Studiens syfte är att ta reda på olika sätt som barn inkluderas och exkluderas i den fria leken på förskolan. Leken är viktig eftersom den hjälper barn i deras utveckling och lärande, något som läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) lyfter fram. Vi har gjort 13 observationer på två förskolor för att, ur ett barns perspektiv, försöka se varför barnen exkluderar varandra. Dessa observationer har även legat till grund för att se vilka metoder de använder sig av för att ta sig in i leken. I analysen av observationerna har vi haft Corsaros (1979) 15 tillträdesstrategier som utgångspunkt.

Social Exkludering är ett aktuellt samhällsproblem lokalt liksom globalt. Det handlar i stort om individers och gruppers möjligheter till delaktighet i samhället, vilket avgörs av sociala, ekonomiska, politiska och kulturella processer. Att se social Exkludering som ett samhällsproblem är relevant för att förstå behovet av ett mer integrerat samhälle och behovet av satsningar för att åstadkomma mer social inkludering. El Sistema är en social verksamhet som använder musik- och orkesterundervisning som verktyg för social och mänsklig utveckling. Verksamheten som 1975 startade i Caracas, Venezuela har utvecklats till en global rörelse.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad arbetsmarknadspolitiska åtgärder har för betydelse för arbetslösa ungdomar, både psykiskt och socialt. Frågor som vi ville ha svar på var varför ungdomarna går en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och vad den betyder för dem. Hur det är att vara arbetslös och om deras situation förändrats sedan de började på åtgärden. Vi ville även se om det är någon skillnad mellan åtgärderna i Halmstad jämfört med Varberg.Vi har använt oss av kvalitativ metod genom att göra intervjuer med sju ungdomar samt personal från arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten. Fokusering har legat på den sociologiska visionen enligt Mills, Becks individualisering, Baumans arbetsetik och kontroll på den egna individen, social Exkludering och Foucaults disciplineringsprocess.

The purpose of this study is to analyse the discourse on political exclusion in the official report Demokratiutredningen. It has been my ambition to relate the analysis of the report to a critical academic discourse on political exclusion and thereby make visible hidden norms and structures which functions to exclude certain individuals and groups from political participation.My paper point out that the report establishes a strong link between democracy and participation and that it, therefore, makes a strong case for a process of democratic inclusion. Though, in my study I suggest that that there is an unawareness of the importance of norms, hegemonic conceptions and structures and that inclusion, therefore, is unlikely to take place. Furthermore, I criticize the focus on deliberative democracy in the report. With insights offered by Mouffe in her argumentation on the necessity to acknowledge the dimension of antagonism present in all societies I underline that the focus on this democratic model is problematic.My conclusion is that the analysis presented in the report is insufficient if we want to create a democratic system characterized by equality..

The focus of this essay is on the mechanisms of inclusion and exclusion in different feminism rooms. Seven activists taking part in several forms of feminism projects, organisations, networks and demonstrations are interviewed and the essay analyzes whether the participants themselves feel included or excluded in feminism rooms. If they have motives to include or exclude different groups of people are something that is also looked into. Intersectionality and phenomenology are used as an analytical and methodological approach throughout this essay. The results have shown that the participants feel included and excluded due to different intersections of power.

Einarsson, Monica och Johansson, Marie. (2007). Inkludering - till varje pris? Inclusion - no matter what? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever som tidigare gått på skoldaghem, har när det gäller inkludering och Exkludering.

Studien syftar till att undersöka hur begreppen inkludering och Exkludering tolkas och används av några olika skolaktörer, samt hur de uppfattar att man kan nå en inkluderande undervisning. Vad är det för faktorer som bidrar till att läraren arbetar inkluderande och hur förhåller sig läroplanen till inkludering? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod med djupintervjuer som tillvägagångssätt. Vi delade in aktörerna i ett externt och ett internt perspektiv utifrån deras position i skolvärlden. Detta för att få en bredare bild av hur inkluderingen fungerar på olika nivåer.

Denna studie syftar till att undersöka ungdomars upplevelser av marginalisering i några marginaliserade områden i Sverige samt dessa ungdomars möjligheter att motverka social Exkludering och marginalisering. Följande frågeställningar har väglett arbetet: Hur upplever ungdomar boende i marginaliserade områden social Exkludering, marginaliseringen och diskrimineringen i samhället? Vilka hinder upplever ungdomar för att lämna marginaliseringen och marginaliserade områden?Vilka möjligheter tror sig ungdomarna ha för att motverka marginaliseringen och lämna marginaliserade områden? Uppsatsens vetenskapsteoretiska hemvist är hermeneutiken, dvs. den tolkande traditionen inom samhällsvetenskaperna och använder sig av teoretiska perspektiv som marginalisering och vardagsrasism. Uppsatsens empiri bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 7 ungdomar i åldrarna 18- 29 år boende i marginaliserade områden.

I denna studie har vi med hjälp av en hermeneutisk ansats studerat upplevelsen av etnisk diskriminering samt de strategier individer med dessa upplevelser använder för att hantera denna diskriminering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer där vi intervjuat tio personer vilka själva beskriver sig ha upplevt etnisk diskriminering. Vårt syfte är att öka förståelsen för hur föreställningar om "den andre" påverkar den individ som inkluderas i denna kategori. Vi har tagit oss an vårt material med hjälp av teorier om kategorisering och Exkludering och funnit att människor med en annan etnisk bakgrund än svensk upplever att etnisk diskriminering verkar exkluderande på arbetsmarknaden, något som påverkar deras liv som helhet genom en upplevelse av att ständigt behöva stå till svars för sina rättigheter och lika villkor. I vår huvudtolkning betraktar vi denna upplevelse som en rättegång där individer ständigt står åtalade.

I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med särskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning när de i klassrummet får specialpedagogiskt stöd i ämnet och hur de känner sig när de följer med specialläraren ut från klassrummet. Det övergripande syftet med studien är att belysa inkludering och Exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med åtta SUM-elever från åk 4 och 5. Till grund för analysen används Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter på inkludering; rumslig, social och didaktisk. Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast när de lär sig matematik är den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kände sig socialt inkluderade och vad gäller den rumsliga inkluderingen spelade den inte någon större roll för dessa SUM-elever.

I dagens planeringsprocesser inkluderas medborgare huvudsakligen genom samrådsprocessen. Detta innebär två huvudsakliga problem: Det första problemet är att medborgares kunskap inkluderas först efter att problemen för en planeringsprocess är fastställda. Det andra problemet är att det endast är de medborgare som närvarar vid samrådet som möjlighet att representera sin kunskap och sina åsikter. Uppsatsens syftar därför till att undersöka om och eventuellt hur olika kunskapsunderlag påverkar hur problem formuleras i stadsplaneringsprocesser. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur inkluderingen av olika former av kunskap kan påverka vilka åtgärder som prioriteras inom stadsplaneringsprocesser. Det huvudsakliga metodvalet har varit en fallstudie av Malmabergsgatan i Västerås.

I den här studien har man genom en i första hand kvantitativ metod undersökt vem som flyttar till nyproducerade hyreslägenheter i Malmö och av vilka anledningar. Genom att manuellt dela ut en förfrågan om att delta i en webbenkät har 1009 hushåll i hus byggda fr.o.m. år 2010 getts möjlighet att berätta varför de valt, eller inte valt, att bosätta sig där de gjort. Utöver enkätundersökningen valdes fem frivilliga representanter ut från de olika områdena och med dessa genomfördes kvalitativa intervjuer för få en mer djupgående bild. Det studierna visade är att över hälften av de svarande i enkätundersökningen tidigare varit bosatta i hyresrätter inom Malmö.

Arbetet handlar om inkludering och beskriver en kommuns strategi för att förändra sin verksamhet från en exkluderad särskola till att alla elever erbjuds plats på sin hemskola..

Denna uppsats syftar till att skapa en större förståelse för den situation en gömd flykting kan befinna sig i. Utgångspunkten är att undersöka hur livssituationen kan se ut för gömda flyktingar, hur denna livssituation kan påverkas utifrån de villkor och rättigheter som finns för denna grupp i samhället och hur gömda flyktingar själva kan uppleva sin situation och dess inverkningar på deras tillvaro. För att undersöka detta har kvalitativ metod använts bestående av halvstrukturerade intervjuer med sju personer som lever gömda eller tidigare har levt gömda. Det empiriska materialet har sedan analyserats med teorier om identitet, marginalisering, Exkludering, behovstillfredsställelse, psykisk hälsa och socialkonstruktvism. Vidare har det jämförts med tidigare forskning.Uppsatsen visar att ?situationen som gömd? kan upplevas mycket svår på många olika sätt.

Detta examensarbete undersöker pedagogers syn på begreppet "en skola för alla", hur de går tillväga för att realisera begreppet samt implikationerna av detta. Jag har undersökt hur pedagogerna upplever i vilken utsträckning det är en skola för alla, men även hur de arbetar för att individualisera undervisningen samt vilka medel de tror skulle förbättra läromiljön. I examensarbetet ges en översikt över tidigare forskning om en skola för alla, inkludering och Exkludering samt information från svenska lagar och styrdokument angående skolan samt internationella lagar. En kvalitativ fenomenografisk intervjumetod användes. Arbetet grundas på intervjuer med åtta grundskolepedagoger, två specialpedagoger samt en rektor, totalt elva informanter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att pedagogerna inte anser att det fullt ut är en skola för alla.