Syftet med arbetet är att undersöka hur Scientologikyrkan uttrycker sin egen tro och utövning samt vad som kan attrahera människor till samfundet och jämföra detta med vad religionspsykologer och religionssociologer anser. Min informationshämtande metod har enbart varit litteraturstudier och undersökningen är av hermeneutisk art och huvudmaterialet är från scientologernas egna böcker och skrifter. Huvudmaterialet består också av forskare inom religionssociologi och religionspsykologi. Resultatet visar att det finns ganska stor variation mellan hur forskare ser på scientologin och hur scientologerna själva ser på den och då speciellt hur religiös de anser rörelsen vara..

Introduction: Palliative care is based on an active total care where the patient's independence and participation are included. Few studies have been based on a concept of freedom in relation to this target group.Aim: The aim of this study was to describe the perception the nurse has about "freedom" - its significance and meaning from an existential perspective for patients with palliative care needs.Method: A qualitative content analysis based on a narrated and written down text from focus groups with adequate examples. The starting point in the focus groups was to focus on existential issues in relation to patients near death. Based on the concept of freedom, has the printouts been analyzed, categorized and codedFindings: Nature, identity, integrity and self-esteem are important aspects for our approach to freedom but freedom is also about existential questions where hope, reconciliation, freedom and forgiveness are included.Discussion: Discussion: We all have our own definitions and meanings of freedom. The largest and perhaps most important fullest freedom is our inner freedom - our own existential freedom.

Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors upplevelser av förtidig menopausefter cytostatika- och/eller hormonbehandling. Ett ytterligare syfte var att beskriva hursexualiteten upplevdes efter dessa behandlingar. Undersökningen genomfördes i två etapper med fenomenologisk metod. Öppna individuella intervjuer valdes i delstudie 1. I delstudie 2 användes fokusgrupp.

Värdighet är en viktig del i omvårdnaden som ofta negligeras. Värdigheten hotas i ögonblicket då patienten inkommer till vårdavdelningen. Trots ett behov finns det inga klara riktlinjer för hur sjuksköterskan ska handla i bevarandet av patienters värdighet. En litteraturstudie som utgår från humanvetenskapen genomfördes för att få djupare kunskap och förståelse om bevarande av värdighet hos patienter. Syftet var att beskriva hur patienters värdighet bevaras inom omvårdnad.

How do men who define themselves as feminists create and maintain an identity as men? In this qualitative study four men involved in feminist organizations were interviewed about their views on women, men, sex and feminism. Theories of language, psychoanalysis and ethics were utilized to further our understanding of the material these men produce in their effort to define themselves. Our object of study is the text, which we believe holds the key to understanding how an individual shapes his world and himself. The result is our interpretation of the text and its underlying mechanics.

Intresset för ideellt arbete har ökat drastiskt de senaste åren. Brottsofferjouren är inget undantag; verksamheten fyller en medmänsklig funktion, det vill säga att lyssna. Rapport från brottsofferjouren visar på en konstant ökning av antalet vittnesstöd/stödpersoner. Syftet med uppsatsen var att ge inblick i blivande och verksamma vittnesstöds/stödpersonens livsvärld och ge en förståelse av de centrala motiven till att de arbetar i brottsofferjouren. Genom induktiv tematisk analys analyserades nio intervjuer.

Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhusavdelningar.Metod:Beskrivande litteraturstudie som baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Data inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed.Resultat:Att vårda patienter i livets slut på sjukhusavdelningar är en komplex situation. Sjuksköterskorna beskrev både upplevelser av tillfredsställelse och närhet samtidigt som de kunde känna sig otillräckliga. Relationer till patienter och närstående var betydelsefulla men en distansering var nödvändig för att behålla en professionell yrkesidentitet. Faktorer som påverkade upplevelserna var rädsla för den egna döden, tidigare erfarenheter, tidsbrist och den rumsliga miljön på avdelningarna.

För patienter inom den palliativa vården handlar vårdandet om att lindra symtom i form av smärta och annat lidande, både fysiskt och psykiskt. Den palliativa vården kan hjälpa patienter att få en död som så långt som möjligt bör vara lugn, fridfull och uppfyller individernas önskemål. Vården involverar patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal, framförallt sjuksköterskor, som alla är känslomässigt inblandade. När patienterna inte kan uppnå lindring från deras lidande med hjälp av metoder som normalt används kan palliativ sedering vara det sista alternativet som återstår när inget annat hjälper. Syftet är att undersöka och sammanställa hur sjuksköterskors tankar, känslor och attityder till palliativ sedering presenteras i dagens forskning.

Denna C-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förändringsarbete. Under de senaste tio åren har det skett stora förändringar inom den offentliga sektorn. Eftersom jag arbetar där och dagligen möter människor som upplever frustration, och maktlöshet, över alla stora förändringar som sker, kan de vara intressant att koppla följderna av denna stora förändring till ett av de centrala begreppen inom den jungianska psykologin, nämligen Skuggan. Skuggbegreppet myntades av upphovsmannen till den jungianska psykologin C. G.

Syftet med studien är att beskriva och förstå hur personal inom hälso- och sjukvårdsorganisationer förhåller sig till, samt skapar mening i en pågående, politiskt initierad förändring. Tio fokusgrupper har genomförts och analyserats utifrån teorier om organisationsförändring samt narrativ ansats. Resultatet stöder teoretiska antaganden om organisationer som narrativa system, där fragmenterat berättande, så kallade antenarrativ, utgör en viktig del av personalens menings-skapande. Resultatet visar även hur polyvokala röster är lämpliga att studeras för att skapa insikt och förståelse om hur anställda använder narrativ för att positionera sig i former av motstånd och gemenskap..

Många människor söker sig till religionen då de hamnar i svåra situationer eller kriser i sitt liv. Det kan ske vid både kriser som sker individuellt och kriser som berör många i ett samhälle. I denna uppsats kommer jag att inrikta mig på den individuella traumatiska krisen och försöka få en förståelse för vad det är i religionen som fungerar som meningsskapande för människan och kan hjälpa henne genom en traumatisk kris. Frågeställningen som jag försöker besvara är: hur kan religionens funktion förstås som meningsskapare utifrån psykologiska perspektiv? För att få svar på min frågeställning har jag valt att utgå från Jungs analytiska psykologi och objektsrelationsteorin..

Bakgrund: Stroke är västvärldens tredje vanligaste dödsorsak. Varje år får ungefär 30 000 människor stroke i Sverige. När någon insjuknat i stroke berörs även deras partner. Syftet med studien var att belysa hur partnern till den som insjuknat i stroke upplevde sin livssituation utifrån väsentlig litteratur. Metod: I studien användes latent innehållsanalys som analysmetod för de kvalitativa artiklarna som var inspirerad av Graneheim och Lundman (2003).

I dag bedrivs det palliativ vård i stor omfattning på sjukhus. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befann sig i livets slutskede var det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställdes för att lindra det lidande som uppstått. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av lidande och lindrat lidande i palliativ vård. Studien byggde på tre avhandlingar som var aktuella, svenska och handlade om palliativ vård utifrån patienters upplevelser.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att genom intervention utvärdera vilken effekt Positiv Psykologi, i form av CASIO-modellen, har på välmående, stresshantering och copingförmåga hos elever som går tredje året på en idrottsinriktad gymnasieutbildning. Våra frågeställningar var:- Vilka skillnader kan vi se mellan för- och eftertesten i interventionsgruppen?- Vilka skillnader kan vi se mellan för- och eftertesten i kontrollgruppen?- Vilka skillnader kan vi se mellan interventions- och kontrollgruppen i för- och eftertesten?MetodVi har använt oss av en kvantitativ interventionsstudie som pågick i sex veckor med en grupp elever som gick tredje året på ett idrottsinriktat gymnasium som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Interventionen hade CASIO-modellen ( Circumstances, Attitude, Standards, Importance & Other things) som grund. Denna modell är sprungen ur den positiva psykologin, och den syftar till att ge deltagarna verktyg att lösa problem i livet och öka sin livskvallitet.

In this study, emphasis was situated around pupils? expectations regarding body shape and physical proficiency among teachers within the subject of physical education. Additionally, possible outcomes of failure to uphold such demands were put in relation to aspects of legitimacy. To enable such study a qualitative study including semi-structured interviews was conducted and carried through, involving six pupils in the third grade of upper secondary education. The pupils were mainly selected through a convenience sample with.