Huvudsyftet med projektet var från början att digitalisera och mata in data för särskilda arkeologiska utredningsområden, att skanna rapporter som hör till utredningarna och lagra rapporterna på ett sådant sätt att de blir tillgängliga direkt från ArcMap via hyperlänk. Syftet förändrades dock något med tiden så att det istället blev att skapa ett inmatningshjälpmedel i form av en applikation.Arbetet med att skapa polygoner av utredningsområden grundar sig på så kallad skärmdigitalisering, och någon högre noggrannhet krävs alltså inte. Att koordinater och annan spatial information kan erhållas ur varje polygon får anses vara av mindre vikt i detta projekt. Geodatabasen som skapades i projektet består av en Feature Class, samt nio stycken så kallade Object Classes. För att begränsa möjligheten att mata in data på fler än ett sätt, har vi använt domännamn i geodatabasen.

Detta projekt går ut på att skapa en stabil och användbar mobilapplikation utvecklad i programspråket Java. Syftet är att underlätta åtkomsten och kommunikationen mellan Studentportalen och studenterna. Slutprodukten är Mittuniversitetets inofficiella applikation, kallad Mittuniversitetets Android-app. som begränsas i första hand till enheter med operativsystemet Android. Genom undersökningar, gjorda via både Mittuniversitetets studentportal i form av en enkät och fysiskt på Mittuniversitetet campus Sundsvall i form av muntliga intervjuer, utreds vilka områden studenterna helst vill ha i applikationen och det är utefter dessa som applikationen utformas.

Mobila system som används professionellt tas ofta fram för yrkesgrupper som jobbar utanför kontoret. Kartpresentation är ofta en viktig komponent som används som underlag för att visa applikationsspecifik data eller som underlag för inmatning av information i fält.Kartinformation eller geodata hanteras ofta i två vitt skilda format. Dels rasterinformation som är bilddata och dels vektorinformation. Vektordata består av ytor, linjer och punkter som har matematiska definitioner. Vektordata har fördelen av att vara upplösningsoberoende, mycket precist och inte sällan utrymmessnålt jämfört med rasterdata.Till skillnad från rasterdata så saknar vektordata information om hur den ska presenteras visuellt.

Projektet har undersökt potentialen av nya solfångarinstallationer i Stockholmsområdet. Behoven, platsen och byggnaden som har använts för beräkningarna har varit baserade på Sollentuna sjukhus. Målet var att undersöka vilken typ av solfångarsystem som är mest ekonomiskt och energimässigt lönsam. Dessutom har flödesscheman för solfångarsystemen skapats och inkluderas med en grundläggande styrning.Värmen från en solfångarinstallation kan användas inom flera olika områden. Den kan exempelvis värma upp tappvarmvattnet i en byggnad, skapa komfortkyla eller ingå i ett elkraftverk.

The Swedish Government has set a target to reduce energy consumption through energy efficiency within the construction and real estate sector. The purpose of the study is to examine how energy efficiency within this sector could affect the district heating volume in the future, on basis of Vattenfalls district heating system in Uppsala.An Excel model has been created to study how energy effficiency measures affects district heating demand in buildings by 2045, based on technical and economicalconditions. Furthermore, an interview study has been conducted to examine incentives for district heating customers to invest in energy efficiency measures.Result of the Excel model shows that the district heating volume of Vattenfall in 2045 is expected to 931 GWh, which corresponds to a volume decrease of 10,6 %. Based on the study?s theoretical framework only 15 %, 1 024 GWh, of the technical-economical potential is assumed to be implemented.

This report describes procedures and preparations made for developing a mobile application.Using a questionnaire and usability tests, I have developed a design document for a parkingapplication for the iPhone 4. The purpose of the application is to help drivers find allowedparking spaces thus making roads safer for everyone while the driver avoids parking tickets..

Den här uppsatsen behandlar organisering av applikationsportföljer. En applikationsportfölj är enligtvår definition i denna uppsats det samlade antalet applikationer som finns inom en verksamhet ochen applikation är ett informationssystem som används direkt i verksamheten. Med organisering menar vi i denna uppsats hur ett systemstöd för styrning av en applikationsportfölj kan strukturerasoch vad det bör finnas för information om varje applikation.Uppsatsen redogör för ett antal undersökningar som vi har genomfört på olika affärsenheter inomSaab Group i Linköping och Huskvarna samt en undersökning på ett referensföretag undersommaren 2009. Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur en koncern kan organisera engemensam applikationsportfölj. Vi kommer dra nytta av lärdomar från de olika affärsenheterna och tre teoretiska fält i vår undersökning: Application Portfolio Management, ITIL och affärsmässigförvaltningsstyrning.

Föreliggande rapport är ett examensarbete vid högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik och design vid Kungliga tekniska högskolan i Haninge och gjordes på uppdrag av Siljeströms AB. Rapporten har till syfte att ge en översiktlig bild beträffande kostnadsstyrning i byggprojekt, med en tyngdpunkt i projekteringens riskhantering. Att kostnadsstyra är något som är viktigt att göra, desto tidigare i projektet det görs ju bättre resultat har detta för projektets totalkostnad. Kostnadsstyrningen har sin grund i tre viktiga parametrar: tid, kostnad och kvalitet, de måste styras på rätt sätt och tillsammans för att inte skapa obalans i projektbudgeten. En annan faktor som också påverkar kostnadsstyrningen är entreprenadform. Denna rapport kommer att bygga på totalentreprenad, generalentreprenad och delad utförandeentreprenad. Fördelar och nackdelar tas upp med respektive metod. Produktionskostnad är också något som påverkar den totala projektkostnaden trots att den största kostnadsstyrningen görs i början av ett projekt.

Cykeln har på senare år fått en allt större roll inom transportpolitiska sammanhang. Det finns ettintresse att öka användningen av cykel, framförallt av miljö- och hälsoskäl. Därmed finns detockså ett intresse för att kartlägga cykelvägar på samma sätt bilvägar är kartlagda. Om Sverigescykelvägar fanns samlade i en databas skulle utveckling och underhåll förenklas. Det skulle ävenvara möjligt att ta fram informationstjänster som t.ex.

Den här rapporten behandlar ett system som använder en databas som lagringsplats för loggar. En bra metod för att hämta ut dessa loggar saknades och databasdesignen behövde förbättras för sökningar i loggarna. En applikation för att hämta och söka i loggposter från databasen skapades. En undersökning om hur databasdesignen kunde förbättras genomfördes också. Båda delarna gjordes i ett projekt för att de hörde ihop.

Efter en omfattande SAP implementering finns det oftast ännu mer datamaterial i enorganisation. Moderna ERP-system som SAP skapar å ena sidan en stor transparens, men åandra sidan förändras processerna och det är viktigt för en organisation att kunna analyseraaffärsinformation snabbt och enkelt och att kunna reagera på förändringar på marknaden.Detta arbete ska ge en överblick över olika verktyg för ett BI-system i samband medanalysen av omsättningen och faktureringsprocessen vid ett aluminiumvalsverk.Processerna har förändrats vid aluminiumvalsverket p g a SAP implementeringen och detär en akut och viktig fråga att bygga upp ett informationssystem som baserar sig på SAPinformation. Därför valde Man att implementera BI-verktyget Cubeware samt attprogrammera några SAP Query för att kontrollera faktureringsprocessen. Men första stegetvid starten av denna informationsprocess av BI-verktyg var ett Excel-program som på ettenkelt sätt kan analysera data som kommer från faktureringsprocessen. Det visade sig docksnabbt att det fanns problem i denna informationsprocess.

Arbetet är ett examensarbete i högskoleingenjörsutbildningen, inriktning datateknik, på Linnéuniversitet. Växjö kommun är just nu mitt i ett nytt projekt för att sammanställa hela IT-organisationen för att göra servicen för anställda och medborgare bättre. Detta projekt kallas ?Ett IT? och ska sammaställa IT-organisationen till fyra huvudavdelningar. Dessa avdelningar är Servicedesk, Service, System och Utveckling.I samband med dessa förändringar har önskemålet om ett enklare sätt att söka efter personer inom IT-organisationen kommit upp.

Smarttelefoner med applikationer har öppnat upp för nya kommunikationsmöjligheter. Denna studie undersöker den kontaktskapande applikationen Tinder, utifrån användarnas upplevelse av applikationen.Tinder är en positionsbaserad kontaktskapande realtidsapplikation som har flera miljoner användare världen över. Varje användare måste koppla upp sin profil mot Facebook, varifrån profilbilder, namn, ålder och gemensamma vänner hämtas. I studien undersöktes hur unga vuxna i åldern 18-30år, bosatta i Stockholm förhåller sig till hur Tinders funktioner och gränssnitt bidragit till applikationens genomslag.Studien baseras på Normans sex designprinciper, enkätsvar från 120 personer samt intervjuer med användare inom målgruppen. Resultatet visade att anledningen till Tinders framgång är en kombination av tre faktorer.

Matchning av observationer på bakgrundsvariabler är en metod att i praktiken undvika de problem som uppstår när vi i icke-deterministiska observationsstudier vill mäta potentiella effekter av exem-pelvis projektsatsningar inom sjukvården. Problemet är att vi är begränsade i våra val till potentiella kontrollindivider eftersom dessa ofta skiljer sig från de behandlade individerna i fråga om faktorer som ofta är högt korrelerade med effektvariabeln som vi är intresserade av. Med hjälp av matchning på retrospektiva data kan vi dock ändå estimera kontrafaktiska individer som därefter kan användas som kontroller i estimationen av behandlingseffekten. Inferens av denna effektutvärderingsestimator är dock problematisk då vissa individer potentiellt kan användas flera gånger i analysen och skapa sned-vridning i variansestimatorn. Istället motiveras i denna uppsats en alternativ metod att göra inferens; via subsampling.

Dålig följsamhet till ordinerad medicinering är ett vanligt problem. Om användningsområde anges på recepten ökar möjligheten för patienten till kunskap om behandlingen, vilket i sin tur kan ha betydelse för följsamheten. Med användningsområde angivet minskar också risken för att patienten blandar ihop läkemedel eller dubbelmedicinerar. Syftet med denna studie var att undersöka hur vanligt det är att användningsområde anges på recept för läkemedel mot tumörer och rubbningar i immunsystemet med ATC-kod L. Studien omfattade alla recept inom ATC-koden L som expedierades i Sverige under oktober månad 2007.