Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn och ungdomar varje år i någon form av cancersjukdom och cancer är den vanligaste dödsorsaken för barn under 15 år. När någon i en familj blir sjuk så påverkar det hela familjen. Därför handlar familjecentrerad omvårdnad om att se familjen som en helhet. Det innebär ett lidande att bli sjuk och lidandet behöver hopp och mening för att kunna genomlidas. För att kunna ge bra vård till barnen behöver vårdpersonalen skapa ett bra samarbete med föräldrarna och få föräldrarna att vara delaktiga i omvårdnaden.

Bakgrund: Patienter med alkoholberoende är vanligt förekommande inom sjukvården. Forskning visar att vårdpersonalen uttrycker bristande kunskap i mötet med dessa patienter. Livsvärlden är den värld människan dagligen möter och lever i. Ett livsvärldsperspektiv innebär att vara öppen och se den andra människan där hon befinner sig. Alkoholberoende lever med känslor av skuld och skam, dessa känslor skapar ett lidande hos patienten, vilket kan förvärras av vårdpersonal.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt där målet är att förebygga och lindra lidande samt förbättra livskvalité hos patienter och närstående. Vården tillhandahålls utifrån ett helhetsperspektiv vilket innefattar andliga och existentiella frågor. Dessa frågor kan vara komplexa att hantera för sjuksköterskan. Arbetet kan därför kännas slitsamt och påfrestande men samtidigt vara berikande och utvecklande. Förmåga att bemästra svåra situationer underlättas av att sjuksköterskan har goda kunskaper om existentialfilosofi och livsfrågor samt får stöd i yrkesrollen.

Bakgrund: Stroke är en cerebrovaskulär sjukdom, en skada i hjärnans blodkärl. Skadan kan förorsakas av antingen en blodpropp eller en blödning. Symtomen när någon drabbats av en stroke är ansiktsförlamning, kroppsförlamning och att språket kan bli otydligt. Tiden är en viktig faktor när någon drabbats av stroke, där en snabbt insatt behandling minskar risken för att få bestående hjärnskador. Att drabbas av en stroke är en högst individuell upplevelse och ett nytt liv med rörelsehinder, talsvårigheter eller förändrad personlighet kan uppstå.Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelse av hur vardagen har förändrats efter att ha drabbats av en stroke.Metod: Studien är en litteraturstudie som baseras helt på vetenskapliga och kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Cancer ?r en av de vanligaste sjukdomarna och en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt. Cancer uppst?r n?r celler v?xer okontrollerat och sprids i kroppen. Personer med cancersjukdom upplever ofta sm?rta och psykiskt lidande, vilket kan lindras genom trygghet och god v?rdrelation.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter ibland obotligt sjuka patienter som uttalar en önskan om att få avsluta sitt liv i förtid och detta är både ett komplext och kontroversiellt ämne som diskuteras flitigt runt om i världen. En uttalad önskan om att få avsluta sitt liv i förtid kan ha många olika betydelser och bör förstås utifrån varje unik patients egen sjukdomssituation, livshistoria och upplevelser.Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor upplever och hanterar mötet med terminalt sjuka patienter som uttalar en önskan om att få avsluta sitt liv i förtid.Metod: En litteraturöversikt har gjorts och baseras på åtta vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2001-2010. Analysen har skett genom en kategorisering av resultaten och Erikssons teori om lidande har utgjort den teoretiska utgångspunkten för diskussionen.Resultat: När patienter, på grund av vad de upplever som ett omänskligt lidande, uttalar en önskan om att få avsluta sitt liv i förtid kan sjuksköterskor uppleva maktlöshet, moralisk stress samt en önskan om kontroll. Sjuksköterskor hanterar detta genom god kommunikation och att dra personliga gränser. De uttrycker även ett behov av stöd och av att få samtala.Diskussion och slutsats: Många sjuksköterskor upplever en rädsla över att förlora kontrollen över situationen vilket kan leda till att de upplever osäkerhet och svårigheter när de vårdar terminalt sjuka patienter som önskar avsluta sitt liv i förtid.

SammanfattningBakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig form av ätstörning där den anorexiasjuke medvetet strävar efter en ohälsosam viktnedgång på grund av en felaktig kroppsuppfattning. Sjukdomen påverkar inte bara den enskilda individen utan också dess närstående och familjemedlemmar, vilket kan leda till en stor påfrestning och lidande för de närstående som vårdar en anorexiasjuk. Syfte: Syftet är att beskriva närståendes behov av stöd när en person i nära relation insjuknat i anorexia nervosa. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. En systematisk litteratursökning genomfördes och kompletterades med en manuell sökning.

Hjärntumör kan vara en kronisk sjukdom som påverkar människan på många olika sätt. Sjukdomens förlopp, behandling och prognos inverkar på den fysiska psykiska och sociala hälsan och därmed påverkar människors livskvalitet och välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av livskvalitet och att leva med hjärntumör hos vuxna människor. En beskrivande systematisk litteraturstudie användes för att analysera de elva vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i fyra kategorier: fysiska förändringar medför svårigheter i det dagliga arbetet, känslomässig påfrestning innebär lidande, att känna dödsångest och att känna behov av socialt stöd.

Studiens syfte har varit att se vad kvinnor med anorexia har för behov av och hur de upplever närståendes/vårdares omtanke och omsorg, och hur dessa ser på kvinnornas behov. Studien är en litteraturstudie där tre skönlitterära böcker som följer tre kvinnor drabbade av anorexia granskats. I bakgrunden framkommer att enligt Världshälsoorganisationen har skolbarnens hälsovanor förandrats sedan 1980-talet, då framförallt hos flickor. Idealvikten har blivit lägre och skönhetsidealen står i fokus hos flickorna. Anorexia blir allt vanligare och många i den drabbades omgivning vill hjälpa men detta försvåras då den drabbade inte vill ta emot någon hjälp.

Bakgrund: Isoleringsv?rd kan vara n?dv?ndigt av olika sk?l. Patienter med smittsamma sjukdomar beh?ver isoleras f?r att undvika smittspridning och infektionsk?nsliga patienter beh?ver skyddas fr?n smitta. F?r att skydda allm?nheten s? finns smittskyddslagen, sjukdomar skiljs mellan allm?nfarliga och samh?llsfarliga och kr?ver olika restriktioner och ?tg?rder.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Personer med venösa bensår är en lågprioriterad patientgrupp. Tidigare trodde man att dessa sår inte var smärtsamma, vilket visat sig vara fel. Patienterna finns både inom öppen och sluten vård och är ofta över 65 år dvs. en åldersgrupp som ökar. Det är därför viktigt att lyfta fram denna grupp och belysa deras upplevelse av smärta.

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) ökar drastiskt inom sjukvården både i Sverige och i hela världen. Bakterien sprids vanligast från patient till patient via vårdpersonal då restriktioner om basala hygienrutiner inte följs. Att bli smittad med MRSA kan leda till svåra konsekvenser för patienter i form av infektioner i operationssår, i implanterade proteser, på hjärtklaffar, i lungorna och på hjärnhinnor. Patienter med MRSA vårdas i isolering för att förebygga att MRSA sprids vidare, vilket kan orsaka lidande hos patienter. Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva patienters upplevelser av MRSA-vård. Metod: Nio vetenskapliga kvalitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturöversikt. Artiklarna har analyserats och sammanställts och nya teman uppkom efter de likheter som framkom i deras resultatdelar. Resultat: Resultatet visar att vårdandet förändrades efter MRSA-diagnos.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.