Knutpunkten är ett område i sydvästra Danderyd. Enligt kommunens översiktsplan är området ett av kommunens viktigaste utvecklingsområden. Idag är Knutpunkten relativt osammanhängande och ostrukturerat och markanvändningen utgörs till största del av verksamheter. Störst är Danderyds sjukhus. Inom planområdet finns även Edsviken som är ett vackert naturområde.

Naturmark har en tendens att bortprioriteras vid Exploatering. Forskning visar på att gröna miljöer som utgörs av naturmark har en större positiv inverkan på människans välbefinnandeän planterad grönska. Det är därför av stor vikt att tillgången på naturmark tillgodoses vid planeringen av nya bostäder. En naturmiljö som inte upplevs ha ett rekreationsvärde kan med rätt kunskap och skötsel omvandlas till ett uppskatt at vistelseområde. För att åstadkomma detta krävs information och engagemang genom hela planprocessen.

The purpose of the thesis is to describe how environmental compensation is carried through when it comes to exploitation of Natura 2000. The thesis also relates to the three theories of planning synoptic, advocacy and transactive. Three cases of environmental compensation have been studied from three different countries where an exploitation of the Natura 2000 is done. Sweden, Germany and the Netherlands have all been working with environmental impact assessments as a demand to be able to carry through their projects. The projects concern the development of a railway track, an industry and a port which all have been approved by the EU-commission to carry on because of socioeconomic reasons.

I södra Kurdistan där Exploatering, utbyggnad och förtätning av nya respektive befintliga bebyggelseområden sker är dagvattensituationen mycket allvarlig. Arealerna av hårdgjorda ytor ökar stadigt med Exploateringen. Infiltrationen av nederbörd i tillrinningsområden minskar ständigt. Stora mängder regn avrinner från ytor som en gång var genomsläppliga till lågt belägna och känsliga områden. Flödestopparna blir stora och icke reglerade vid såväl extensiva som måttliga regn. Dåligt dimensionerade och utformade dagvattensledningssystem medför snabba belastningar på ledningarna så att läckage och bräddning av smutsvatten i bebyggelseområden blir ett faktum. Bebyggelsen vid närliggande torra vattendrag riskerar att drabbas av ständiga översvämningar. I områden där man har sprängt berg och branta slänter för att anlägga vägar och annan infrastruktur blir marken känslig för erosion. Instabil och dåligt utförd schaktning gör att många byggnadsanläggningar utsätts för skred när marken utsätts för långvarigt regn. Nederbörd i stadsbebyggelsen förknippas alltid i folkets minne som en besvärlig situation med bland annat spridning av föroreningar och dålig åtkomlighet genom stadens olika delar. Dessa problem och den allvarliga situationen och avsaknaden av ett anpassat och fungerande dagvattenledningssystem i södra Kurdistan (studieområdet) ledde till mitt val av ämne för detta examensarbete. Arbetet är uppbyggt i två delar. Den första delen består av utförliga observationer i studieområdet. Dagvattenhanteringsproblematiken i södra Kurdistan beskrivs här både i ord och bild. Här görs också en genomgång av ett antal problem, bland annat av urbanisering samt ökad andel hårdgjorda ytor och vattenförbrukning. Andra delen av arbetet består av en litteraturstudie där dagvattenhanteringsutveckling i Sverige beskrivs med en översiktlig presentation av ett antal exempel på dagvattenhantering både i Sverige och internationellt. Målet är att konkretisera dagvattenproblematiken i södra Kurdistan och att arbeta på ett underlag som skulle kunna fungera som arbetsmodell för vad man kan göra för att lösa dagvattenproblematiken i södra Kurdistan. För att ta fram ett sådant underlag visar jag vilka byggstenar som ingår i dagvattenhanteringssystemen och dels vilka problem dessa är anpassade för. I en tabell redovisar jag ett antal exempel på tänkbara lösningar utifrån både svenskt och internationellt dagvattenhanteringsperspektiv. Min metod har varit att göra besök på det valda studieområdet (södra Kurdistan) för att tydligt kunna redogöra för vilka dagvattenproblem som finns där. Jag kommer att utföra ett antal observationer på områdets dagvattenanläggningar för att se hur de är konstruerade och utformade, samt hur dagvattnet hanteras allmänt i södra Kurdistan. Målet är att arbeta fram ett dokument i ord och bild om dagvattenproblematiken. I min studie ingick därför två genomförda besök i studieområdet ett i januari och ett i september 2011. Resultatet av dessa besök sammanställde jag sedan i detta examensarbete. Till min litteraturstudie har jag utgått ifrån böcker och tidskrifter i ämnet dagvattenhantering. Jag har även läst tidigare publicerade examensarbeten om 4 dagvattenhantering för att få bredare kunskaper i ämnet. För kompletterande bildmaterial har jag i första hand använt mig av digitala källor. En avgränsning är gjord i och med att jag i mitt arbete beskriver dagvatten-­? hanteringsproblematiken i allmänhet med inriktning på urbana miljöer utan att begränsa mig till någon specifik stad. Jag har fokuserat på ett problem i taget, och med egna kommenterar och med hjälp av kompletterade bilder försöker jag tydliggöra dessa. Ett av de grundläggande problemen med dagvattenhantering i södra Kurdistan är att man avleder allt dag -­? och DBT (dusch, bad och tvätt)-­? vatten från bostadsområden, industriverksamheter och trafikytor i gemensamma ledningar. Det innebär att kemikalier och skadliga ämnen från de olika verksamheterna kommer in i dagvattenledningarna utan att någon åtgärd görs för att hindra dessa skadliga ämnen att komma ut i naturen. Eftersom det inte finns någon form av system eller reningsverk för rening av dag-­?och avloppsvatten innan och efter avledningen innebär det att det förorenade vattnet därför blir svårt att återanvända och dra nytta av. Ett annat problem är att avledningsnätet på grund av ålder och dålig dimensionering läcker ut till markytan och vidare ut i marken, vilket kan innebära stora miljöproblem i framtiden. Kunskap och vikten av lokal dagvattenhantering kan därför vara viktig att påpeka och förmedla till berörda myndigheter i södra Kurdistan, bland annat är det viktigt att hänsyn tas till de lokala förutsättningarna vid planering och projektering av nya Exploateringsområden. Nya lösningar ska prioriteras före de traditionella dagvattenlösningarna. Dessutom bör miljöplaner och miljökrav på sikt fastställas och tillämpas i kommunernas stadgar och översiktliga planer. Målet är att i framtiden ska Exploatering, planering och utbyggnad av nya bostads-­? och industriområden också utgå från dessa planer och krav. Myndigheternas strävan ska även vara att arbeta för en god och hållbar mark och vattenförvaltning i landet. Genom att dra nytta av Sveriges och andra EU-­?länders varierade erfarenheter vad gäller lokal dagvattenhantering kan dessa möjligtvis också tillämpas (mer eller mindre) i södra Kurdistan med utgångspunkt i de lokala förutsättningarna. Tanken med detta arbete om dagvattenhantering i Sverige och internationellt är att det ska kunna bli en inspirationskälla för myndigheterna i södra Kurdistan. Att det i framtiden ska leda till bättre dagvattenhanteringsarbete med miljökvalitet som utgångspunkt..

Hur planerar man förtätning av städer där grönytor väljs ut för ny Exploatering? Det är vad arbetet i huvudsak vill ha svar på. Städerna vill både expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgång till mycket grönt. Det urbana står för den täta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna står för friytor, grönområden och grönska i städerna.

Rapportens syfte är att arbeta fram förslag till en hållbar förnyelse av bostadsområdet Gulsparven i Trollhättan, på uppdrag av AB Eidar Trollhättans bostadsbolag. I dagsläget har området energirelaterade problem och är i behov av upprustning. För att komma fram till goda lösningar har litteratur- ochinformationsstudier, intervjuer med erfarna personer samt inventeringar av området gjorts. Förslagen åskådliggörs i form av ritningar samt 3D-vyer.Fyra förslag till förnyelse har tagits fram med olika grad av åtgärder, där två av dem kräver en omprövad detaljplan. Generella åtgärder, vilket gäller i samtliga förslag, är betydelsefulla lösningar för att växa mot rollen som ett hållbart bostadsområde.

Knutpunkten är ett område i sydvästra Danderyd. Enligt kommunens översiktsplan är området ett av kommunens viktigaste utvecklingsområden. Idag är Knutpunkten relativt osammanhängande och ostrukturerat och markanvändningen utgörs till största del av verksamheter. Störst är Danderyds sjukhus. Inom planområdet finns även Edsviken som är ett vackert naturområde.

Arbetet behandlar människohandel för sexuella ändamål av gränsöverskridande karaktär och fokus ligger på lagstiftningen kring offret i processen. Sveriges inställning till människohandel, och i synnerhet till offret, är särskilt intressant med tanke på den nationella lagstiftningen som kriminaliserar sexköp.Internationell och regional rätt presenterar en enhällig definition av människohandel och stadgar vikten av att åtala och skydda. Det finns dock fortfarande ingen internationell, än mindre regional, konsensus om hur människohandelsoffret ska skyddas. I internationell rätt verkar skyddsåtgärder väga lika tungt som åtagandet att åtala, vilket dock inte återspeglas i regional rätt och nationell lagstiftning. Istället skapas en hierarki: åtala och sedan skydda.

Hur planerar man förtätning av städer där grönytor väljs ut för ny Exploatering? Det är vad arbetet i huvudsak vill ha svar på. Städerna vill både expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgång till mycket grönt. Det urbana står för den täta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna står för friytor, grönområden och grönska i städerna. Ronneby är en kommun likt många kommuner som har den här problematiken mellan urbanitet och natur.

Klimatanpassning är ett aktuellt ämne i dagens stadsplanering och en utmaning för landskapsarkitekter och stadsplanerare. Klimatförändringarnas effekter är ökad nederbörd, stigande medeltemperatur och havsnivåer samt ett mer extremt klimat överlag. Detta får konsekvenser för ekosystem och städer, där den ökade nederbörden har direkt påverkan på dagvattensystemet. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att ta vara på dagvattnet genom att utforma mångfunktionella och variationsrika miljöer. I det här arbetet har vi studerat den naturliga vattenbalansens processer och hur dessa kan användas för att återskapa vattenbalansen i den urbana miljön.

Under 1900-talet har världens städer i allt större utsträckning kommit att utvecklas till segregerade samhällen där fattiga och rika, högutbildade och lågutbildade lever geografiskt åtskilda från varandra. Vilka mekanismer och strukturer ligger bakom detta segregerade samhälle? På vilket sätt kan åtgärder motverka segregation? I rapporten genomförs ett försök att svara på dessa frågor i relation till översiktlig planering av bebyggelse och infrastruktur. Dessutom prövas en hypotes att den översiktliga fysiska planeringen kan vara ett verktyg i motverkandet av segregation. Med en teoretisk och praktisk bas prövas hypotesen genom att introducera ett tankesätt som har sin utgångspunkt i de sociala aspekterna, där målet med Exploatering blir att främja integration.

Personer med funktionsnedsättning skall ha samma möjligheter att nyttja vår miljösom personer utan sådan svaghet. Bostaden och dess omgivning är ur dennasynvinkel kanske den viktigaste platsen för oss människor att kunna hantera ochanvända såsom den behövs, för det är trots allt där de flesta av oss spenderarmesta delen av vår tid. Att tillgodose en bostads invändiga tillgänglighet finns detofta goda förutsättningar och tekniker för, medan tillgänglighet utanför bostadeninte alltid kan ses lika självklart. Genom att studera innebörden av olika funktionsnedsättningar samt gängsestyrande lagar och rekommendationer i anknytning till dessa, presenteras i dennarapport ett förslag på utvändigt tillgänglighetsanpassat boende för tomten Tollered4:49 utanför Lerum. Den aktuella tomten har en omfattande marksituation sominnebär branta sluttningar i flera väderstreck. Utredningen har främst fokuserat påproblematiken kring vägar och vägsystem, angöringar, parkeringsplatser ochentrélösningar. Genom att också studera och tolka tre svenska bostadsområden som anseslikvärdiga och relevanta i förhållande till rapportens mål, visar det sig att denstörsta bristen i denna typ av områden är tillgången till tillgängliga entréer ochgångvägar.

Detta är en studie i vilka tekniker som finns för att återskapa naturlig vegetation och problematiken kring detta, med fokus på tillvaratagandet av avbaningsmassor. För att kunna återskapa natur måste man ha förståelse för hur den fungerar. Det är ett ekosystem där växter och jord samspelar med varandra. Jorden i marken är ett samhälle med många olika organismer som verkar tillsammans i ett kretslopp. När jorden läggs på upplag påverkas den, då detta inte är ett naturligt sätt att vara.

Södra Motalaviken är ett verksamhetsområde i centrala Motala. Området som idag karaktäriseras av miljöstörningar i form av buller och kraftiga barriärskapande element som riksvägar och järnvägar, utgör ena halvan av det landskapsrum som Vätterviken skapar med Motala stad på ena sidan och Södra Motalaviken på den andra. Det intressanta med Motalviken är att området står inför två mycket viktiga infrastrukturprojekt, som kommer att ändra förutsättningarna för bebyggelseutvecklingen inte bara för Södra Motalaviken utan för hela Motala. Det första projektet är utbyggnaden till dubbelspår på sträckan Mjölby ? Hallsberg.

Våra städer växer snabbt vilket medför ett stort bostadsbehov. Samtidigt anser många att vi har både en skyldighet och önskan att bevara naturområden och biologisk mångfald i och kring våra städer. I detta arbete belyses förhållandet mellan dessa två intressen och reflektionen kring hur långt bevarandet av arter ska gå där det till och med kan förhindra att bostäder byggs. Till vilket pris ska vi bevara den biologiska mångfalden och till vilket pris ska vi offra den? Syftet med detta arbete har varit att undersöka och utreda hur man i planeringsprocessen för detaljplanen norra Bäcklösa i Uppsala hanterar biologisk mångfald. Arbetets syfte var även att belysa hur diskussionen kring detta förs mellan olika involverade aktörer i projektet och förtydliga hur prioriteringar i frågan ser ut.