Uppsatsen har en kvalitativ ansats och är beskrivande till sin form.Dess övergripande syfte var att öka förståelsen för traumatisk hjärnskada. Syftet var att förstå meningsaspekter av skadan och att ge ett bidrag till förståelsen av olika variationer av livsvärldsförändringen. Hur traumatisk hjärnskada kan förstås utifrån ett existentiellt perspektiv var särskilt fokuserat. Forskningsfrågan löd: Vad och hur berättar några vuxna personer som i vuxen ålder drabbats av en traumatisk hjärnskada om erfarenheter och konsekvenser av skadan och vilka slutsatser kan dras av en fenomenologisk hermeneutisk analys av detta.Åtta personer som varit patienter inom hjärnskaderehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in på band och skrevs ner ordagrant.

 Bakgrund: Vid litteraturgenomgång kunde tre kunskapsområden relaterade till barns undernäring i ett globalt perspektiv identifieras. Omfattning och åtgärder är väl utforskade ämnen, medan det finns mindre forskning gällande hälso- och sjukvårdens roll och framförallt saknas sammanställd forskning om omvårdnaden av undernärda barn i låginkomstländer. Syfte: Studiens syfte var att belysa omvårdnaden av undernärda barn i ett globalt perspektiv. Metod: Arbetet genomfördes som empirisk studie med kvalitativ ansats. Analysen av data, bestående av texter från bloggar och reseberättelser skrivna av sjuksköterskor på fältuppdrag, genomfördes stegvis, inspirerat av metoden för berättelseanalys enligt Friberg (2006) samt med stöd av omvårdnadens fyra metabegrepp (Fawcett, 2005).

I Sverige drabbas varje år omkring 15 000 personer av hjärtstopp. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och 5 000 på sjukhus. Av de hjärtstopp som sker utanför sjukhus lyckas man rädda endast omkring 500. Av de som får ett hjärtstopp på sjukhus överlever omkring 30-40 procent. Att vara med om ett hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som ger nya perspektiv på livet och kan ses som en transition från frisk till sjuk där en individs livsvärld och livskvalitet påverkas.

Är Gud är död? Det påstod i alla fall Nietzsche vid förra sekelskiftet. Nu, när vi stigit in ett nytt sekel, och Nietzsche sedan länge är död, kan vi konstatera att för många på jorden är Gud i högsta grad levande. Här i Europa är det ändå tydligt att Gud, är på väg att tyna bort, särskilt i Sverige betyder Gud, religion och traditionella värderingar väldigt lite. Internationella undersökningar visar att vi svenskar är det mest sekulariserade folket i världen.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, det är av betydande vikt för kommande behandling att upptäcka den i tid. En fjärdedel av all bröstcancer upptäcks genom att kvinnan känner på, det vill säga palperar sina bröst. Mastektomi är den vanligaste behandlingen vilket innebär att ett bröst avlägsnas genom ett kirurgiskt ingrepp. Kvinnor som nyligen opererats kan känna sig oroliga och deprimerade. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter efter att ha genomgått mastektomi.

Background:Existential and spiritual thoughts are a big part of pallative care. The terms existential and spiritual can be understood in many different ways. It may mean thoughts about faith or thoughts concerning life and death. The nurse in palliative care need to have good communication skills, be responsible and be present and supportive in meeting with the patient.Aim:To describe the nurse's experiences of meeting patients' existential and spiritual thoughts in palliative care.Methods:A literature review based on 10 scientific studies have been done. The studies have been downloaded from the following scientific databases; Academic Search preimer, CINAHL Plus with   Full Text, and PubMed.

Inom palliativ vård är existentiella frågeställningar och andlighet viktiga delar för att uppnå en holistisk vård. Det har dock visat sig att sjuksköterskor har bristandekunskap om och svårigheter att bemöta patienters andliga behov. Eriksson och Watsonär två omvårdnadsteoretiker som belyser den andliga dimensionen av omvårdnaden.Eriksson har en mer kristen syn på andlighet medan Watsons perspektiv ärexistentialistiskt med inflytande av österländskt filosofi. Båda uttrycker dock attetablering av tro och hopp är centrala kännetecken för andlig omvårdnad. Syftet meduppsatsen var att klargöra vilka andliga behov palliativa patienter kan ha och hur dekan komma till uttryck samt hur andliga behov kan uppfyllas.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ca 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp, av dessa räddas ca 1000 till liv. Avgörande för överlevnad är en välfungerande HLR-kedja. Att överleva ett hjärtstopp påverkar patienter i olika omfattning. Problemformulering: Ett plötsligt hjärtstopp sätter tillvaron på sin spets och kan i efterförloppet orsaka både fysiska och psykiska besvär. Genom att tydliggöra hur patienter påverkas efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp kan eftervården förbättras.

I Sverige försöker varje år 9000 personer att ta sitt liv utan att lyckas. En person som vaknar upp efter ett självmordsförsök kan ofta uppleva emotionell smärta och skamkänslor, i tillägg till de ursprungliga problem som resulterade i självmordsförsöket. Mötet med vården upplevs ofta som svårt för dessa patienter, men sjuksköterskans bemötande kan ha stor betydelse för patientens psykiska välmående. För sjuksköterskan kan mötet ge upphov till djupare existentiella funderingar, vilka kan skapa både positiva och negativa attityder gentemot patienten.Patienter som har försökt att begå självmord vårdas inte sällan på en intensivvårdsavdelning i den första kritiska fasen. Därför är intensivvårdssjuksköterskan ofta den första person som patienten möter vid uppvaknandet, men det finns i nuläget inte mycket forskning på hur intensivvårdssjuksköterskan upplever mötet.

Prostatacancer drabbar cirka 9600 svenska män årligen. Behandlingsalternativ finns i flera olika former och patienten kan i samråd med en medicinsk expertis välja den behandling som är mest lämplig. Radikal prostatektomi är en av behandlingsformerna som finns att välja, det innebär att prostatakörteln avlägsnas kirurgiskt och syftet med ingreppet är kurativt. Borttagning av prostatakörteln leder till en rad förändringar i männens livsstil samt på ett emotionellt plan. I vårdandet av prostatacancerpatienter har sjuksköterskan en viktig roll i att undervisa, rådgöra och stödja dessa patienter som ska genomgå eller har genomgått prostatektomi.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur eleverna på Björkhagsskolan uppfattar ämnet religion. Tycker eleverna att det är viktigt att ha religionsundervisning och ska den ligga kvar som en obligatorisk kurs eller bör den vara en tillvalskurs? Jag vill också titta på om eleverna kan hitta något som de tycker är viktigt i undervisningen. Kan man efter införandet av Lpf 94 se någon skillnad i elevernas syn på religionsämnet när det gäller de som går teoriinriktade eller yrkesinriktade linjer. Jag vill även se om det finns någon skillnad på hur pojkar och flickor ser på ämnet religion.För att få svar på mina frågor genomfördes en enkätundersökning på Björkhagsskolan under våren 2002.

Ungefär var tredje person i Sverige kommer under sin livstid få diagnosen cancer. Det innebär att sjuksköterskor oavsett arbetsplats behöver ha kunskap om dessa patienter. Att få en cancerdiagnos innebär att känna ett hot mot existensen och vanliga reaktioner är känslor som ångest och stress. Tillsammans med fruktan för döden uppkommer också känslor av chock, sorg, vrede och förtvivlan men också rädsla och oro inför framtiden och behandlingen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna cancerpatienters upplevelse av tiden mellan primärdiagnos och behandling.

Utbränd redan innan gymnasieexamen? Ja kanske, det är i alla fall ingen omöjlighet. Att ungdomar lever under press, stress och krav råder det inga tvivel om. Mängder av undersökningar visar på samma sak: ohälsan bara växer. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram människan bakom kravet: Vem är hon? Vad vill hon med sitt liv? Var kommer kraven ifrån? När känner hon sig trygg? Hur är det att vara ung i detta kravfyllda samhälle? För att få svar på dessa frågor har jag gjort fem kvalitativa djupintervjuer med fenomenografisk inriktning.

Inledning: Trots att Folkh?lsomyndigheten betonar behovet av ?kad kunskap och kompetens inom existentiell h?lsa, saknas tydlig information om hur kuratorer inom somatisk och palliativ v?rd faktiskt arbetar med dessa fr?gor. Denna brist utg?r den kunskapslucka som uppsatsen avser att adressera. Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer tolkar och arbetar med existentiell h?lsa, vilka professionella f?rm?gor som anv?nds, samt vilka utmaningar och m?jligheter som p?verkar kuratorernas roll, med fokus p? professionens jurisdiktion och upplevda v?rde inom v?rdens organisatoriska ramar.

Bakgrund: Nära hälften av alla svenska kvinnor genomgår någon gång i livet en abort och ungefär 1 av 4 kända graviditeter avslutades under 2009 genom abort. Det är ett kontroversiellt och laddat ämne som berör, väcker känslor, åsikter och existentiella frågor hos många. Sedan 35 år tillbaka får kvinnor i Sverige själva bestämma om de vill genomföra en abort och rätten till fri abort ses generellt sett som en självklarhet. Syftet med detta arbete är att beskriva kvinnors upplevelse av vård vid en inducerad abort samt belysa faktorer som kan påverkar vårdpersonals attityder gentemot abort. Metod: Detta arbete är en litteraturstudie med ett flertal kvalitativa och kvantitativa studier från Sverige och Storbritannien, några enstaka från USA samt en från Danmark.