In the 1970?s it was predicted that in the beginning of the 21st century there would be a timber shortage in Sweden and a large scale introduction of the Exotic tree species lodgepole pine started. An introduction of a foreign tree species means a risk of a negative influence on the forests ecosystem. Today, the stands that were established in the 70?s are middle-aged and the effect on the forest floor vegetation can be studied.

Contemporary plant design can be examined by how it relates to two extremes - Nature and Art. This idea is explained by Noel Kingsbury in the book The Dynamic Landscape where he places designers and their projects on a gradient (Kingsbury, 2004). Nature, one of the extremes can be represented by a dynamic, species-rich plant design with native species and with nature as the ideal. The other extreme - Art implies a more static view on plant design. Here, the designs consist of colourful flowers, Exotic species and cultivars with double flowers.

Contortatall (Pinus contorta ssp. latifolia) började planteras storskaligt i Sverige runt år 1970 men det dröjde till 1987 förrän Sverige lagstiftade begränsningar för hur den fick användas i skogsbruket. Detta gjordes bland annat på grund av att det saknades information om dess spridningsförmåga. Contortans spridningsförmåga i Sverige är fortfarande okänd och lagstiftningen är densamma. För att kunna beräkna spridningsförmågan och i förlängningen den potentiella etableringsframgången behövs kännedom om contortans fröproduktion i Sverige.

Främmande trädslag har i modern tid intresserat skogsbruket i sin jakt på ökad produktion, minskad känslighet för skador, förbättrad anpassning med mera. Ett tidigare oprövat trädslag var banksianatallen (Pinus banksiana, Lamb.), en nordlig, välspridd, pionjär från Kanadas inland med en utpräglad etableringsstrategi för torra, nybrända sandjordar. Studiens övergripande syfte var att utvärdera utfallet från 22 år gamla försök av banksianatall och analysera banksianatallens odlingsvärde i norra Sverige genom att på fem lokaler jämföra överlevnad, tillväxt och skador med tall (Pinus sylvestris L.), contortatall (Pinus contorta var. latifolia Engelmann) och hybriden mellan contortatall och banksianatall. Ett ytterligare syfte var att utreda eventuella effekter av odlingslokalens temperatursumma och trädens latitudförflyttning från ursprungslatituden. I metoden har fältförsök använts där varje enskilt träd mätts och bedömts. Materialet var insamlat i naturbestånd i nordvästra Kanada från 12 provenienser med en latitudinell spridning av cirka fem breddgrader.

Sammanfattning (English below) Jag har alltid tyckt om naturen och haft en föreställning om att all växtlighet som inte är tydligt anlagd, som en gräsmatta eller en rabatt, är något som naturen åstadkommit av sig själv. Mina ögon öppnades för alternativen när jag för första gången hörde begreppet ?naturlik plantering?. Det här arbetets syfte är att ta reda på hur lik naturen naturlika planteringar egentligen är, om de är planerat naturlika eller något som används som utfyllnad. Syftet är också att ge en indikation på vilken status den naturlika planteringen har. Arbetet består av tre delar. En historisk del som utforskar ursprunget till begreppet ?naturlik?.