Bakgrund: Varje år drabbas ungefär 1100 personer i Sverige av en hjärntumör. Symtomen som uppstod innan diagnosbesked upplevdes som mindre allvarliga, men under behandlingen blev symtomen svårare. Hjärntumören påverkade hela patientens livsvärld. Det var sjuksköterskans ansvar att stötta patienten och att hjälpa patienten att uppnå livskvalitet. Hoppet var ett existentiellt grundvillkor som hjälpte människor att skapa mening med livet.

Mitt syfte med detta arbete är att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter kring att arbeta med Lpfö 98 som styrdokument. Frågorna som ställdes gällde hur förskollärares erfarenheter av införandet av Lpfö 98 i förskolan ser ut, vilka skillnader de ser mellan att arbeta före införandet och idag, samt hur de använder läroplanen i den dagliga verksamheten. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som arbetar i förskolan. Gemensamt för de fyra är att de allihop har mer än 20 års erfarenhet av arbete i förskola, och alltså arbetade i förskolan under införandet av Lpfö 98. Resultatet av min undersökning visar att stöd från förskolechefer och ledning, var en viktig del, för att förskollärarna skulle kunna ta till sig och förstå Lpfö 98 när den infördes.Förskolans roll har förändrats och blivit mer betydelsefull.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva vilka copingresurser som individer med långvarig smärta använder sig av samt hur dessa resurser förbättrar eller försämrar individernas möjlighet att acceptera sin smärta. Designen för litteraturstudien var deskriptiv och studien baserades på 17 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Medline (via PubMed) samt CINAHL. Huvudresultatet visade att individer med långvarig smärta använde sig av inre copingresurser som fysiska och psykosociala copingresurser samt förmågor vid acceptans av långvarig smärta. Individer använde sig även av yttre copingresurser som socialt stöd och materiella copingresurser.

Denna undersökning har syftet att ta reda på vad lärare har för förhållningssätt och syn på relationer mellan elever. Studien är genomförd med hjälp av intervjuer med åtta stycken verksamma mellanstadielärare i en svensk stad. Eftersom tidigare studier visat hur viktig det är att involvera det sociala i skolan och att vänskapsrelationer ofta samverkar med elevers skolresultat så är det en viktig undersökning. Resultatet visar att lärare är mycket medvetna om det viktiga i att ha relationer, och de arbetar aktivt med att skapa trygga miljöer där elever kan känna tillhörighet. Dock går arbetssättet något isär och även synsättet på varför man arbetar på olika sätt.

I samhället finns det mycket text och många andra situationer som kräver tolkning för att förstås. I skolan är det mest texter av olika slag som övar tolkningsförmågan. Arbetet är riktat mot svenskundervisningen och speciellt litteraturundervisningen.Det är ett forskningskonsumtionsarbete där tidigare forskning och litteratur studeras. Här är det olika litteratur som belyser hur de två olika loggböckerna används i undervisning. Syftet med arbetet är att undersöka forskning kring hur loggbok och läslogg kopplas till och används i skolans litteraturundervisning.Arbetet tar upp hur loggbok och läslogg skiljer sig dels i användningsområde och dels i innehåll.

Bakgrund; Vård i livets slutskede sker under senare år i stor utsträckning i patientens hem. Avancerad sjukvård kan idag ges i form av både hemsjukvård och sjukhusvård. Fördelar med att få vård i det egna hemmet är att hemmiljön ger trygghetskänsla. Där finns nära och kära, även möjligheten att få vara i lugn och ro är också större i hemmiljön. Nackdelar med hemsjukvården kan vara oro och rädsla för exempelvis smärta, många patienter tror att fullständig hjälp endast finns på sjukhus.

Gunnarsdotter, Sofie & Karlsson, Caroline (2008) Yrkeslärarrollen i förändring i den nya lärlingsutbildningen. (Changes in the Vocational Teacher´s Role in the New Educational Program for Apprentices). Skolutveckling och ledarskap, 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Lärlingsutbildningens lärarrollsförändring är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 Högskolepoäng på Lärarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet är våra funderingar kring hur lärarrollen förändras då den nya lärlingsutbildningen införs i gymnasieskolan hösten 2008. Uppsatsens syfte är att, undersöka hur den nya lärlingsutbildningen påverkar lärarrollen.

Den här uppsatsen handlar om barn- och ungdomslitteratur. I bakgrunden ges en kortare historik om barnbokens historia i Sverige fram till och med år 1960. Syftet med uppsatsen är att se hur skolan gestaltas i barn- och ungdomsböcker från år 1955. Jag har i undersökningen valt att avgränsa mig till svenska barn- och ungdomsböcker som kom ut i tryck första gången 1955. Med hjälp tidigare forskning har jag analyserat de lästa barn- och ungdomsböckerna.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur symboler och allegorier kommer till uttryck i Astrid Lindgrens två texter Bröderna Lejonhjärta (1973) och Spelar min lind, sjunger min näktergal (1959) samt att diskutera hur textanalys, där symbol och allegori är utgångspunkter, kan användas i litteraturundervisningen i skolan. Hur kommer symboler och allegorier till uttryck i dessa texter? Och hur kan elever komma djupare i sin textförståelse med hjälp av symboler och allegorier? Detta är två frågor som undersöks och diskuteras i studien. Analysen av böckerna visar att båda dessa texter innehåller flera religiösa symboler där det goda ställs mot det onda. Gemensamt för de båda berättelserna är att de handlar om döden och att de innehåller existentiella aspekter.

Bakgrund: Sverige är ett av de länder som kan uppvisa reducerad bröstcancermortalitet. Det återspeglas i att antalet överlevande har ökat vilket kan förklaras av att sjukdomen diagnostiseras tidigare samtidigt som bättre behandling finns att tillgå. Tiden efter avslutad bröstcancerbehandling kan innebära en omställning som påverkar patienters upplevelse av hälsa. Syfte: Att beskriva överlevares upplevelser av det dagliga livet efter avslutad bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar från studier med kvalitativ eller kvantitativ design.

Val av ämne till studien föll på att det i tidigare kurser under utbildningen har nämnts mycket att en förskollärares uppdrag är att möta alla barn, detta är ett ämne som vi funnit intresse i. Syftet med studien är att förskollärares uppfattningar ska få presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det är en kvalitativ studie som är genomförd med frågeformulär via e-post. Undersökningen visar på förskollärares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser därmed hur förskollärare uppfattar något, i detta fall mötet med alla barn.

Syfte:Att belysa vad som tas upp i vårdprogram angående vårdmöte och stöd till cancerpatienter.Bakgrund:På grund av det ökade antalet människor som får diagnosen cancer, är sjuksköterskor i behov av mer kunskap om vårdmöte och stöd till cancerpatienter.Metod:Att analysera data genom en kvalitativ litteraturstudie som behandlar omvårdnads - och psykosociala aspekter i vårdprogram.Resultat:Delaktighet genom information, stöd genom kommunikation, att uppmärksamma psykisk ohälsa samt att bemöta existentiella frågor har visat sig vara viktiga delar och utgör resultatets fyra temaområden.Slutsats:Vårdprogram har visat sig innehålla en ojämn fördelning av information angående vårdande möten och stöd till cancerpatienter. Sammantaget ger dock det material som presenteras i studiens resultat, en relativt mångfacetterad bild av hur vårdmöte och stöd kan ges under olika faser i cancerpatienters sjukdomsförlopp.Klinisk implikation:Denna studie kan vara en bra källa till information för sjuksköterskor om vård och stöd i der dagliga mötet med cancerpatienter. Genom att erbjuda användbara råd och strategier kan denna studie skapa en ökad känsla av självförtroende inför svåra situationer som sjuksköterskan kan möta..

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning bedrivs avancerad sjukvård där patienten blir övervakad kontinuerligt. En intensivvårdsavdelning skiljer sig från en vårdavdelning genom att det till exempel är högre personaltäthet. Patienterna kan bli sederade och graden av sedering påverkar minnet. Att vårdas på en intensivvårdsavdelning kan vara påfrestande för patienten, vilket gör att det kan vara svårt att minnas och att patienten kan utveckla posttraumatiskt stressyndrom. Metod: Detta är en allmän litteraturstudie.

Studien syftade till att undersöka hur gravida förstagångsföräldrar i tredje trimestern upplever sin graviditet och det kommande föräldraskapet, utifrån kvinnan och mannens perspektiv. Studien hade ett fenomenologiskt förhållningssätt och ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av semistrukturerade intervjuer. Analysunderlaget utgjordes av 14 intervjuer med blivande föräldrar och barnmorskor. Resultatet av analysen visade fem huvudområden: Förhållandet till den gravida kroppen (tankar och känslor inför kroppens förändring, förlossningen, bärandet av fostret), Förhållandet till det blivande barnet (känslor och kommunikation med fostret, föreställningar om barnet), Förhållandet till den kommande föräldraidentiteten (tankar kring föräldraskapet, förebilder, skapandet av föräldraidentiteten), Förhållandet till parrelationen (graviditeten och föräldraskapets påverkan på relationen, partnernas rollfördelning), Förhållandet mellan föräldra- och yrkesidentitet (balansen mellan föräldrarollen och yrkesidentiteten). I en slutdiskussion föreslås vidare forskningsfrågor..

Ett öppnande Det händer ibland att vi upptäcker platser som lyckas erövra en speciell plats i våra medvetanden. Det är platser som sätter tankar och känslor i rörelse, och som för en lång tid framåt väcker nyfikenhet och engagemang. För oss har det ofta handlat om övergivna platser. Miljöer som formats av människans hand, men som övergivits i takt med att samhället förändrats. I sin bortglömdhet väcker de en svårbeskriven sympati, nästan som den till en gammal vän i behov av kamratlig omtanke.