Manöverkrigföring är ett vedertaget begrepp inom militär teori. Jag har i denna uppsats valt att analysera och jämföra två operationer som baseras på manöverkrigföring.Vid Tysklands invasion av Frankrike 1940, Fall Gelb, utgjorde manöverteorin grunden för operationen. Detta var första gången som manöverkrigföring utnyttjades i stor skala för att slå en jämbördig motståndare. I den USA-ledda FN-koalitionens invasion av Irak 1991, Desert Storm, var manöverkrigföring ännu en gång den operativa huvudteorin i planerna för operationen.Den här uppsatsen är en komparativ fallstudie baserad på kvalitativ textanalys. Båda operationerna beskrivs för att sedan jämföras varvid skillnader och likheter belyses.Resultatet visar att såväl Fall Gelb som Desert Storm genomfördes som operationer baserade på teorin om manöverkrigföring, men att stora skillnader finns mellan dessa operationer. Orsaken till skillnaderna belyses till del och vissa teorier om vad dessa beror på presenteras..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om den svenska doktrinen för luftoperationer skaparförutsättningar för samverkan i internationella operationer. Utifrån Michael Codners teorimodellför interoperabilitet, har tesen om att hög grad av överensstämmelse mellan doktrinerskapar förutsättningar för samverkan i internationella operationer formulerats. För att dennates ska gälla krävs det att synen på doktrinbegreppet mellan de jämförda länderna överensstämmer,vilket den inledande jämförelsen av doktrinbegreppet visar.Den svenska doktrinen för luftoperationer jämförs med den norska och den brittiska motsvarighetenoch de urval som analyseras är luftarenans särdrag och luftstridskrafternas karaktärer,ledning samt uppdragstyper i luftoperationer. Resultatet av undersökningen visar att Sverigesdoktrin har låg grad av överensstämmelse i synen på ledning jämfört med Norge ochStorbritannien, vilket kan försvåra samverkan i eller mellan staber. Däremot är det hög gradav överensstämmelse i urvalet uppdragstyper i luftoperationer, och det visar att doktrinenskapar förutsättningar för samverkan för svenska flygförband som deltar i internationellaoperationer..

Sveriges allt större internationella åtaganden i kombination med den av riksdagen antagna solidaritetsförklaringen gör att behovet av att kunna genomföra expeditionära operationer ökar. Försvarsmaktens mål är att stärka denna förmåga. Ett sätt att öka verkningsgraden i en multinationell operation är att verka för interoperabilitet. Syftet med uppsatsen är att studera hur uttryck av interoperabilitetskrav återfinns i styrdokument för expeditionära operationer i Försvarsmakten med fokus på Nordic Battlegroup och dess transportförmåga.Studiens resultat är att interoperabilitetskrav existerar i styrdokument för expeditionära operationer men att dessa krav kunde härledas bättre vilket skulle kunna leda till en bättre förståelse för verksamheten vilket gynnar interoperabilitet.Studien föreslår även vissa förbättringar som kan göras avseende begreppet interoperabilitet vilket skulle kunna leda till ytterligare stärkt interoperabilitet..

Försvarsmakter genomgår en transformerning som en följd av omvärldsutvecklingen. Dessutomhar EU ambitioner att spela en större och aktivare roll. Transformeringen innebär en utvecklingmot att delta i snabba och kortsiktiga operationer. Detta innebär förmåga till expeditionäraoperationer och snabbinsatser vilket ställer många krav, ett av dem är inom logistikens område.En fungerande logistik är en förutsättning.Syftet är att undersöka vilka kriterier som krävs för att genomföra expeditionära operationer ochsnabbinsatser med fokus på logistik.Uppsatsen är en beskrivande studie bestående av en kvalitativ textanalys av begreppenexpeditionära operationer, snabbinsatser och logistik med framtagande av kriterier, samt enkvalitativ textanalys av två fallstudier, brittiska Operation Palliser i maj 2000 och det svenskadeltagandet i Tchad-insatsen 2008, följt av en analys där kriterierna operationaliseras påfallstudierna.Resultatet definierar ett antal kriterier samt anger ett antal slutsatser som måste uppfyllasavseende innehåll och åtgärder för att förmågan till expeditionära operationer, snabbinsatser ochlogistik ska vara möjlig. Slutsatserna är bland annat att kunna lämna sitt område, disponerandetav tiden samt att logistiken måste vara med från början med en gemensam logistik..

Syftet med denna uppsats har varit att svara på frågan: Hur påverkar den flödesbaseradelogistiken logistikledningen vid en internationell operation utförd av FM? Genom att kvalitativtanalysera teorin bakom flödesbaserad logistik (Supply Chain Management), ochFörsvarsmaktens logistikledningssystem vid internationella operationer via de tre begreppenorganisation, teknik och individ besvaras detta. Uppsatsen tar stöd av manöverteorin, ochspeciellt dess komponent uppdragstaktik, för att verifiera analysens operativa relevans.En specifik studie av det ovanstående i en NBF-miljö har också genomförts.Det empiriska underlaget baseras helt på skrivet material, och främst läroböcker avseenderespektive begrepp. De svar som analysen har givit är sammanfattningsvis;? Industriaktörerna i logistikkedjan kan ta ett större ansvar för försörjningen avutlandsbaserade förband.? Förvarsmakten bör anskaffa systemstöd som medger kommunikation med samtligaaktörer i logistikkedjan.? De civila aktörernas behov och möjligheter till kommunikation måste beaktas vidanskaffning av ett NBF-system..

Uppsatsen behandlar deskriptivt hur ämnesområdet mänskliga rättigheter behandlas vid internationellafredsfrämjande operationer och det legala ramverk som är styrande. Av särskilt intresse är desvårigheter som det internationella samfundet, FN, har med kontrollen av efterlevnaden att stateragerar i enlighet med de principer som anslagits i den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter.Då alltfler nationer deltager i fredsoperationer är det viktigt att konventioner och andra styranderegelverk, som folk- och sedvanerätten, utformas på sådant sätt att de kan nå bred förankring samtstyra utvecklingen för skyddet av de mänskliga rättigheterna i en positiv riktning.Syftet med uppsatsen är att bringa kunskap om var Sverige står i dagsläget avseende synen påmänskliga rättigheter och hur vi utbildar och övar vår personal inför fredsfrämjande operationer för attsäkerställa att våra soldater/sjömän och civila agerar på ett riktigt sätt i enlighet med FN:s grundläggandeanda och värderingar.I detta perspektiv är det viktigt att samtlig personal som skall deltaga i en multinationell fredsoperationär väl fötrogna med vilka rättigheter och skyldigheter de har enligt internationell rätt att ingripa, enskiltom så är nödvändigt, för möjliggörande att skydd av de mänskliga rättigheterna ges såväl inom denegna fredsstyrkan som till tredje part och de inblandade i konflikten som man är satt att lösa..

Jakten på El Dorado rasade som värst i Sydamerikas vildmark under1500-talet. Ett fyrtiotal expeditioner i spanska kronans regi sökte efterdet mytomspunna riket. Expeditionsdeltagarna kom från Europas allahörn. Uppsatsen syftar till att visa vad som föranledde jakten på El Dorado.Uppsatsen är litteraturbaserad. Jag har endast använt svensk- och engelskspråkigakällor.Eurocentriska projiceringar, exploateringsstrategi och stabiliseringspolitiskahänsyn samverkade i ett mångfacetterat skeende.

Har storleken någon betydelse?Enligt den amerikanske marina militärteoretikern Milan N. Vego har den detvad avser fartyg vid mellanstatliga konflikter i kustnära farvatten.Denna uppsats syftar till att svara på frågan om samma förhållanden gäller vidPeace Support Operations (PSO).Uppsatsen analyserar Vegos tes, små ytstridsfartygs egenskaper, kraven vidPSO:s och de fall där små ytstridsenheter har verkat vid PSO:s.Slutligen värderas analyserade fakta och frågan besvaras..

Denna uppsats undersöker en av Försvarsmaktens senaste utvecklade förmågor, Psykologiska operationer (Psyops). Tankar och förmågor som har med psykologiska operationer att göra har alltid existerat i militära organisationer men konceptet Psyops är en nyare benämning på ämnet.Syftet med uppsatsen är att utreda om de finns användningsområden i en reguljär konflikt inom det egna rikets gränser, för det svenska Psyopsförbandet.Metoden som författaren har använt sig av är en kvalitativ deskriptiv metod samt en argumentationsanalys där Psyops vara eller icke vara inom det svenska invasionsförsvaret undersöks. Inledningsvis kommer en beskrivning över valt teoretiskt ramverk, de grundläggande förmågorna, samt en beskrivning över vad Psyops innebär. Efter det kommer en analysdel där de grundläggande förmågorna används som ett analysverktyg för att resultera i slutsatser om tänkbara användningsområden för Psyops i en nationell kontext. Dessa slutsatser presenteras i resultatkapitlet.Slutsatserna som dras är att det finns användningsområden för Psyops i en reguljär konflikt inom det egna riket.

Ovissheten är en del i det Clausewitz benämner som krigets atmosfär, populär kallat krigets dimma. Det finns de som hävdar att ovisshet är något som kan avhjälpas med bättre sensorer samtidigt som det finns de som hävdar att ovissheten genomsyrar alla militära operationer. I det här arbetet skall ovissheten i ett specifikt fall belysas i syfte att möjiggöra en diskussion om hur ovissheten kan te sig i militära operationer.  Arbetet sker genom en fallstudie av delar av den japanska invasionen av Malaysia 1941. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie av två officerares olika syn på samma händelser.  Fokus ligger vid att belysa ovisshet i deras föreställningar före och under invasionen.Studien resulterade i att ovissheten konkretiserades och indelades i de olika former som observerades under arbetet. Ovissheten visar sig vara ett vitt begrepp med många ursprung och olika påverkan.  Avslutningsvis förs en diskussion rörande hur ovissheten kan hanteras för att om möjligt lindra de negativa effekter som ovissheten annars kan föra med sig. .

Negativa tal har inte alltid varit lika självklara som de är idag. En elev som aldrig tidigare mött ne-gativa tal, än mindre räknat med dem, kommer troligtvis anse att det är ologiskt att tala om äpplen. Forskning visar på att det finns en mängd svårigheter och missuppfattningar om operatio-ner med negativa tal. En del av dessa missuppfattningar grundas i den tvetydighet som finns be-träffande minustecknets funktioner - då minustecknet både används som operator och som be-teckning för negativitet. Den negativa talmängden är en del av kursplanen i matematik för årskurs 4 till 6.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om de grundläggande förmågorna är relevanta även i en anti-terrorist operation, då förmågorna hittills varit ett begrepp inom mellanstatliga konflikter. För att besvara detta används två frågeställningar:? Är de grundläggande förmågorna relevanta för denna typ av operationer?? Vilken eller vilka av de grundläggande förmågorna låg till grund för framgång/misslyckande i operationen?Studien genomförs som en jämförande fallstudie där fyra operationer av militär och polisiär karaktär analyseras utifrån de grundläggande förmågorna. Data erhålls genom textanalys av historiska skildringar som avhandlar respektive operation.Resultatet av studien visar att de grundläggande förmågorna är relevanta för anti-terrorist operationer och tillämpningen av dem kan bestämma utfallet av operationen. De förmågor som låg till grund för en lyckad eller misslyckad operation är verkan, skydd, und/info och ledning..

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans kommunikation med patienter vid inskrivningssamtal inför elektiva operationer. På en kirurgisk mottagning på ett sjukhus i södra Sverige genomfördes 13 observationer och analyserades med inspiration av innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i fem kategorier: Information bidrog till transaktioner, Förståelse för patienten, Ett tillåtande klimat, Att bli störd och Hjälpmedel. Resultatet diskuterades med hjälp av Imogene Kings teori om sjuksköterskors kommunikation, och det framkom att ett respektfullt bemötande lugnade patienten och skapade en trygg miljö som underlättade kommunikationen och påverkade informationsutbytet..

Syftet med uppsatsen är att belysa den principiella förändringen av svenska försvarsmaktensprestationsform från krigsförberedelser till aktiva militära operationer mot bakgrund av Clausewitzstrategiska teori. Författaren har använt hypotetisk ? deduktiv slutledningsmetod.Följande resultat framkom av undersökningen: Sveriges strategiska ledning skiljer sig mycketavseende organisatoriska förutsättningar i fred från Storbritannien och Frankrike. Sverige haren erfarenhet av att i första hand styra försvarsmakten som strategiskt medel först i krig, vilkethar resulterat i ad hoc lösningar i kriser, exempelvis U 137-krisen. Vidare framkom avundersökningen att försvarsmakten har fyllt sin strategiska effekt genom att göra krigsförberedelserså att den strategiska ledningen har blivit underordnad den förvaltningsmässiga styrningen,vilken i huvudsak har täckt regeringens behov.

Den tilltagande betydelsen av att skydda civilbefolkningen i fredsbevarande operationer har genomgått en påtaglig utveckling, följt av delade meningar om vad säkerhet innebär. Jag framhåller att utvecklingen skall förstås som specifikt problematisk i den meningen att kvinnor har blivit alltmer utsatta i konflikter, vilket samtidigt beskrivs som ett understuderat förhållande inom forskningsområdet. Med utgångspunkt i Feminist Security Theory syftar den här uppsatsen till att studera förekomsten av ett feministiskt perspektiv i internationell säkerhetspolitik. I samband med antagandet av UNSCR 1325 om kvinnor, fred och säkerhet år 2000 beskrevs för första gången kvinnorsställning i konflikter i form av en säkerhetsfråga och därmed inte längre enbart inkluderat i FN:s mänskliga rättigheter. Således bereddes utrymmeför nya möjligheter att hantera säkerhetsutmaningar på.