Syftet med den hÀr undersökningen var att studera om socionomerverksamma inom ett antal familjecentraler i JÀmtlands lÀn ansÄg sigkunna bedriva ett förebyggande socialt arbete dÀr. Detta studeradesutifrÄn ett insats-, resurs-, tids- och rollperspektiv. En kvalitativ ansatslÄg till grund för att besvara syftet och frÄgestÀllningarna dÀr femyrkesverksamma socionomer intervjuades. De huvudsakliga fynden iundersökningen visade sig vara att de intervjuade socionomerna harför lite resurser och tid för att bedriva ett förebyggande socialt arbetepÄ de aktuella familjecentralerna. Vidare ansÄg socionomerna att derasroll var otydlig mot de familjer som besöker familjecentralerna mentydlig mot de övriga yrkeskategorierna.

Studien syftar till att undersöka hur reflektion över konstnÀrlig praktik kan formuleras och utvecklas. UppmÀrksamheten vÀnds mot elevens konstnÀrliga arbetsprocess dÀr det reflekterande förhÄllningsÀttet blir en del av arbetsprocessen. Att införa reflektion som obligatorisk i elevernas konstnÀrliga arbetsprocess betyder att skapa teoretisk medvetenhet om processen och att anvÀnda sig av olika fÀrdigheter, metoder och samarbetsförmÄgor. UtifrÄn frÄgestÀllningen ? Hur kan metoder för reflektion utvecklas i bildundervisningen för att medvetandegöra och fÄ kunskap om den konstnÀrliga arbetsprocessen?? har en workshop genomförts pÄ en gymnasieskola i Stockholm.Undersökningen presenterar och prövar olika metoder för reflektion (det reflekterande och associativa skrivandet) och en undervisningsideologi Problem baserat lÀrande, (PBL) vilket baseras pÄ bÄde individuellt och gruppbaserat arbete.Min empiri bestÄr av elevintervjuer, egen dokumentation med observationer av workshopen, fotografier, samt elevarbeten.

Uganda Àr ett av vÀrldens fattigaste lÀnder i dag. Med en kraftigt utbredd fattigdom som försvÄras av att landet har en bristande demokrati, vilket har lett till utbredd korruption i landet. Vilkoren för att skapa social vÀlfÀrd och att bedriva socialt arbete Àr begrÀnsat. Jag har i detta arbete valt att undersöka hur ett antal personer i Uganda med socialt arbete som specialitet, hur de ser pÄ social vÀlfÀrd i Uganda. Vilka hinder finns och hur ska man kunna bygga upp social vÀlfÀrd som inkluderar hela befolkningen, var nÄgra av frÄgorna jag stÀllde mig.

Inom socialt arbete sker möten som berör insatser, förÀndringsarbete och motivation. De individer som lyckas vÀnda pÄ sina liv Àr inte lÀngre i behov av socialtjÀnstens insatser. Föreliggande uppsats analyserar vilka faktorer som motiverade fyra unga mÀn med en kriminell bakgrund att lÀmna frÄn fortsatt kriminalitet. Genom kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer studerades individernas personliga upplevelser av denna process och detta analyserades med hjÀlp av meningskoncentrering. VÀgen mot ett liv fritt frÄn kriminalitet har sett relativt lika ut för intervjupersonerna, de har vittnat om betydelsen av deras personliga nÀtverk, en betydelsefull sysselsÀttning samt den personliga motivationen.

Att vara anstÀlld i ett bemanningsföretag innebÀr ofta en komplex situation. Den dubbla organisatoriska tillhörigheten kan bland annat bidra till en oklar arbetsledning och uppdragets tidsbegrÀnsning betyder en otrygghet i sig. Tidigare forskning visar ocksÄ att tillfÀlligt inhyrd personal krÀver mer stöd Àn vad till exempel tillsvidareanstÀllda behöver. Den hÀr studien gör ett försök till att beskriva hur relationen ser ut mellan ett bemanningsföretags personalansvariga och de anstÀllda som hyrs ut samt vilken typ av socialt stöd som egentligen ges till de uthyrda. Sett utifrÄn de personalansvarigas perspektiv, visar resultaten att den anstÀlldas personlighet och lÀngden pÄ uppdragen Àr avgörande för vilken typ av socialt stöd som ges och hur ofta det sker..

Min essÀ beskriver nÄgra hÀndelser en typisk dag pÄ förskolan som vikarie och om hur arbetet ofta bedrivs i tysthet, genom praktik och erfarenhet. Jag visar hur det kan vara att arbeta utan att ha bestÀmda metoder och riktlinjer. Jag berÀttar om hur otrygg och osÀker jag som pedagog blir av att vi inte har kommunicerat fram ett gemensamt förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt, dÀr regler och riktlinjer gjorts synliga för alla. EssÀn handlar om mina erfarenheter av tyst kunskap, dels som kunskap men ocksÄ som den farliga tystnad jag upplever i arbetet pÄ förskolan.Jag vill undersöka om kommunikation och reflektion kan leda till kunskap och trygghet i arbetet och om de riktlinjer och metoder vi har fungerar och hur vi följer dem i förskolan.Min metod har varit att med analogiskt tÀnkande undersöka förskolan genom jÀmförelser med nÀringslivet, vÄrd och omsorg, skolan och med ridkonsten. Jag har ocksÄ undersökt förskolans styrmedel och vissa tillÀgg.

Enligt vÄr erfarenhet har textilslöjden och matematiken en naturlig koppling till varandra och det vardagliga bruket av matematik. Vi tror att textilslöjden kan bidra till att öka elevers förstÄelse för matematisk problemlösning. Litteraturstudier vi gjort visar att teoretiskt och praktiskt arbete gynnar varandra och genom ett Àmnesövergripande arbete med den teoretiska matematiken och den praktiska textilslöjden skulle elevers lÀrande kunna frÀmjas. I en kvalitativ undersökning har 14 personer verksamma i skolan intervjuats, i syfte att öka förstÄelsen hur Äsikter och erfarenheter pÄverkar förutsÀttningar för Àmnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik. Resultatet redovisas i bÄde kvalitativ och kvantitativ form.

LÀnge har jag intresserat mig för skapandet av musik, kanske för att jag betraktar mig sjÀlv som en musikalisk improvisatör. I detta arbete utforskar jag dÀrför hur jag arbetar med komposition, vilka metoder jag anvÀnder, vilka andra metoder som finns och vilka av dem jag kan bredda mig med. MÄlet Àr att vid genomfört arbete ha en översikt av min skapandeprocess, för att sjÀlv kunna vidareutveckla den, samtidigt som jag hoppas kunna hjÀlpa lÀsaren att, genom igenkÀnning, se sin egen process i nytt ljus. I detta arbete analyseras videoupptagningar och loggboksinlÀgg ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att jag betraktar verktyg som nÄgot som bÄde finns i intellektet och i den fysiska vÀrlden. Jag har Àven erfarit hur tÀtt sammanbundna dessa Àr. Dessutom influerar de resultatet, vilket gör valet av verktyg viktigt.

Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv pÄ hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jÀmförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat Ätta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att fÄ ökad kunskap och förstÄelse inom detta problemomrÄde. Teoretisk utgÄngspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, dÀrefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod anvÀndes med hermeneutik som angreppssÀtt.

Kraven pÄ hÀlso- och sjukvÄrden ökar stÀndigt, inte minst pÄ sjuksköterskorna dÀr en evidensbaserad omvÄrdnad efterstrÀvas. För att evidensbaserad omvÄrdnad ska kunna bedrivas krÀvs att nya forskningsrön stÀndigt förs in och omsÀtts i sjuksköterskans vardagsarbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka hinder och förutsÀttningar som finns för sjuksköterskor att införa och omsÀtta omvÄrdnadsforskning till praktiken. Relevant litteratur för studien söktes fram genom sökning i olika databaser. Litteraturstudien omfattar tolv artiklar som sammanstÀllts och analyserats utifrÄn studiens syfte.

Jag har under ett Är arbetat som Pro Kurator pÄ en av Lunds 13 nationer. Mitt jobb gick ut pÄ att sköta kontakten med de drygt 50 utskottscheferna och ansvara för bestÀllningar och leveranser. Nationens högste ansvarige Àr kuratorn. Denna personen har hand om kontakt med myndigheter och universitet och Àr nationens ansikte utÄt. Kuratorn sköter mÄnga administrativa uppgifter som t.ex stipendiefonder och registerhantering.

Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus pÄ det sociala samspelets betydelse i lÀrandet. Intentionen Àr att föra resonemang kring metodval, sjÀlvstÀndigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tÀnkande om individanpassad undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkÀter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lÀrare pÄ tvÄ olika skolor som var verksamma i Är 1-4. Resultatet visar att en individualisering Àr ett tillgodoseende av elevens behov och förutsÀttningar.

Syfte Syftet Àr att undersöka hur unga tjejer sjÀlva upplever att de pÄverkas av sitt blogglÀsande.FrÄgestÀllningarUpplever unga tjejer att deras identitet pÄverkas av blogglÀsande?Upplever unga tjejer att deras psykiska hÀlsa pÄverkas av blogglÀsande?UtifrÄn de svar som ges pÄ ovanstÄende frÄgor Àmnar jag resonera kring eventuella samband mellan blogglÀsande och psykisk ohÀlsa bland unga kvinnor. HÀr finns givetvis inga enkla samband utan min ambition Àr att belysa hur unga kvinnor sjÀlva resonerar kring detta och dÀrmed bidra till ytterligare kunskaper om detta svÄrundersökta Àmne.TeoriSammanfattningsvis har de genomgÄngna teorierna visat hur identitetsskapandet, sÀrskilt den kvinnliga identiteten, formats av de moderna medierna, vilket har en direkt koppling till resultatet av min undersökning.MetodKvalitativa intervjuer.ResultatMina frÄgestÀllningar berörde identitetsskapande och psykisk ohÀlsa i förhÄllande till unga tjejers blogglÀsning. Jag tycker mig finna ett samband mellan blogglÀsning och psykisk ohÀlsa hos unga tjejer utifrÄn min undersökning. Den definition av psykisk hÀlsa som jag anvÀnder i denna uppsats var följande: ett tillstÄnd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt vÀlbefinnande.

I kursen VFU, verksamhetsförlagd utbildning, ingÄr det att skriva ett examensarbete pÄ 7,5 högskolepoÀng, detta Àr mitt arbete. Efter min praktik pÄ Bygglovsavdelningen, SamhÀllsbyggnadskontoret, Kalmar kommun, fick jag idén att skriva om Kalmarförskolan. Idén fick jag av bygglovsarkitekten, tillika min handledare för detta arbete, David Frankel. I arbetet beskriver jag hur ett byggprojekt av samhÀllelig karaktÀr uppkommer, tar form och utvÀrderas. DÄ det inte finns nÄgon facklitteratur i Àmnet har jag fÄtt förlita mig pÄ Kalmar kommuns tjÀnstemÀn för att fÄ tag pÄ information samt att fÄ möjlighet till intervjuer..

Det svenska sjukgymnastprogrammets utformning har Àndrats under Ären. Programmet Àr numera en treÄrig kandidatutbildning. En förlÀngning av utbildningen Àr en aktuell diskussion i Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund. I Norge Àr utbildningen tre Är plus ett Ärs klinisk praktik. Det har visat sig att klinisk praktik gör att sjukgymnaststudenterna kan vÀrdera olika situationer pÄ ett mer professionellt sÀtt.