att det finns tydliga inslag av såväl historiska drag såsom neutralitet och alliansfrihet, som av moderna drag avseende internationalism med betoning på multilateralt samarbete..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur allmänheten fick sin första bild avHIV/AIDS från massmedia. Jag valde därför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 ? talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhället en röst i sin rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina läsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jämföra resultatet mellan de två tidningarna. Jagvalde även att undersöka hur rapporteringen i de tidigare nämnda områdena skiljde sig mellanåren 1986 och 1988.

Arbetet studerar Göteborgs-Postens rapportering om företag de senaste tio åren. Syftet med undersökningen var att se i vilken utsträckning tidningens bevakning av den ekonomiska makten kan anses vara granskande..

Syftet med denna forskning är att undersöka hur två tidningar, Aftonbladet och Dagens Nyheter, rapporterade om två influensapandemier, asiaten 1957 och svininfluensan 2009. Detta för att kunna se en förändring över tid.Vi gjorde en kvantitativ datainsamling där 285 artiklar kategoriserades. Av dessa artiklar valdes sedan ut tolv stycken totalt, sex från respektive tidning, som vi utförde en kvalitativ textanalys av. Genom de två utförda metoderna anser vi att vi fått en större helhetsbild av tidningarnas rapportering om influensorna.Genom dagordningsteorin kunde vi se skillnader i vad som stod på agendan 1957 och 2009, där valet av nyheter skilde sig. Vidare visar resultaten på att Aftonbladet och Dagens Nyheter är delaktiga i att sätta agendan för vad som är viktigast för dagen.Den alarmerande känslan som förekom i rapporteringen om svininfluensan 2009 fann vi inte i rapporteringen om asiaten 1957, där tidningarna istället generellt ingav en lugnande ton.

Studenter är bland de som konsumerar mest alkohol i Sverige. Hög alkoholkonsumtion och extern akademisk locus of control (ALC) har liknande negativ effekter på studier. Denna studie undersökte relationen mellan alkoholkonsumtion, ALC och alkoholrelaterade studieproblem. 120 studenter, varav 91 var kvinnor, deltog genom att besvara en enkät bestående av The Academic Locus of Control Scale for College Students, the AUDIT Alcohol Consumption Questions och en egenkonstruerad skala som mätte alkoholrelaterade studieproblem. Data analyserades med en 2 (riskbruk/ickeriskbruk) x 2 (extern ALC/intern ALC) ANOVA för oberoende mätningar.

Inledning: De senaste årens redovisningsskandaler, där bland annat Enron och Worldcom var inblandade, har lett till att förtroendet för den finansiella rapporteringen har minskat eftersom rapporteringen av bolagens ekonomiska ställning inte har varit sanningsenlig. Debatten kring redovisningsskandalerna har främst handlat om att den finansiella rapporteringen inte har varit tillförlitlig på grund av bristande intern kontroll hos bolagen. För att vinna tillbaka marknadens förtroende införde George W Bush en ny lagstiftning som kom att kallas Sarbanes Oxley Act. Alla bolag som är registrerade på amerikanska börsen måste följa lagen, vilket även påverkar svenska bolag. Sarbanes Oxley Act är en omfattande lag som består av ett antal sektioner.

SAMMANFATTNING Titel: Kommunikationen mellan revisorer i svenska internationella koncerner Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Sandra Karlsson och Malin Karlsson Handledare: Arne Fagerström Datum: 2014 Syfte: Studiens syfte är att förklara och skapa förståelse för hur rapporteringen sker mellan huvud- och dotterföretagsrevisorer i svenska internationella koncerner. Vidare studeras även vilka faktorer som påverkar rapporteringen och kommunikationen mellan huvud- och dotterföretagsrevisorer samt varför dessa faktorer påverkar rapporteringen och kommunikationen. Metod: Studien har genom kvalitativ metod studerat rapporteringen och kommunikationen mellan revisorer i svenska internationella koncerner utifrån Sveriges största revisionsbyråer med hjälp av tio stycken semistrukturerade intervjuer. Resultat och slutsats: Hur rapporteringen och kommunikationen sker mellan huvud- och dotterföretagsrevisorer skiljer sig utifrån hur väsentligt företaget är för koncernen. Ju mer väsentligt ett företag är, desto mer rapportering och kommunikation krävs under året. Det finns flera faktorer som påverkar rapporteringen mellan huvud- och dotterföretagsrevisorer i svenska internationella koncerner. Det går inte att säga att det är just är den här faktorn som påverkar alla koncernrevisorer i störst utsträckning, utan det ser olika ut beroende på exempelvis, vilket land dotterföretaget verkar i.

In 2009 transgendered persons were included in the Swedish law against discrimination. Prior to the inclusion a commission made an investigation of the necessity of such change in the law and how it could be designed. This essay focuses on the discourses regarding gender that appear in the law and the report written by the commission. Using theories by Judith Butler and discourse analysis inspired by Norman Fairclough it identifies two main discourses regarding gender: a two gender discourse and a queer discourse. The two discourses meet in the studied material in an antagonistic way, a conflict that is solved by separating the two and making one part of the law focus on gender and one on transgender.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur allmänheten fick sin första bild avHIV/AIDS från massmedia. Jag valde därför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 ? talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhället en röst i sin rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina läsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jämföra resultatet mellan de två tidningarna. Jagvalde även att undersöka hur rapporteringen i de tidigare nämnda områdena skiljde sig mellanåren 1986 och 1988.

I denna studie undersöks hur journalister på Sveriges och Irlands största dagstidningar, Dagens Nyheter och Irish Independent, rapporterar om abort under perioden 1 januari - 1 augusti 2012. Studiens teoretiska utgångspunkt har inspirerats av Jesper Strömbäcks teori om mediernas gestaltningsmakt. Carol Lee Bacchis ?What´s the problem?-approach har gett en förståelse för att abortfrågan ses på olika sätt i olika delar av världen. Bill Kovach och Tom Rosenstiels journalistiska riktlinjer har varit utgångspunkt för vad som förväntas av yrkesverksamma journalister världen över.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.

Employer Branding är ett begrepp som fått stort genomslag i organisationer världen över. Begreppet innebäratt företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke i syfte att attrahera, motivera och behålla personal.Ett företag som vill utveckla sitt Employer Brand är Arizona Chemical. Arizona Chemical ligger i den lillabruksorten Sandarne strax söder om Söderhamn. Arizona Chemical har gett mig i uppdrag att ge konkretaråd på Employer Branding strategier utifrån företagets förutsättningar. Genom intervjuer med anställda harjag kartlagt organisationens problembild och belyst de behov som finns av en Employer Branding strategi.För att kunna förankra mina förslag på strategier i teori har jag gjort en forskningsöversikt över fenomenetEmployer Branding.

Denna uppsats syftar till att beskriva och skapa en modell för vilka faktorer som påverkar revisorns roll och som därmed utgör en viktig del i koordinationen mellan intern- och externrevisorer. Bakgrunden till denna studie grundar sig på att det hela tiden sker förändrade spelregler vilket har påverkat utvecklingen av intern- och externrevision. Även revisionsskandaler har påverkat utvecklingen och det har blivit viktigare med en god intern kontroll.Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som har skickats till auktoriserade revisorer där de har fått besvara frågorna utifrån deras kunskaper och erfarenheter.Studien redogör för vad intern och extern revision innebär, vilka faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorerna samt skillnader och likheter.  Det finns fyra olika roller som en externrevisor kan ha och den vanligaste, utöver lagstadgad revision är att ge fristående rådgivning. Faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorer är främst internrevisionens storlek, kunskap och erfarenhet, komplexitet, kommunikation, oberoende samt personkemi.

Abstrakt Bakgrund: Att försöka ge en säker och kvalitativ vård är något som eftersträvas i sjukvården. För att minimera risker, tillbud och mänskliga faktorer så finns idag flera utarbetade system till hjälp. På Sveriges sjukhus införs nu S-BAR, för en patientsäker samt för personalen strukturerad mall som ska försöka göra så att information i överrapportering mellan olika vårdgivare inte går förlorad. Otydlig kommunikation och bristfällig informationsöverföring kan riskera patientsäkerheten eftersom hälso- och sjukvården är ett komplext och riskfyllt område där en stor mängd personlig information om enskilda patienter ska överföras från en enhet till en annan. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ambulanspersonalens överrapportering överensstämmer med SBAR protokollet.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka huruvida amerikanska och brittiska dagstidningars bevakning av svältkatastrofen på Afrikas horn 2011 utvecklades och förändrades från en månad innan och en månad efter att FN den 20 juli samma år förkunnade att området var drabbat av svält. Dessutom avses undersöka om rapporteringens fokus förändrades efter 20 juli för att sätta dagens rapportering i förhållande till tidigare rapportering av svältkatastrofer i Afrika, eftersom rapporteringen är avgörande för omvärldens respons.I denna uppsats ställs fyra forskningsfrågor; Hur förändrades rapporteringsfrekvensen efter 20 juli 2011 i förhållande till teorier om katastrofrapportering? Hur förhåller sig Storbritanniens och USA:s rapportering om positiva respektive negativa ämnen med tidigare bilder av Afrika och compassion fatigue?På vilket sätt skiljer sig rapporteringen åt innan och efter 20 juli 2011 i förhållande till katastrofrapportering? Hur ramas det egna landet in i artikeln, det vill säga vilken form av uppmärksamhet får landet artikeln publiceras i för sina insatser?Denna uppsats baseras på ett teoretiskt ramverk som innefattar inramning, nyheters rapportering av katastrofer, compassion fatigue (den gradvisa minskning av medkänsla hos en publik som blivit mättade av en viss typ av rapportering). Denna studie är en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys där data har samlats in kvantitativt för att skapa kategorier för ramar samt för att kunna jämföra data mellan de båda länderna på ett konkret sätt. Därefter har resultaten analyserats kvalitativt.Rapporteringsfrekvensen för de båda länderna i de för studien utvalda 67 artiklarna steg efter 20 juli och således visade det sig att en katastrof ökar mediebevakningen i detta fall, vilket är i linje med teorierna om katastrofrapportering.