A1194I strävan efter en gemensam redovisningsstandard i hela världen har en rad standarder utarbetats. Det senaste tillskottet inom området är International Financial Reporting Standards (IFRS) 3, Business Combinations. Införandet av IFRS 3 innebär stora förändringar gällande koncernredovisning. En av dessa är att de gamla redovisningsreglerna angående goodwill, det vill säga avskrivningar i kombination med nedskrivningstest, inte längre är tillämpliga då avskrivningar på goodwill förbjuds. I stället skall goodwill nedskrivningsprövas minst en gång om året.Syftet med uppsatsen är att undersöka om övergången från avskrivningar i kombination med nedskrivningar till renodlade nedskrivningar kommer att påverka revisorernas arbete och om så är fallet, hur förändringen praktiskt kommer att se ut.

Bakgrund: När IFRS-regelverket blev tvingande för svenska börsföretag år 2005 fanns förhoppningar om att immateriella tillgångar och goodwill, som uppstod vid förvärv, skulle redovisas på ett mer transparent och jämförbart vis än tidigare. De studier som gjorts på området har dock visat att dessa förhoppningar inte har besannats fullt ut. Syfte: Syftet med studien är att jämföra hur börsföretag identifierar och redovisar förvärvade immateriella tillgångar med de uppfattningar som finns hos företagens nyckelpersoner, angående samma tillgångar. Vidare syftar studien till att ge svar på varför eventuella skillnader, mellan sättet att redovisa och nyckelpersoners uppfattningar om immateriella tillgångar, förekommer. Metod: Studien har klassificerats som explorativ då den syftar till att undersöka ett relativt outforskat område.

This study examines retail atmospherics from a reality perspective. The topic "special exposure" has received research interest in the past but it has not been recognized as a critical consideration in the daily retail business. Too many retailers leave assortment decisions to thumb rules or trial and error. The highest aim of this study is in addressing that gap between theory and practice. To catch the attention of the customer is important in supermarkets because most grocery purchase decisions are made at the point of purchase.

The purpose of this paper is to examine whether there is a difference between the respondent groups preparers and non-preparers position in IASBs question if a reversal of previously impaired goodwill should be prohibited. The background is an exposure draft sent out by the IASB and we examine the answers, in form of comment letters, sent in by the respondents to reach our purpose. Our method is positivistic in the sense that we study already existing theories when we create our hypothesis which gives our assumption about how the result of the respondent?s answers will be. Our data, which we have collected from the comment letters, is qualitative secondary data.

Vår uppsats behandlar en del av ett konvergensprojekt mellan de stora normgivarna IASB och FASB. Avsikten med projektet är att harmonisera normgivarnas redovisningsstandarder. Ett av stegen innebär att ta fram en gemensam föreställningsram. Vårt fokus i uppsatsen var på kapitel två i föreställningsramen som behandlar kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter. Syftet med vår uppsats var att identifiera orsakerna till de förändringar av kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter som hade skett i IASB:s föreställningsram under konvergensprojektets gång.Uppsatsens utgångspunkt var studier av olika offentliga dokument, publicerade av normgivarna.

Vi har genom intervjuer med företag och revisorer kommit fram till den här slutsatsen:I praktiken har inte företagen upplevt några större pro-blem. Företagens problem består dels av det merarbete som kommer av URA 46, dels de höjda konsultkostna-derna som följer av värderingsproblematiken. Våra in-tervjuer har visat att IFRS 2 inte utgör något hot mot personaloptioners vara eller icke vara. Företagen anser att det är andra faktorer som ligger bakom personalop-tioners existens..

Syfte: Syftet är att analysera konsekvenserna av nedskrivningstestet och om detta kommer att leda till en mer rättvisande bild. För att uppnå detta ger vi en deskriptiv bild av förslaget samt redogör för skillnaderna gentemot det rådande redovisningssättet i Sverige. Metod: För att få en förståelse för uppsatsområdet har vi utgått från befintlig teori, genom att huvudsakligen undersöka lagar, rekommendationer samt förslaget ED 3. Vi har även gjort intervjuer med personer som har kunskap inom området. Intervjuerna gjordes med utgångspunkt från en kvalitativ metod på grund av att uppsatsen i första hand förespråkar ett förstående syfte.

Rapporten handlar om ett examensarbete utfört av två studenter vid Mälardalens högskola i Västerås. Examensarbetet går ut på att utveckla och konstruera ett dokument som innehåller EASA Part M sektion A med tillhörande AMC och amendments. Dokumentet skall vara enkelt att jobba med genom att navigera i med hjälp av hyperlänkar, användning av kortkommando i PDF-programmet samt innehålla beskrivningar av skälen bakom tillförda ändringar (amendments) av Förordningen 2024/2003. I arbetet ingår även två Guider. Den ena handlar om vägledning till hur man kan uppdaterar i huvuddokumentet (EASA Part M och relaterade AMC) och den andra Guiden är en presentation som hjälper till att hitta rätt i EASAs webbsida.Målgruppen är studenter och eventuellt flygbolag, därför blev vår uppgift framförallt att skapa ett pedagogiskt dokument.

På redovisningsområdet pågår det ständigt förändringar och under den senaste tiden har stort fokus legat på BFN. Nämnden har sedan 2004 arbetat med det så kallade K-projektet där målet är att ta fram samlade regelverk för företag i olika form och storlek. I denna uppsats ligger fokus på K3-regelverket som huvudsakligen är anpassat för större onoterade aktiebolag samt ekonomiska föreningar. Tanken är att regelverket ska baseras på IFRS for SMEs som är IASBs regelverk för små och medelstora företag. I dagsläget finns inget samlat regelverk för dessa bolag i Sverige för upprättande av årsredovisning.

Från och med den 1 januari 2005 ska alla noterade företag inom den Europeiska Unionen (EU) tillämpa internationellt enhetliga redovisningsstandarder (IFRS) vid upprättandet av koncernredovisning. Ett område där förutsättningarna har förändrats väsentligt rör redovisning av företagsförvärv enligt IFRS 3. De nya reglerna ställer betydligt högre krav på redovisning av företagsförvärv än tidigare normgivning och avsikten med de strängare reglerna är att underlätta bedömningen av företagsförvärv för utomstående. Uppsatsens syfte är att redogöra för de förändringar som övergången av redovisningsregler från RR 1:00 till IFRS 3 har haft för svenska börsnoterade företag. Vår ambition är att redogöra för övergången till IFRS i fyra företag som genomfört företagsförvärv under 2005.

Concurrently with higher demands on comparability between companies, all Swedish listed parent companies are guilty to apply international accounting standards, IFRS/IAS, no later than January 1, 2005. In this thesis IFRS 7 Financial instruments: Disclosures, that treats information about financial instruments, is investigated. IFRS 7 aims to establish a good international standard for disclosures about financial instruments. The purpose of this thesis is to study differences in the interpretation of IFRS 7 Financial instruments: Disclosures between Swedish life insurance companies, problems ? if any ? that associate with the recommendation, the recommendation?s effect on accounting and the attitudes towards IFRS amongst the Swedish life insurance companies.

Since 2005 the International Accounting Standards Board (IASB) has prescribed a mandatory requirement that all ?Publicly Consolidated Entities? abide by the ?International Financial Reporting Standards? (IFRS). However, due to a difference in institutional elements, between countries, differences in financial reporting are still possible. This essay aims to identify such differences between Swedish and British companies in their adaptation of the IFRS, specifically differences in; ?Disclosure Requirements for Goodwill? specified in ?IAS 36 p 134?.

This project measures the upper bound of exposure time for laser reflection detection in the software DotDetector. Via measurement of the exposure time for which distortion happens in a room lit with everyday light we conclude that the upper bound for exposure times are 100 milliseconds. This value does not change as long as the lighting in the room is the same. As future work this project proposes variable upper bounds depending on secondary lighting in the room. Also we propose automating the colour masking of the detection algorithm..

Theories about exposure and risk-taking in an everyday environment show a connection between parental strategies, parent-child relationship and exposure on the Internet. In the present study, the Internet is presented as an everyday activity. Negative exposure is seen as an outcome of risk-taking. The purpose of the study was to examine in what way parental strategies together with the parent-child relationship were related to the teenagers? negative experiences on the Internet, which consisted of three categories: 1) Exposure to pornographic sites, 2) Exposure to upsetting and violent material, 3) Digital bullying.

Problemformulering Svenska företag som från år 2005 redovisar enligt IAS/IFRS ska i högre utsträckning än tidigare fördela det överpris som betalas vid företagsförvärv på de tillgångar som förvärvas. Tidigare studier har efter införandet mätt var tillgångarna tar vägen vid rörelseförvärv. Det har visat sig svårt för företagen att på ett konsekvent och stringent sätt identifiera immateriella tillgångar sedan specificera dem tydligt i balansräkningen. Begreppsförvirring och otydliga poster i redovisningen har gjort de svårt för användaren av årsredovisningen att få relevant information. Frågan är om det blivit bättre med tiden?Syfte Mäta utvecklingen av specificerade immateriella tillgångar sedan införandet av IAS/IFRS.