Denna fallstudie har sin grund i socialt ansvarstagande och behandlar komplexiteten kring hur smÄ- och medelstora företag arbetar inom omrÄdet i Kina dÀr socialt ansvarstagande ses som ett hinder, men ocksÄ har kommit att uppmÀrksammas i allt större grad pÄ senare tid. Mindre företag har en kritisk betydelse för att socialt ansvarstagande skall fungera i sin helhet, men det Àr ingen sjÀlvklarhet hur dessa företag skall arbeta med socialt ansvarstagande pÄ grund av avsaknad av forskning pÄ omrÄdet. Studien syftar dÀrför till att beskriva och analysera hur svenska smÄ- och medelstora företag pÄverkar sina kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande. För att uppnÄ studiens syfte har intervjuer genomförts med tre personer frÄn olika företag med ansvar för företagens sociala ansvar i Kina.Studien visar att kineser har en mycket lÄg medvetenhet kring socialt ansvarstagande och större fokus ges istÀllet till finansiella mÄl. Socialt ansvarstagande ses som ett hinder för ekonomisk tillvÀxt av kineser i allmÀnhet och för att kunna pÄverka kinesiska intressenter behöver företagen dÀrför pÄvisa en ekonomisk nytta med det.

Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska KonstnÀrinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnÀrsgruppen De unga och deras första utstÀllning pÄ Hallins konsthandel 1909 stÀmmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns nÄgot samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska KonstnÀrinnor grundades dÄ enskilda kvinnor inte hade rÀtten att stÀlla ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnÀrernas önskan om förbÀttrade juridiska rÀttigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag ocksÄ konstatera att det inte finns nÄgot samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta dÄ de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska KonstnÀrinnors utstÀllningar Àr allt för lÄgt för att kunna ha haft nÄgon pÄverkan. .

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hÀstunderstödd terapi. UtifrÄn detta studerar vi hur hÀstunderstödd terapi Àr en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrÄn följande frÄgestÀllningar: ?Hur talar deltagarna om hÀstens roll och betydelse i den hÀstunderstödda terapin??, ?Hur beskriver deltagarna att hÀstens nÀrvaro pÄverkar deras fÀrdigheter och kÀnslor?? och ?Hur upplever deltagarna hÀstunderstödd terapi som behandlingsmetod?? Studiens empiri hÀrrör frÄn intervjuer med fem deltagare i hÀstunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data.

I Sverige Àr sex- och samlevnadsundervisning obligatorisk. Dock sÄ skiljer sig innehÄll, kvalitet och omfattning av undervisningen mycket mellan och inom skolor. Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisning genom skolans insatser pÄverkar elever. Nio vetenskapliga artiklar anvÀndes för att finna svar pÄ detta. Resultat visar att elevers kunskap om sexuell och reproduktiv hÀlsa ökar, att attityder i viss mÄn kan pÄverkas men att beteenden Àr svÄra att förÀndra.

Jag har i denna uppsats undersökt hur identitetssökande ungdomar lÀtt fastnar i olika sekter ochjag har valt att besvara nÄgra frÄgor i Àmnet: 1. Vilka olika metoder anvÀnder sekterna Jehovasvittnen, Hare Krishna, Scientologerna och Familjen för att locka unga identitetssökande ungdomarin i sekterna? 2. Vilka Àr sekternas huvudsakliga mÄlgrupper?  3.

Alkohol förekommer i mÄnga mÀnniskors vardag och det Àr ett fenomen vi har att förhÄlla oss till. Samtidigt Àr alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det Àr i vÄr mening dÀrför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta fÄr för konsekvenser för vÄr förstÄelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi anvÀnt oss av diskursanalys, mer specifikt sÄ har vi anvÀnt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssÀtt och metod.

Detta arbete behandlar funktionshindret autism, dÀr kommunikation Äterfinns som ett stort problemomrÄde. Inom den sk "Wings Triad", dÀr nedsÀttning i social interaktion, kommunikation och fantasi nÀmns som de största svÄrigheterna, och som komplexa omrÄden dÀr mÄnga personer med autism har stora brister, Àr detta tydligt. Sett ur individperspektiv Àr kommunikation vÀldigt intressant och ett viktigt omrÄde att belysa. Just kommunikation och det sociala samspelet med andra mÀnniskor Àr nÄgot som i dagens samhÀlle fyller en viktig funktion, och finns dÄ svÄrigheter till kommunikativt samspel sÄ innebÀr detta problem. Jag vill med detta arbete visa hur man arbetar med kommunikation som problemomrÄde i sÀrskolan idag, och ge en inblick i vilka olika metoder, visuella arbetssÀtt och hjÀlpmedel som finns att tillgÄ för att stimulera personer med autism till en förbÀttrad tvÄvÀgskommunikation.

Bakgrund: Tidigare forskningen visar pÄ ett lÀrande som pÄgÄr hela tiden och att det pÄ varje arbetsplats finns specifika lÀrprocesser. HemtjÀnsten bör i detta avseende ocksÄ kunnas ses som en lÀrande arbetsmiljö. NÀr man talar om lÀrande, talar man underförstÄtt om kunskap. VÄrdpersonal har i tidigare studier, uttryckt att de Àr stolta över sina kunskaper, men att de samtidigt Àr bekymrade över att allmÀnheten inte vet och förstÄr vad de gör.Syfte: VÄrt syfte Àr att utifrÄn personalens individuella erfarenheter belysa den kunskapsform som ligger till grund för hemtjÀnstarbetet, lÀrandet i arbetet samt de villkor personalen upplever Àr av betydelse för deras lÀrande.Metod: Studien bygger pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt, med kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod.Resultat: Empirin visar att undersökningspersonerna upplever att de har varierande uppgifter, i form av praktiskt, socialt, medicinskt samt administrativt arbete. Den kunskapsform som Àr mest central, Àr den kunskap som sker i handling, men den teoretiska kunskapsformen förringas inte.

Den hÀr studien handlar om unga vuxnas identitetsskapande. Syftet med studien Àr att analysera hur Ätta unga vuxna i samtida Stockholm identifierar sig sjÀlva och hur de upplever sig bli identifierade av sin omgivning. UtifrÄn ett material, bestÄende av Ätta intervjuer gjorda med unga vuxna, undersöker jag hur meningssammanhang som Älder, utbildning, etnicitet och plats förstÄs, anvÀnds, gestaltas och kommuniceras i de unga vuxnas berÀttelser och hur dessa meningssammanhang skapar identifikation. Studien utgÄr frÄn ett teoretiskt ramverk som dels utgörs av intersektionell kulturanalys. Studien visar att meningssammanhang som klÀder, umgÀnge, sprÄk, bloggar, graffitti, studier och boende osv.

Hur framstÀller man idé om företagande för unga? Vi har med hjÀlp avden kritiska diskusanalysen analyserat tidningar om företagande för att se hur de, via sin egen positionering i företagsdiskursen, framstÀller idén om företagande för unga. Varför Àr samhÀllet intresserat av att sÄ mÄnga ska starta företag idag? I uppsatsen analyseras en möjlig förÀndring nÀr det gÀller synen pÄ ungdomar: frÄn problem till ett nytt ideal som betonar entreprenörskap och företagande. Uppsatsen undersöker bredden och innehÄllet i denna diskurs..

Studien handlar om unga kvinnors relation till reklambilder. I diskussionen exemplifieras hur idealet internaliseras. Artikeln har sin grund pÄ en undersökning om hur unga kvinnor i fokusgrupper diskuterar och reflekterar kring reklambilder. Den avser att diskutera kvinnors förhÄllningssÀtt till idealiserade bilder och om det har en förbindelse till deras kroppsuppfattning och sjÀlvkÀnsla. Detta Àr en empirisk undersökning baserad pÄ fokusgrupper.

VÄrt syfte med studien var att ta reda pÄ om och hur socionomutbildningen integreras i kuratorernas praxis. Vi ville Àven undersöka hur de kÀnslomÀssigt hanterar arbetet med mÀnniskor i kris, samt hur de lÀrt sig dessa strategier. Det Àr en kvalitativ intervjustudie som byggde pÄ semi-strukturerade intervjuer med sex kuratorer inom hÀlso- och sjukvÄrden. Studien omfattar vÄra informanters subjektiva syn pÄ om och hur deras socionomutbildning integreras i deras praxis, vilket gör att studien inte Àr generaliserbar.Den insamlade empirin i form av intervjuer transkriberades till text och analyserades med teorierna praxisteori, kristeori och copingteori, samt tidigare forskning och litteratur. VÄrt material har tolkats genom ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt.

Denna artikel redovisar ett resultat frĂ„n en enkĂ€tundersökning dĂ€r 65 examinerade studenter frĂ„n socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund, Ă„ren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte Ă€r att genom en retrospektiv utvĂ€rdering av denna socionomutbildning undersöka hur vĂ€l dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anstĂ€llning inom socialt arbete. I enkĂ€ten efterfrĂ„gas respondenternas tankar nĂ€r de ser tillbaka pĂ„ utbildningen, hur vĂ€l förberedda de kĂ€nde sig för sĂ€rskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lĂ€randeprocess.Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansĂ„g att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svĂ„rast. För tre fjĂ€rdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förĂ€ndras under utbildningens gĂ„ng, Flera av dem anger Ă€ven att det har skett en markant förĂ€ndring betrĂ€ffande deras förvĂ€ntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid.

För att bibehÄlla en god hÀlsa under hela livet Àr fysisk aktivitet av stor betydelse. Tidigarestudier har visat att den fysiska aktivitetsnivÄn Àr lÄg bland unga kvinnor med annan kulturellbakgrund Àn svensk, men orsakerna Àr emellertid relativt okÀnda. Syftet med studien var attbelysa förutsÀttningar för unga kvinnor med annan kulturell bakgrund Àn svensk att utövafysisk aktivitet i skolan och pÄ fritiden, samt att söka förklaringar till upplevda möjligheteroch hinder som kan ligga till grund för fortsatt hÀlsofrÀmjande arbete riktat till mÄlgruppen.Metoden för datainsamlingen var en intervjustudie med Ätta unga kvinnor som alla hade enannan kulturell bakgrund Àn svensk, dÀr en fokusgruppintervju och fyra individuellaintervjuer genomfördes. Resultatet, genom kvalitativ innehÄllsanalys, visade till största del dehinder för utövande av fysisk aktivitet som de unga kvinnorna upplevde. De hinder sombelystes var bland annat kulturella faktorer, utanförskap, informationsbrist och ointresse förfysisk aktivitet, vilka frÀmst var kopplade till skolans lektioner i Idrott och HÀlsa men Àven tillfysisk aktivitet pÄ fritiden.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..