Bakgrund: Stroke är västvärldens tredje vanligaste dödsorsak. Varje år får ungefär 30 000 människor stroke i Sverige. När någon insjuknat i stroke berörs även deras partner. Syftet med studien var att belysa hur partnern till den som insjuknat i stroke upplevde sin livssituation utifrån väsentlig litteratur. Metod: I studien användes latent innehållsanalys som analysmetod för de kvalitativa artiklarna som var inspirerad av Graneheim och Lundman (2003).

AbstractBackground: Plantar fasciitis is the most common heel injury and is a long-term pain syndrom in the attachment of the plantar fascia to the calcaneus bone. The condition is treated mainly in primary care, but there is currently no treatment guideline for the treatment of plantar fasciitis in Sweden. The purpose of this study was to investigate which treatment that occurred in primary care in Dalarna, Gävleborg and Västmanland counties, which treatments that were most common alone and in combination with each other. The aim was also to investigate if the four most commonly used treatment methods as physical therapists said they had used were supported in the literature, and if there was any difference between county employees and private physical therapists in the choice of treatment method.Method: 100 physiotherapists in primary care in Dalarna, Gävleborg and Västmanland counties, received a questionnaire by mail. 80 of the 100 physiotherapists were county employees and 20 were private employees.

I dag bedrivs det palliativ vård i stor omfattning på sjukhus. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befann sig i livets slutskede var det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställdes för att lindra det lidande som uppstått. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av lidande och lindrat lidande i palliativ vård. Studien byggde på tre avhandlingar som var aktuella, svenska och handlade om palliativ vård utifrån patienters upplevelser.

In this study, emphasis was situated around pupils? expectations regarding body shape and physical proficiency among teachers within the subject of physical education. Additionally, possible outcomes of failure to uphold such demands were put in relation to aspects of legitimacy. To enable such study a qualitative study including semi-structured interviews was conducted and carried through, involving six pupils in the third grade of upper secondary education. The pupils were mainly selected through a convenience sample with.

Touch that is performed in a sensitive and gentle way can be a good complement in caring. To be stricken with illness can involve that the individual feels powerlessness and to have no control over the own body. This could lead to both psychical and physical suffering. To strength health is one of the nurses' responsibilities and to touch can be one way. The aim of the study was to describe patients' experience of the effects of touch.

SyfteSyftet med föreliggande studie var att försöka klargöra om stötvågsbehandling har någon effekt på smärta och handgreppstyrka hos patienter med lateral epikondylalgia.Frågeställningar1. Har stötvågsbehandling någon effekt på smärta hos patienter med lateral epikondylalgia, i så fall vilken?2. Har stötvågsbehandling någon effekt på handgreppsstyrka hos patienter med lateral epikondylalgia, i så fall vilken?MetodSökning av litteratur utfördes i PubMed, Cochrane, Cinahl och PEDro.

Syfte: Syftet är att undersöka om vanliga procedurer inom intensivvård medför smärta och obehag samt om det finns ett samband mellan patientens grad av smärta och obehag. Bakgrund: Sjuksköterskor har med sin vårdvetenskapliga utgångspunkt en viktig roll i att lindra lidande, främja välbefinnande och minska obehag. Studier har visat att sjuksköterskor underskattar patientens smärta vilket kan tänkas grunda sig i bristande kunskap om vilken rätt till inflytande i behandlingen patienten har. Då patienten känner trygghet med personalen kan välbefinnandet öka. Design: Kvantitativ ansats med deskriptiv och jämförande design samt hypotetisk-deduktiv metod.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det finns ett samband mellan nominalfraskonstruktion och betygsnivå på Tisus. Studien genomförs på åtta texter hämtade från delen för skriftlig färdighet av Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus). Fyra av texterna är godkända och fyra underkända och det är okänt för mig vilka de godkända är under studiens gång. Performansanalys används som modell för att besvara frågorna som delats upp i en kvantitativ och en kvalitativ analysdel. Utifrån resultatet av de båda metod- och analysdelarna har jag bedömt vilka fyra som är de godkända.

Ämnesbakgrund:Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Under dom senaste åren har antalet bröstcancer diagnoser mer än fördubblats. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Jaget, personligt nätverk, existentiell medvetenhet och livskvalitet.

Bakgrund: Stroke är västvärldens tredje vanligaste dödsorsak. Varje år får ungefär 30 000 människor stroke i Sverige. När någon insjuknat i stroke berörs även deras partner. Syftet med studien var att belysa hur partnern till den som insjuknat i stroke upplevde sin livssituation utifrån väsentlig litteratur. Metod: I studien användes latent innehållsanalys som analysmetod för de kvalitativa artiklarna som var inspirerad av Graneheim och Lundman (2003).

Att föda barn är för många kvinnor en av de största händelserna i livet. Ett flertal faktorerpåverkar kvinnans upplevelse såsom smärta, kontroll och stöd. Att få kontinuerligt stöd underförlossningen påverkar både förlossningsupplevelsen och förlossningsutfallet i positivriktning. Det finns flera studier om förlossningsupplevelser men få som enbart fokuserar pånegativa upplevelser av förlossningen. Studier som beskriver vad kvinnor med en negativförlossningsupplevelse upplever skulle vara viktigt för att få en mer positiv upplevelse saknashelt.

I dag bedrivs det palliativ vård i stor omfattning på sjukhus. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befann sig i livets slutskede var det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställdes för att lindra det lidande som uppstått. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av lidande och lindrat lidande i palliativ vård. Studien byggde på tre avhandlingar som var aktuella, svenska och handlade om palliativ vård utifrån patienters upplevelser.

De flesta människor som är självdestruktiva i vårt samhälle får en diagnos ställd som understryker att de på ett eller annat vis är psykiskt sjuka, den vanligaste diagnosen är Borderline Personlighetsstörning. I denna studie ifrågasätts detta psykopatologiska perspektiv och istället ämnar jag undersöka om det går att bredda begreppet självdestruktivitet genom att använda ett existentiellt perspektiv. I grunden för studien återfinns teorier från Kierkegaard, May och Fromm vilka berör begrepp som ångest och frihet, två nyckelbegrepp i denna studie. Materialet är insamlat via intervjuer. Genom att använda hermeneutik som analysmetod har uppsatsförfattaren haft möjlighet att använda sin förförståelse i ämnet och via den hermeneutiska cirkeln tolkas materialet.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva lutherska prästers jagbegrepp i det sekulära samhället ur ett existentiellt-psykologiskt perspektiv. Tidigare forskning om den religiösa individen har fokuserat dels på hur yttre, sociala och ibland omedvetna faktorer kan påverka den religiösa upplevelsen, dels hur individen själv förhåller sig till religion och religiös tro. Genom semistrukturerade intervjuer med lutherska präster söktes svar på följande frågor: Hur utvecklas kristna jagbegrepp? Vad kännetecknar lutherska prästers jagbegrepp? Upplever lutherska präster att deras jagbegrepp påverkas av det sekulära samhällsklimatet? Resultaten visar att en majoritet av de intervjuade prästerna växte upp i en kristen familj och att det främst var intresset för teologiska frågor som ledde fram till prästerskapet. Jagbegreppen var även starkt kopplade till den religiösa erfarenheten som dock inte alltid hade varit problemfri då samtliga uppgav att de någon gång i livet hade upplevt tvivel rörande kyrkan som institution och/eller sin gudstro.

Venous leg ulcers are a chronic disease mostly among elderly individuals. The leg ulcers are often painful and interfere with the individual?s daily life. The aim of this literature review was to describe individuals? experiences of living with venous leg ulcers.