Denna uppsats har till syfte att undersöka hur organisationen Visita genom sin kampanj Dubbelstöten försökte påverka Socialdemokraterna. Frågeställningarna berör varför kampanjen initierats och hur den formulerats och genomförts och hur utomparlamentariska organisationer agerar på en politisk marknad. Undersökningen genomfördes genom att både analysera intervjuer med Visitas kommunikationschef om hur kampanjen framkommit och genomförts samt att genom semiotisk analys undersöka den reklam som kampanjen använt sig av. Intervjuerna påvisar behovet för organisationer att ha både hög intern och extern legitimitet för att kunna genomföra påverkanskampanjer. De semiotiska analyserna visar också att reklambilderna är formulerade med tydliga anklagelser och att fördubblad moms på restaurangmat och fördubblade arbetsgivaravgifter för unga medför digra konsekvenser för både besöksnäringen och ungdomar som vill ha ett arbete. Analysen påvisar också att kampanjen Dubbelstöten för det mesta går att relatera till Kjell Nowaks och Karl-Erik Wärneryds kampanjmodell men att det funnits brister i hur dess kommunikationsobjekt varit definierat samt att de inte försökt påvisa den allmänna opinionens tillstånd för Socialdemokraterna. Efter riksdagsvalet har Socialdemokraterna och Miljöpartiet bildat regering vilket medfört att momsen på restaurangmat förblir på dess nuvarande nivå medan arbetsgivaravgifterna verkar komma att höjas..

Vi undersöker huruvida de två teorierna Pecking order och Trade-off gemensamt kan förklara utformning av kapitalstruktur och hur beslut gällande denna ser ut hos svenska börsnoterade företag. Vi menar att den aktuella kapitalstrukturen är en konsekvens av den historiska utvecklingen inom företag, där tidigare års finansiella över-/underskott leder till dagens kapitalstruktur och att asymmetrisk information och transaktionskostnader gör att intern finansiering är att föredra framför extern. Företag ser dock fördelar med viss skuldsättning, vilket bidrar till att företag sätter upp en målkapitalstruktur i början av aktuell period. Företags benägenhet att justera sin kapitalstruktur mot denna målkapitalstruktur varierar beroende på vilken situation företaget befinner sig i och olika anpassningshastigheter uppstår till följd av att vissa situationer föredras framför andra. Vi undersöker sambandet mellan målkapitalstruktur och finansiella över-/underskott och hur detta påverkar företags förändring i kapitalstruktur.

Denna uppsats är en kvalitativ programteoretisk utvärderingsstudie av Viva resurs, ett lokalt arbetsmarknadspolitiskt program i Umeå kommun. Studien undersöker hur fyra arbetsledare inom verksamheten arbetar med klienter och de problem och utmaningar de ställs inför i sin yrkesroll. Området arbetsrehabilitering har aktualiserats eftersom det under de senaste åren har skett förändringar på den arbetsmarknadspolitiska arenan. Som en konsekvens av detta ska människor som tidigare stod långt ifrån arbetsmarknaden nu arbetsprövas.Detta ställer i sin tur nya krav på kommunala arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vilket i sin tur förändrar socialarbetarens roll inom dessa program.Denna studie visar att arbetsledarna har en positiv människosyn gentemot de arbetssökande och att de arbetar med att stärka positiva mekanismer hos individen i enlighet med KASAM. Arbetsledarna lyfter fram utslussning och intern- och extern samordning som potentiella utvecklingsområden för verksamheten.

De svenska reglerna om budplikt - fem år efter genomförandet av Takeover-direktivet Uppsatsen behandlar de svenska reglerna om budplikt och hur dessa förhåller sig till Direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden (Takeover-direktivet). Budplikt uppkommer när en aktieägare, ensam eller tillsammans med en närstående, uppnår minst trettio procent av rösterna i ett börsbolag. Aktieägaren måste i ett sådant fall lämna ett offentligt uppköpserbjudande avseende resterande aktier i bolaget till övriga aktieägare. Det finns regler om budplikt i den svenska takeover-regleringen. Dessa regler är även föremål för EU-rättslig reglering.

Syfte: Uppsatsen beskriver hur systematiskt förbättringsarbete har använts i syfte att öka rehabiliteringsmöjligheter för patienter i rättspsykiatrisk vård samt vetenskapligt undersöka framgångsfaktorer och hinder för användning av systematiskt förbättringsarbete i rättspsykiatrisk slutenvård.Metod: Systematiskt förbättringsarbete med Nolans förbättringsmodell har använts. Process och resultatmätningar gjordes i förbättringsarbetet för att svara på frågan om förändringen är en förbättring. Den vetenskapliga studien bygger på två fokusgruppsintervjuer, en grupp i verksamheten och en med en extern utvecklingsaktör. Fokusgrupperna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Förbättringsarbetet visar att logistik, planering och samordning förbättrats men att det kvarstår ytterligare insatser innan målet med att öka möjligheterna till rehabilitering för patienterna är uppnått. Studien resulterar i framgångsfaktorer och hinder som beskrivs med följande kategorier: Drivkraft, metod, delaktighet, ledningens ansvar, säkerhetsperspektiv, motstånd, ?Rågårdstänket?, systemförståelse och kulturskapande.

För att företag skall kunna konkurrera på ständigt föränderliga marknader krävs att de har kunskap om exempelvis kundbehov, konkurrenter och nya produkter. Källor till denna kunskap finns både internt inom organisationer och externt i deras omgivning. Både de interna och externa kunskapskällorna är viktiga, men under de senaste åren har ett allt större intresse riktats mot de externa källorna, då de har blivit allt viktigare för att organisationer effektivt skall kunna hantera sina affärsprocesser.En av de kunskapskällorna som ofta nämnts är Internet och den data som lagras på hemsidor runt om i världen. Dock är det svårt att hitta relevant data på Internet på grund av dess omfattning och dynamiska karaktär. Det har därför börjat uppkomma nya tekniker för att inhämta, strukturera och integrera data från Internet.

Employer Branding är ett begrepp som fått stort genomslag i organisationer världen över. Begreppet innebäratt företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke i syfte att attrahera, motivera och behålla personal.Ett företag som vill utveckla sitt Employer Brand är Arizona Chemical. Arizona Chemical ligger i den lillabruksorten Sandarne strax söder om Söderhamn. Arizona Chemical har gett mig i uppdrag att ge konkretaråd på Employer Branding strategier utifrån företagets förutsättningar. Genom intervjuer med anställda harjag kartlagt organisationens problembild och belyst de behov som finns av en Employer Branding strategi.För att kunna förankra mina förslag på strategier i teori har jag gjort en forskningsöversikt över fenomenetEmployer Branding.

Detta examensarbete har utförts på Volvo Penta Distribution Center (VPDC) i Vara somligger i Västra Götalands län och har funnits sedan 1975. AB Volvo Penta är ett företag inomVolvokoncernen som producerar båt motorer för fritidsbruk. Målet med examensarbetet är attge förslag på hur Volvo Penta skall optimera sitt lager, vilket i praktiken innebär att minskalager och lagerytor, samt att optimera inkommande material.För att kunna nå ovanstående mål har dessa frågor tagits i beaktning:? Vad krävs för att VPDC inte skall behöva förvara material i externa lager?? Hur skulle en optimal materialhemtagning se ut?? Hur många dagars färdigvarulager av Varamotorer är lämpligt att hålla?? Vilka besparingar finns att få, både vad gäller minskat ytbehov och färre transporter?? Behövs extern lageryta och hur många kvadratmeter skall det vara?För att kunna komma fram till förslag till dessa frågor har författarna intervjuat berördapersoner inom företaget, tagit del av och analyserat information berörande examensarbetetsamt studerat relevant litteratur. Även besök på ett av de externa lagren har gjorts för att få enbättre helhets uppfattning.Arbetet utmynnar i rekommendationer på hur VPDC skall arbetar med att minska sitt lager.Dessa rekommendationer innehåller även förslag på förändrad användning av prognoser,förslag till införande av nya rutiner samt riktlinjer för förbättrad kommunikation..

Bakgrund: En pågående centralisering av handeln sker med en förflyttning av handel från landsbygd och mindre orter till större städer. Denna urbanisering beror på bland annat de stordriftsfördelar som större butiker och köpcentra erhåller. Den ökade konkurrensen i städerna påverkar därför handeln på mindre orter och kan riskera att utarma denna helt.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur handelssituationen på en mindre ort kan se ut då stark konkurrens föreligger från närbelagda orter samt att kartlägga alternativa förbättringsmöjligheter som skulle kunna tillämpas för att nå ökad lönsamhet.Metod: Fallstudien utgår ifrån en abduktiv ansats där en kvalitativ undersökning har gjorts med sju respondenter. Även en kvantitativ undersökning har genomförts med 25 deltagande företag.Slutsats: På den mindre orten upplevs konkurrensen både genom kraftig extern konkurrens från närliggande orter och en intern konkurrens från andra företag på den egna orten. Ett samarbete mellan företagarna kan bestå i att anordna gemensamma aktiviteter och att tillsammans marknadsföra orten under ett varumärke.

Revisorn påverkar organisationen inom ramen för revision. Påverkan kan utryckas så väl av-siktligt som oavsiktligt. Det avsiktliga kan presenteras genom att revisorn rekommenderar en viss redovisningsmetod, hur lagervärderingen skall utföras eller hur den interna kontrollen skall genomföras. Detta till skillnad från den oavsiktliga som kan kännetecknas av att en or-ganisation utformar redovisningen för möjlighet till revidering. Syftet med uppsatsen är att förklara de faktorer som har en inverkan på revisorns påverkan på organisationen.

Att arbeta som socialsekreterare anses vara utmanade, krävande och stressigt. Vad är det egentligen socialsekreterarna anser vara påfrestande och vad behöver de för stöd i sitt arbete? Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare i individ- och familjeomsorgen upplever tillgången och/eller bristen på handledning och medarbetarstöd. Men även vad det stödet i form av handledning och medarbetare hade för betydelse för dem i arbetet och om det fanns någon skillnad gällande behovet av stöd beroende på arbetslivserfarenhet. Denna studie bygger på en kvalitativ forskningsstrategi där empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare från två mindre kommuner i Sverige.

Tidigare forskning visar att barn, efter förlusten av en förälder, mår bra av att komma tillbaka till rutinerna i förskolan, där barnet hela tiden ges möjlighet till lek, något som är en central del i barnets bearbetning av sorgen.Vårt syfte med studien är att ta reda på hur förskolan uppfattar att de arbetar med och stödjer, samt tror att de skulle arbeta och stödja, barn som förlorat en förälder. Vi vill även ta reda på vilken hjälp de kan ta in om pedagogernas stöd och kunskap inte räcker till. Slutligen vill vi se om det finns handlingsplaner för situationer som dessa i förskolorna.I studien använde vi oss av empiriska undersökningar i form av informella intervjuer. Urvalet bestod av fem pedagoger på olika förskolor i en kommun. Tre av dessa pedagoger har, i sitt arbete, mött ett barn som förlorat en förälder.Resultatet visar på att pedagoger anser att leken är en viktig del i barns bearbetning, men att det måste vara barnet som tar initiativet till denna lek och även till samtal kring förlusten.

Det har stor betydelse för ägare i fåmansföretag om deras andelar anses vara kvalificerade. Det är därför ett väsentligt gränsdragningsproblem inom juridiken att avgöra om en person har varit eller är verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av förarbeten, lag, doktrin och praxis klargöra innebörden av begreppet verksam i betydande omfattning, och vad som är avgörande vid denna bedömning. För att analysera uppsatsens problem kommer den rättsdogmatiska metoden att användas.Det grundläggande syftet bakom reglerna, att förhindra att arbetsinkomster tas ut i inkomstslaget kapital till en lägre beskattning, anses vara det väsentligaste vid bedömningen om en person ska anses verksam i betydande omfattning. Detta tillsammans med uttalandet i förarbetena, att arbetsinsatsen ska ha stor betydelse för vinstgenereringen i företaget, bildar grunden för bedömningarna.

I uppsatsen diskuterar vi begreppet matematiksvårigheter utifrån olika perspektiv samt redogör för analysen av en enkätundersökning, riktad till lärare i skolår 1-6, om detta begrepp. Bakgrund: Vi valde att skriva om matematiksvårigheter för att vi båda är intresserade av att få mer kunskap om hur man kan arbeta med elever som har matematiksvårigheter. Vi har upplevt att det inte ges tillräckligt med stöd till dessa elever då det oftast satsas mer på elever som har läs- och skrivsvårigheter. Syfte: Vårt syfte var att undersöka begreppet matematiksvårigheter utifrån lärares olika erfarenheter och synsätt. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som används när elever har matematiksvårigheter.

Detta arbete undersöker möjligheten att avgasbromsa med en turbo utrustad med variabel turbingeometri (VGT). Då många av Scanias motorer är utrustade med VGT-turbo innebär detta att det skulle kunna ges möjlighet till att rationalisera bort avgasbromsspjället till fördel för VGT-bromsning.Konceptet som skall undersökas är att reglera turbininloppstrycket med en bypassventil förbi turbinen, likt en extern wastegate.För att dimensionera denna bypassventil inför tillverkning samt för att undersöka bypassventilens inverkan på motorn utfördes simuleringar i GT-Power. Därefter validerades konceptet med VGT-bromsning och bypassventil i motorprov på en Scania V8. Resultaten från motorprovet visar på en mycket god avgasbromsprestanda. Med en självöppnande bypassventil vid 2400 rpm, helt stängd VGT erhålles 6,3 bar turbininloppstryck vilket resulterar i en bromseffekt på 360 kW ISO-netto och ca 16 kg/min i luftmassflöde genbom motorn.