UtifrÄn en problembaserad rÀttsdogmatisk metod tar uppsatsen sin utgÄngspunkt i Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar, i en situation dÀr utlÀndska juridiska personer tillskjuter kapital till svenska onoterade aktiebolag. Inledningsvis identifieras en tydlig skillnad i beskattningen av tvÄ tillsynes jÀmförbara handlingsalternativ, en riskkapitalinvestering jÀmfört med en direktinvestering, samtidigt som den allmÀnt vedertagna neutralitetsprincipen anger att det skattemÀssiga utfallet av tvÄ ekonomiskt jÀmförbara handlingsalternativ inte fÄr avvika frÄn varandra. Uppsatsen syftar dÀrför till att konstatera huruvida Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar strider mot neutralitetsprincipen samt om det för det skatterÀttsliga omrÄdet fÄr anses komplicerat att utforma rÀttvisa och neutrala rÀttsregler. Proposition 2009/10:36 utgör Àven föremÄl för uppsatsens behandling dÄ en lagÀndring i enlighet med propositionen skulle medföra fundamentala förÀndringar avseende beskattningen av riskkapitalinvesteringar i Sverige.Med riskkapitalinvestering avses i uppsatsen att en utlÀndsk juridisk person efter att ha varit i kontakt med ett svenskt riskkapitalbolag, tillskjuter en viss mÀngd av sitt disponibla kapital till en i Sverige etablerad riskkapitalfond, som i sin tur investerar i svenska onoterade aktiebolag. En svensk riskkapitalfond genererar skattepliktiga kapitalvinster under förutsÀttning att aktieinnehavet i de svenska onoterade aktiebolagen avyttras till ett pris som överstiger dess anskaffningsvÀrde.

Det internationella resandet till Sverige har sedan 1991 ökat med nÀstan 100 procent. NÀstan 35 procent av all turism Àr utlÀndsk konsumtion, dÀr Tyskland nÀst Norge Àr Sveriges viktigaste utlandsmarknad. Var fjÀrde utlÀndsk turist Àr tysk och exportdelen inom turismen i Sverige anses vara mer utvecklingsbar Àn den inhemska delen. I juli 2008 offentliggjorde regeringen en vision formulerad i rapporten ?Sverige det nya matlandet?, dÀr Sverige lyfts fram som det nya matlandet i Europa.

AbstractThis essay begins with a presentation of the complex set of problems which relate to the interaction between freedom of speech and the ban against discrimination based on a person's race, the colour of their skin or ethnic origin, confession of faith or sexual preference (BrB 16:8, incitement to racial hatred). Can conflicts arise between freedom of speech and the ban against discrimination? To shed light on this question, we have chosen to look at the issue from a new perspective. This perspective is based on the new challenges faced by Swedish society as a result of the changed composition of our population, our membership in the EU and our acknowledgment of certain international conventions concerning human rights.Fifty years ago our population almost solely comprised of ?native Swedes?.

Ett av mina syften var att undersöka om det finns likheter mellan Goldthorpes begrepp anstÀllningsrelationer och psykologiska kontrakt. I min teoretiska jÀmförelse har jag funnit att det finns likheter mellan anstÀllningsrelationen i arbetarklassen och psykologiska kontrakt av transaktionellt innehÄll. LikasÄ att det finns likheter mellan anstÀllningsrelationen i serviceklassen och psykologiska kontrakt av relationellt innehÄll. Arbetarklassen och transaktionella kontrakt karaktÀriseras bland annat av ett renodlat arbetskontrakt i form av ekonomiskt utbyte, kortare anstÀllningsförhÄllanden samt att den anstÀllde fÄ betalt för övertid om denne arbetar mer timmar Àn kontrakterat. Serviceklassen och relationella kontrakt förknippas med utbyten, i relationen mellan arbetsgivare och anstÀlld, som inte bara Àr utav ekonomiskt fokus utan Àven relaterat till sociala och andra icke-materiella utbyten sÄsom karriÀr- och utvecklingsmöjligheter.