SYFTE: Syftet är att belysa patienternas upplevelse av läkemedelsfri smärtlindring med stöd av grindteorin.DESIGN: LitteraturstudieBAKGRUND: Kunskap om hur patienterna upplever läkemedelsfri smärtbehandling baserad på grindteorin, kan göra det lättare för den enskilda sjuksköterskan att fatta beslut om användande av dessa metoder.URVAL: Vetenskapliga artiklar med empiriska studier på vuxna publicerade mellan åren 2000-2012.METOD: Databassökningar och manuella sökningarRESULTAT: 14 studier med sammanlagt 1771 deltagarevisar att smärtlindringsmetoderna med stöd av grindteorin hade avsedd effekt på smärta. De gav även patienterna lindring vad avser oro och rädsla. Några av studierna tar även upp att patienterna fick en känsla av att själv kunna påverka smärtan. Metoderna som användes var såväl hudstimulerande, som kognitiva.SLUTSATS: Smärtlindring baserad på grindteorin, såväl hudstimulering som kognitiva metoder, är något som sjuksköterskan bör ha kunskap om och använda för att lindra smärta och oro/rädsla. Metoderna är även ett sätt att låta patienten känna sig delaktig, då speciellt de kognitiva metoderna..

Effekterna av psykoterapi har visat sig positiva i en mängd olika studier. Syftet med föreliggande studie var att undersöka potentiella prediktorer för terapeutisk framgång bland psykoterapipatienter från den svenska psykiatriska öppenvården. Patienter kategoriserades till tre olika utfallsgrupper kliniskt signifikant förbättring, reliabel förbättring, och svarade inte på behandling genom att använda Reliable Change Index och GSI av SCL-90 som kriterievariabel. Grupperna jämfördes med hänsyn till patienternas självskattningar, terapeuternas bedömningar, terapeutvariabler, och enhetskarakteristika. Variabler som visade på signifikanta skillnader mellan grupperna inkluderades i en multipel diskriminantanalys.

Uppsatsen presenterar hur högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen (killar respektive tjejer) hanterar informationssökning och källkritik på Internet i samband med studier. Syftet med studien är att se skillnader och likheter i tre sökaspekter (informationsbehov, sökstrategi och källkritik). Sedan vill jag se hur tre sökaspekter används av båda könen bland högskolestudenter och gymnasieelever. Undersökningen är en både kvantitativ och kvalitativ studie. Det kvantitativa inslaget bygger på enkätfrågor och öppna frågor medan det kvalitativa inkluderar intervjufrågor.

Självmedkänsla är ett relativt nytt område inom den positiva psykologin (Neff, Rude & Kirkpatrick, 2007) och mäts utifrån tre delkomponenter: self-kindness, common humanity och mindfulness. Familjesituation och kön har tidigare visats påverka graden av självmedkänsla (Neff, 2011). Föreliggande explorativa studie avsåg att utforska graden av självmedkänsla hos unga vuxna samt mellan skilsmässobarn och kärnfamiljsbarn i samma grupp. En enkät med ett självskattningsformulär (SCS-LV) över självmedkänsla samt frågor om ålder, om respondenten var kärnfamiljsbarn eller skilsmässobarn och hur gammal respondenten i så fall var när föräldrarna separerade, delades ut till 93 studenter vid ett sydsvenskt universitet. Sju svar från respondenter över 25 år samt en ofullständigt ifylld enkät utelämnades vilket gav N=85.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en sjukdom som drabbar framför allt rökare. En patient med sjukdomen KOL lider av kronisk andningssvikt vilket exempelvis kan påverka hjärtat. Andra konsekvenser som kan uppstå är bland annat osteoporos, minskad muskelstyrka och muskelmassa samt ökad risk att drabbas av malnutrition. Malnutritionen orsakas bland annat av en hög ämnesomsättning i samband med ökat andningsarbete. Malnutritionstillståndet är en riskfaktor för mortalitet och bidrar till att överlevnadstiden minskar.

Varje år diagnostiseras cirka 10 000 män med prostatacancer i Sverige. De negativa konsekvenserna som behandlingen av sjukdomen medför kan påverka männens livssituation på olika sätt. Syftet med denna litteraturstudie har varit att beskriva hur män upplever sin livssituation efter behandling av prostatacancer. I litteraturstudien ingick tretton kvalitativa studier som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med deduktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att leva med förändrad självbild, Erektil dysfunktion ger känslor av bitterhet och påverkar relationer; Inkontinens ger begränsningar i dagligt liv och Att känna otrygghet och finna strategier att hantera den.

Studier tyder på att ungdomar läser allt mindre och blir därför allt svagare läsare. Med anledning av detta är det viktigt att finna alternativa metoder för att hjälpa dem inom skolverksamheten. Diverse studier har därför gjorts för att undersöka om läsning för en hund kan hjälpa dessa elever. Att undersöka om läsning för hund kan fungera som en alternativ metod är det övergripande syftet för denna studie för att därefter undersöka om hunden påverkar elevernas läsning. Genom observationer och inspelningar av gymnasiesärskole-elevers läsning har deras läshastighet i relation till bokens svårighetsgrad beräknats för att försöka finnas skillnader i deras läsning beroende på vem de läser för.

Begreppet sponsring har förändrats över tid från det som tidigare mer betraktades somvälgörenhet. Utvecklingen inom området har medfört att sponsring idag kan ses som ett viktigt marknadsföringsinstrument där företagen har en väl bearbetad plan för hur verktyget ska användas. Kravet på motprestationer har ökat och idag uppfattas begreppet mer som ett affärsmässigt samarbete.Syftet med studien är att, utifrån en kvalitativ undersökning, undersöka hur företag i Umeå med omnejd behandlar området sponsring. Närmare bestämt hur sponsring som verktyg påverkar varumärkeskapitalet samt om mindre och större företag uppvisar några skillnader i deras sätt att arbeta med sponsring. Vår förhoppning är att studiens resultat ska generera värdefull information inom området samt bidra med underlag till framtida studier.

Bakgrund: Anledningen till att människor söker sig till sjukvården beror ofta på deras hälsobeteende. De behöver göra en förändring, men vad är det som får människor att göra förändringar? Syfte: Syftet med studien var att beskriva på vilka sätt motiverande samtal (MI) varit en användbar metod för att främja livsstilsförändringar. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Åtta empiriska studier ingick.

Suicid har länge varit den främsta dödsorsaken bland unga människor.Det är en stor uppgift för sjukvården att bemöta patienterna på ett respektfullt sätt med en öppenhet och acceptans. Att ge en personcentrerad vård kräver ett holistiskt synsätt, vilket kan vara en utmaning och bygger på god kommunikation. Det finns endast ett fåtal studier genomförda om patienters upplevelser av att bli vårdade på sjukhus. Det gör att behovet av fler studier kring ämnet bör genomföras. Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnad på sjukhus efter suicidförsök.Studien var en litteraturstudie där resultatet baserades på 11 vetenskapliga artiklar som granskades och bearbetades.

Bakgrund: Hypertoni är en folksjukdom och är en starkt bidragande orsak till sjukdomar som stroke, hjärtsvikt, kranskärlssjukdom och arterioskleros. En effektiv läkemedelsbehandling mot hypertoni reducerar kraftigt insjuknande och död i dessa sjukdomar. Mer än 50 % av patienterna som behandlas för hypertension, slutar helt sin behandling inom ett år från att diagnos har ställs. Bland de som fortsätter sin behandling är det endast hälften som är följsamma det vill säga tar 80 % av sitt förskrivna antihypertensiva läkemedel. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till medicinering hos patienter med diagnosen hypertension.

Oflyt i tal är något som förekommer hos alla talande människor och likadant är det med gester. Det är dock inte självklart hur de är relaterar till varandra. Det finns få studier inom området och ännu färre med svensktalande försökspersoner. Denna studies syfte är att se hur gester påverkar talflytet hos personer med svenska som modersmål och om det finns någon skillnad rörande detta mellan olika kontexter.Studien genomfördes med åtta försökspersoner i åldrarna 20?30 år som har svenska som modersmål.

Bakgrund: En fungerande sjukvård kräver att sjuksköterskor arbetar obekväma arbetstider, övervägande del utav yrkeskåren arbetar även skift. Tidigare studier visar att skiftarbete kan bidra till att individens naturliga dygnsrytm rubbas och att sömnen kan bli lidande. Dessa två faktorer kan leda till ett ökat stresspåslag hos skiftarbetande individer, dock finns tvetydiga studier.Syfte: Att undersöka hur skiftarbetande sjuksköterskor skattade stressrelaterade symtom.Metod: En enkätundersökning genomfördes bland skiftarbetande sjuksköterskor inom ett landsting i södra Sverige. Självskattningsformuläret som användes för att mäta stressrelaterade symtom var Stress and Crisis Inventory -93.Resultat: Studiens deltagare representerades utav 86 skiftarbetande sjuksköterskor. Utav deltagarna uppgav 85 % att de i någon grad stördes utav en allmän trötthetskänsla och 69 % uttryckte att de besvärades utav sömnsvårigheter.

Bevekelsegrunden till psykopati är än idag en omdebatterat ämne. Miljöpåverkan, biologiska faktorer eller en förening mellan dessa två faktorer? Meningarna mellan forskare och teorietiker går än idag isär. Denna studie tar upp en helt ny och fortfarande obeprövad hypotes om att spegelceller som har förmågan att skapa resonans mellan människor, kan ligga till grund för psykopatins uppkomst. Vi har studier gjorda på personer med autism och autismspektrumstörning, där resultatet pekar på att störningarna beror på en defekt i speglingssystemet.

I detta arbete görs en mindre studie av lärares uppfattning gällande planering och genomförande av NO-undervisning, i samband med arbetet med lokala pedagogiska planer. Intervjuer med lärare i grundskolan har genomförts semistrukturerade. Syftet var att undersöka hur lärare beskriver arbetet kring att upprätta lokala planer och hur de försöker hitta vägar för att stimulera ungdomar i deras intresse för naturvetenskap. De lärare som intervjuats är samtliga kopplade till ett pågående skolutvecklingsprojekt i Östergötland, KNUT-projektet, vilket jag kommit i kontakt med och kunnat använda i mig av i min studie. De intervjuade har varit yrkesverksamma lärare mellan 12 och 25 år.