Detta är en studie om personer med dubbeldiagnos, ett begrepp som kan betyda mycket men som i vår uppsats betyder psykossjukdom kombinerat med ett missbruk. Det vi främst ville få reda på var vad det innebär för individen att ha en dubbeldiagnos. För att få reda på det fick vi först studera litteraturen som behandlar psykossjukdomar, främst schizofreni, och missbruk/beroende. Det vi också ville få reda på var om dessa patienter har några specifika behov och vilka behandlingar som erbjuds dem, detta ville vi få svar på genom ett tjänstemannaperspektiv. Vi genomförde således en kvalitativ studie med fem intervjuer på verksamheter där denna patientgrupp finns representerad. Vad vi i slutresultatet såg, och som vi förstod redan på vägen, var att det är otroligt individuellt hur denna problematik påverkar patienten.

Bakgrund: Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor anger att hälso- och sjukvårdsamt omvårdnad ska genomsyras av en helhetssyn. Då holism betyder helhet finnes i begreppethelhetssyn stöd till att vården skall ges utifrån ett holistiskt helhetsperspektiv. Inom holismen sesmänniskan som en helhet av det fysiska, psykiska, sociala och andliga där alla delar är lika viktiga attta hänsyn till. Samtliga behov en människa har betraktas även de som likvärdiga. Trots detta talas detom att sjuksköterskor ger för lite tid och uppmärksamhet till andlighet i omvårdnad.

Bakgrund: Hepatit C är en leverinflammation som orsakas av ett virus. HCV räknas som blodburen smitta. Den största riskgruppen för att få smittan är sprutnarkomaner, vårdpersonal och patienter som fick smittan i vårdsammanhang, innan blod som användes inom sjukvården testades på viruset.Syftet: Att beskriva hur människor med kronisk hepatit C upplever att leva med sin sjukdom och hur bemötandet från sjukvården och omgivningen upplevs.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Sju vetenskapliga, kvalitativa artiklar användes och en manifest innehållsanalys genomfördes.Resultat: Informanterna upplevde en förlorad tro på den egna kroppsförmågan och en sämre livssituation på grund av de fysiska sjukdomssymtomen. Att leva med hepatit C gjorde att framtiden kändes osäker och oförutsägbar.

Bakgrund: Allt fler kvinnor överlever bröstcancer vilket är ett resultat av förbättrade metoder för diagnostik, allmän mammografi samt mer effektiva behandlingsmetoder. Gruppen bröstcanceröverlevare har synliggjorts mycket tack vare kampanjen kring Rosa Bandet. Ofta drabbas kvinnor som överlevt av både fysiska och psykosociala problem relaterat till sin bröstcancer. Författarna ville beskriva de existentiella upplevelserna som kvinnorna skulle kunna ha relaterat till sin överlevnad.Syfte: Syftet var att beskriva existentiella upplevelser hos kvinnor som överlevt bröstcancer.Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, relevanta för syftet. Databaser som användes vid artikelsökning var PubMed och ProQuest Nursing & Allied Health Source.Resultat: Resultatet presenteras i fyra olika teman och två underteman.

Hemlöshet är ett område som under det senaste decenniet fått stor uppmärksamhet i media och utredningar. Det är ett socialt problem som är komplext, svårlöst och återkommande i samhällsdebatter. Den hemlöse befinner sig i en socialt utsatt position i samhället där denne är i behov av stöd och hjälp. Frivilligorganisationer har på den senaste tiden fått en större betydelse för hemlösa individer i samhället. De är verksamheter som möter hemlösa individer dagligen.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och deras n?rst?ende genom symtomlindring, teamarbete och st?d. V?rd i hemmet kan skapa trygghet och n?rhet, d?r n?rst?ende ofta f?r en betydande roll och beh?ver professionellt st?d vid praktiska, emotionella och existentiella utmaningar. Sjuksk?terskan har en samordnande funktion och m?ter n?rst?endes behov utifr?n ett etiskt och personcentrerat f?rh?llningss?tt.

Romers situation är ett aktuellt ämne som berör och upprör många människor. Syftet med vårstudie var att undersöka hur romers situation ser ut. I studien valde vi att utgå ifrån romersegna upplevelser och erfarenheter. Våra frågeställningar var hur romer upplever sin situationsom rom, hur de har blivit bemötta av olika myndigheter och om de upplever att deras romskatradition påverkar deras förutsättningar i livet. Respondenterna i vår undersökning var romer iGöteborg, några av dem arbetade för romers rättigheter och några av dem var allmännamedborgare.

För att kunna få en förklaring till varför en man utövar våld mot sin kvinna måste man få ett begrepp om varför överhuvudtaget en individ börjar utöva våld mot en annan individ, även när det gäller våld utanför relationer. Vi har beskrivit olika förklaringsmodeller till varför mannen slår och varför kvinnan stannar, samt vilka faktorer som inverkar på aktörerna. Vanmakten spelar en betydande roll när det gäller våldsutövning. Hur han kontrollerar maktlöshet är en produkt av inlärning och erfarenhet. En förklaring till varför våld utvecklas och fortsätter att utövas av mannen mot kvinnan är den så kallade mormaliseringsprocessen.

Backgrund: Cancer är en av Sveriges och världens vanligaste folksjukdomar. När sjukdomen inte längre går att bota övergår vården från kurativ till palliativ vård. En del av patienterna i livet slutskede väljer att vårdas i hemmet och detta utgör en känslig period för både patienten och närstående. Närstående och familjemedlemmar vårdar och utför omvårdnadsuppgifter som annars skulle utföras av vårdpersonal. För att kunna utföra vården har närstående och anhörigvårdare stor behov av stöd.

Studien syftar till att söka förståelse för hur lärare talar om och reflekterar kring Social och Emotionell Träning (SET) som en pedagogisk uppgift och en professionell utmaning i klassrummet.  Detta undersöks mot bakgrund av följande frågeställningar: Vari ligger utmaningen i undervisandet av SET? Vilka dilemman existerar här? Vad är det som står på spel? Studiens gjordes mot bakgrund av att SET kritiserats hårt i olika medier och ska därför förstås mot bakgrund av denna kontext. Studien är baserad på individuella kvalitativa intervjuer med nio låg- och mellanstadielärare. Lärarnas tal om SET har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats.

Företags behov av att särskilja sig på dagens marknad är idag större än någonsin. Detta då konkurrensen har ökat och därmed antalet valmöjligheter. Med dagens teknologi är det även möjligt att kopiera allt som ett ?lyckat? företag gör. Samtidigt har den digitala revolutionen bidragit till att konsumenter har vant sig vid att kunna få vad som helst, när som helst och var som helst.

Uppsatsen är en kvalitativ studie i form av intervjuer med åtta huvudtränare inom svensk elitfotboll. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad som karaktäriserar en framgångsrik ledare inom svensk herrfotboll på elitnivå. Frågeställningarna var: vilka yttre och inre resurser samt förutsättningar krävs för att lyckas som ledare, vad är det som karaktäriserar en framgångsrik ledare på elitnivå och slutligen vad driver dessa ledare att välja detta yrke? Essensen av undersökningen är de åtta ledarnas kärlek till fotbollen som går som en röd tråd genom alla fyra inbördeskategorierna: passionen till fotbollen, ledarskapets kärna, ledarskapets olika ansikten, och ledarens utsatthet. Kärleken till fotbollen är en gemensam nämnare i ledarnas beskrivning av framgångsrikt ledarskap på elitnivå.

Bakgrund: Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor anger att hälso- och sjukvårdsamt omvårdnad ska genomsyras av en helhetssyn. Då holism betyder helhet finnes i begreppethelhetssyn stöd till att vården skall ges utifrån ett holistiskt helhetsperspektiv. Inom holismen sesmänniskan som en helhet av det fysiska, psykiska, sociala och andliga där alla delar är lika viktiga attta hänsyn till. Samtliga behov en människa har betraktas även de som likvärdiga. Trots detta talas detom att sjuksköterskor ger för lite tid och uppmärksamhet till andlighet i omvårdnad.

Telefonrådgivning via en sjuksköterska har funnits ända sedan 1930-talet men det är först de senaste åren som denna kompetens har erkänts som en egen specialitet. Inom vården sker allt fler möten mellan vårdgivare och vårdsökande via telefonen vilket leder till att allt högre krav ställs på sjuksköterskans yrkeskunnighet. Studiens syfte var att beskriva vad sjuksköterskor upplever vid telefonrådgivning till personer med psykiska problem. Metoden som använts i denna litteraturstudie var kvalitativ innehållsanalys med manifest och latent ansats. Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar där fyra kategorier framkom: trygghet, utsatthet, ett känsligt öra samt meningsfullhet.

När en ungdom mellan 15-17 år misstänks för ett brott ska åklagaren begära in ett yttrande från socialtjänsten enligt 11 § lagen (1964:167) med särskilda besta?mmelser om unga lagöverträdare. Målet med att begära in ett yttrande är att ge rättsväsendet ett underlag som klarlägger den unges situation och ett eventuellt vårdbehov. Yttrandena utgör ett viktigt kunskapsunderlag och kan påverka hur både åklagaren och rätten uppfattar den unge. Tidigare forskning visar att socialtjänsten tenderar att kategorisera och bedöma klienter utifrån traditionella föreställningar om kön.