Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhusavdelningar.Metod:Beskrivande litteraturstudie som baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Data inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed.Resultat:Att vårda patienter i livets slut på sjukhusavdelningar är en komplex situation. Sjuksköterskorna beskrev både upplevelser av tillfredsställelse och närhet samtidigt som de kunde känna sig otillräckliga. Relationer till patienter och närstående var betydelsefulla men en distansering var nödvändig för att behålla en professionell yrkesidentitet. Faktorer som påverkade upplevelserna var rädsla för den egna döden, tidigare erfarenheter, tidsbrist och den rumsliga miljön på avdelningarna.

För patienter inom den palliativa vården handlar vårdandet om att lindra symtom i form av smärta och annat lidande, både fysiskt och psykiskt. Den palliativa vården kan hjälpa patienter att få en död som så långt som möjligt bör vara lugn, fridfull och uppfyller individernas önskemål. Vården involverar patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal, framförallt sjuksköterskor, som alla är känslomässigt inblandade. När patienterna inte kan uppnå lindring från deras lidande med hjälp av metoder som normalt används kan palliativ sedering vara det sista alternativet som återstår när inget annat hjälper. Syftet är att undersöka och sammanställa hur sjuksköterskors tankar, känslor och attityder till palliativ sedering presenteras i dagens forskning.

Bakgrund: Stroke är västvärldens tredje vanligaste dödsorsak. Varje år får ungefär 30 000 människor stroke i Sverige. När någon insjuknat i stroke berörs även deras partner. Syftet med studien var att belysa hur partnern till den som insjuknat i stroke upplevde sin livssituation utifrån väsentlig litteratur. Metod: I studien användes latent innehållsanalys som analysmetod för de kvalitativa artiklarna som var inspirerad av Graneheim och Lundman (2003).

I dag bedrivs det palliativ vård i stor omfattning på sjukhus. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befann sig i livets slutskede var det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställdes för att lindra det lidande som uppstått. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av lidande och lindrat lidande i palliativ vård. Studien byggde på tre avhandlingar som var aktuella, svenska och handlade om palliativ vård utifrån patienters upplevelser.

In this study, emphasis was situated around pupils? expectations regarding body shape and physical proficiency among teachers within the subject of physical education. Additionally, possible outcomes of failure to uphold such demands were put in relation to aspects of legitimacy. To enable such study a qualitative study including semi-structured interviews was conducted and carried through, involving six pupils in the third grade of upper secondary education. The pupils were mainly selected through a convenience sample with.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det finns ett samband mellan nominalfraskonstruktion och betygsnivå på Tisus. Studien genomförs på åtta texter hämtade från delen för skriftlig färdighet av Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus). Fyra av texterna är godkända och fyra underkända och det är okänt för mig vilka de godkända är under studiens gång. Performansanalys används som modell för att besvara frågorna som delats upp i en kvantitativ och en kvalitativ analysdel. Utifrån resultatet av de båda metod- och analysdelarna har jag bedömt vilka fyra som är de godkända.

Ämnesbakgrund:Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Under dom senaste åren har antalet bröstcancer diagnoser mer än fördubblats. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Jaget, personligt nätverk, existentiell medvetenhet och livskvalitet.

Bakgrund: Stroke är västvärldens tredje vanligaste dödsorsak. Varje år får ungefär 30 000 människor stroke i Sverige. När någon insjuknat i stroke berörs även deras partner. Syftet med studien var att belysa hur partnern till den som insjuknat i stroke upplevde sin livssituation utifrån väsentlig litteratur. Metod: I studien användes latent innehållsanalys som analysmetod för de kvalitativa artiklarna som var inspirerad av Graneheim och Lundman (2003).

I dag bedrivs det palliativ vård i stor omfattning på sjukhus. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befann sig i livets slutskede var det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställdes för att lindra det lidande som uppstått. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av lidande och lindrat lidande i palliativ vård. Studien byggde på tre avhandlingar som var aktuella, svenska och handlade om palliativ vård utifrån patienters upplevelser.

De flesta människor som är självdestruktiva i vårt samhälle får en diagnos ställd som understryker att de på ett eller annat vis är psykiskt sjuka, den vanligaste diagnosen är Borderline Personlighetsstörning. I denna studie ifrågasätts detta psykopatologiska perspektiv och istället ämnar jag undersöka om det går att bredda begreppet självdestruktivitet genom att använda ett existentiellt perspektiv. I grunden för studien återfinns teorier från Kierkegaard, May och Fromm vilka berör begrepp som ångest och frihet, två nyckelbegrepp i denna studie. Materialet är insamlat via intervjuer. Genom att använda hermeneutik som analysmetod har uppsatsförfattaren haft möjlighet att använda sin förförståelse i ämnet och via den hermeneutiska cirkeln tolkas materialet.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva lutherska prästers jagbegrepp i det sekulära samhället ur ett existentiellt-psykologiskt perspektiv. Tidigare forskning om den religiösa individen har fokuserat dels på hur yttre, sociala och ibland omedvetna faktorer kan påverka den religiösa upplevelsen, dels hur individen själv förhåller sig till religion och religiös tro. Genom semistrukturerade intervjuer med lutherska präster söktes svar på följande frågor: Hur utvecklas kristna jagbegrepp? Vad kännetecknar lutherska prästers jagbegrepp? Upplever lutherska präster att deras jagbegrepp påverkas av det sekulära samhällsklimatet? Resultaten visar att en majoritet av de intervjuade prästerna växte upp i en kristen familj och att det främst var intresset för teologiska frågor som ledde fram till prästerskapet. Jagbegreppen var även starkt kopplade till den religiösa erfarenheten som dock inte alltid hade varit problemfri då samtliga uppgav att de någon gång i livet hade upplevt tvivel rörande kyrkan som institution och/eller sin gudstro.

Denna uppsats handlar om framväxten av det moderna samhället och vad som karakteriserar det moderna. Jag menar i uppsatsen att det moderna samhället växte fram ur civiliseringsprocessen, vilken jag kommer att historiskt och ur andra perspektiv beskriva i enlighet med mina teorier, vilka är i sin tur påverkade av framför allt Bauman och Elias. Jag vill visa konsekvenserna av vad det moderna samhället erbjuder och kommer att visa hur moralen förskjuts i takt med ett alltmer rationellt samhälle. Det moderna förutsätter ett hämmande av det naturliga i människan men detta hämmande osynliggör egentligen bara det naturliga och därför är överföringen från att vara ?naturlig? till att vara ?kulturell? en svår, om inte omöjlig process.

Individer som smittas av Human Immunodeficiency Virus (HIV) och utvecklar Acquired Immune Deficiency Syndrome (AIDS) ställs inte bara inför en livshotande sjukdom utan drabbas dessutom av stigma som är relaterat till fruktan för HIV/AIDS. Stigmatisering är ett globalt problem som kan leda till diskriminering och försämrad livskvalitet för personen i såväl den privata som den offentliga sfären. Orsaken till stigmatiseringen är komplex och problematiken existentiell. Syftet med denna litteraturstudie var att jämföra påverkan på individen vid sjukdomen HIV i Europa respektive Afrika söder om Sahara. Resultaten i studien baseras på 17 vetenskapliga artiklar där fokus ligger på anledningar till att berätta om eller dölja sin HIV-status och vilka konsekvenser detta val kan få för individens liv.

Varje år skadas ca 120 personer i Sverige i akut ryggmärgsskada. Livssituationen blir förändrad i ett ögonblick och beroende på skadenivån i ryggmärgen blir förluster av funktioner olika omfattande för olika ryggmärgsskadade. Människan får en ny livssituation att förhålla sig till, kroppen själen och anden förändras och påverkas. Syftet är att beskriva människors upplevelser av sin förändrade livssituation efter en traumatisk ryggmärgsskada. För att belysa detta gjordes en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskades.

Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur så fort jag i förväg bestämde textens handling, beslöt jag mig för att hålla fast vid en intuitiv metod men att istället byta genre från roman till novell. Syftet med denna studie är att försöka beskriva hur min metod växte fram och analysera förtjänster och svårigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskällor för mig har jag upptäckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden påverkats av dem. Resultatet av min studie är att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen när det gäller litterär metod, berättarsynvinkel och bildspråk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter än noveller då grundstrukturen i dem påminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjälp av begrepp hämtade från Jurij Lotman och Riffaterre.