Folkhälsovetenskapligt program.

Hjärt- och kärlsjukdom är den främsta dödsorsaken i Sverige. Majoriteten av dem kan förebyggas med hjälp av en livsstilsförändring, men för att göra det krävs motivation. En evidensbaserad metod som används för att främja motivation och livsstilsförändringar är motiverande samtal (MI). Syftet med litteraturstudien var att utforska vilka effekter MI kunde ha i sjuksköterskans prevention av hjärt- och kärlsjukdom. Resultatet visade att MI hade en varierande, men genomgående positiv effekt i att förbättra de levnadsvanor som är kopplade till hjärt- och kärlsjukdom.

Denna studie har sin utgångspunkt i spänningsförhållandet mellan sjukvårdens professioner i relation till vårdens fortsatta utveckling och införande av nya arbetssätt.Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om de olika professionella identiteternas betydelse för utvecklingen av nya arbetssätt i hälso- och sjukvårdsorganisationer.Jag har sökt svar på följande frågeställningar:? Finns skillnader, och i så fall vilka, i sjukvårdspersonalens uppfattning om och tillämpning av evidensbaserad kunskap utifrån sin grundprofession och utifrån verksamhetschefens grundprofession?? Hur upplever verksamhetschefer med olika grundprofession sin roll i utvecklingen av nya arbetssätt i allmänhet och i arbetet med implementeringen av evidensbaserad kunskap i synnerhet?Detta har undersökts kvantitativt, via enkäter till anställda läkare och sjuksköterskor vid tio vårdcentraler i Örebro län samt kvalitativt via semistrukturerade intervjuer med verksamhetscheferna vid samma enheter.Studien kan inte påvisa skillnader i de anställdas förhållningssätt till evidensbaserad kunskap och tillämpning av denna utifrån verksamhetschefens grundprofession. Däremot påvisas att systemet inte är neutralt i förhållande till chefens grundprofession och att de olika professionella gruppernas förhållningssätt skiljer sig åt i viktiga avseenden. Detta styrker uppfattningen att sjukvårdens professioner är av avgörande betydelse för vårdverksamhetens utveckling..

Sjuksköterskor är den största yrkesgruppen inom hälso- och sjukvården, de har en viktig roll och potential när det handlar om att arbeta utifrån forskning samt med hjälp av den utveckla vården. Studier visar dock att sjuksköterskor utnyttjar tillgänglig forskning i begränsad omfattning. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som hindrar och, eller främjar sjuksköterskans användande av evidensbaserad omvårdnad. Sökningar har skett i databaserna CINAHL och PubMed med sökorden Nursing practice, evidence based/Evidence-based nursing som ämnesord och Barriers, Facilitate, Implementation och Utilization som fritextord. Därigenom har totalt 14 vetenskapliga artiklar identifierats, vilka litteraturstudiens resultat bygger på.

Bakgrund I kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) går att läsa: ?Sjuksköterskans arbete ska ? bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet ??. Detta innebär i praktiken att evidensbaserad omvårdnad (EBN) borde genomsyra all omvårdnad. Så är dock inte fallet och arbetet med att implementera EBN i vården bör intensifieras. För att möjliggöra detta krävs ett förändringsanpassat ledarskap.Syfte Syftet med litteraturstudien är att beskriva vad som hindrar och vad som skapar möjligheter för användning av omvårdnadsforskning och evidensbaserad omvårdnad med ett särskilt fokus på ledarskapsfunktionen.Metod Studien är en litteraturöversikt beståendes av 10 vetenskapliga artiklar.

Sedan tidigt 90-tal har det pågått en diskussion om den evidensbaserade praktikens vara eller inte vara inom socialtjänsten. Evidensbaserad praktik är en metod där den bästa tillgängliga evidensen, den egna erfarenheten samt klientens preferenser utgör grunden för professionella beslut. För att möjliggöra en sådan praktik måste bedömningar och dokumentation inom socialtjänsten utföras mer standardiserat. Förespråkarna, däribland Socialstyrelsen, menar att arbetets och insatsers effekt måste kunna mätas för att förbättras. Importen av evidensbaserad praktik i socialtjänst är dock förknippat med en rad svårigheter och vissa menar att det är ett hot mot de professioner som finns inom det sociala arbetet.

Folkhälsovetenskapligt program.

Syftet med denna litteraturstudie är att granska vetenskaplig litteratur med avsikt att undersöka vilka riskfaktorer som leder till utbrändhet bland sjuksköterskor samt hur dessa kan förebyggas..

Syftet med denna studie är att undersöka olika metoder som kan förebygga osteoporos samt att granska sjuksköterskans undervisande roll i samband med prevention. Metoden är en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar granskades och analysen resulterade i följande teman: kostens betydelse, motionens inverkan för att förebygga osteoporos, preventionsprogram och sjuksköterskans undervisande roll. Resultatet visar att prevention av osteoporos lönar sig men att det är svårt att nå ut med information till den aktuella målgruppen. Det framkommer även att sjuksköterskan är i en god position för att informera patienten om preventionens innebörd och dess tillvägagångssätt..

En legitimerad sjuksköterska är enligt lag skyldig att arbeta i överrensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Att arbeta evidensbaserat innebär att utföra omvårdnad med hög patientsäkerhet, på bästa vetenskapliga grund. En systematisk litteraturöversikt har gjorts med syfte att sammanställa sjuksköterskors erfarenhet av evidensbaserad omvårdnad. Utgångspunkten var tre frågeställningar: hur ser sjuksköterskors attityder till evidensbaserad omvårdnad ut idag, vad hindrar sjuksköterskan från att leda en omvårdnad byggd på evidens samt vad möjliggör för sjuksköterskan att leda en omvårdnad byggd på evidens? Resultatet visade att sjuksköterskor är ointresserade och oförstående till begreppet evidens.

Folkhälsovetenskapligt program.

This study sought to explore the juvenile crime prevention in Sweden which for the purpose of this report is seen as efforts towards preventing youth criminality and all forms of anti social behaviour by young people.In the study, interviews with six social workers working directly or indirectly with young offenders were conducted. The interview results were analyzed and subjected to transnational comparison with the practice in Kenya. The report explores existing literature on situational crime prevention, restorative justice, the link between drugs and crime, attachment to parents, peers and involvement in convectional activities, gender differences in criminality, partnerships in crime prevention and the juvenile justice system. It uses control, strain, feminist and social disorganization theories to explain the causes of delinquency, analyzes the perceptions of social workers and discusses what works in juvenile crime prevention. The report identifies the causes of delinquency in Kenya and in Sweden as well as the prevention programs that social workers perceive as effective in addressing youth crime.

SAMMANFATTNINGSjukhusinfektioner förlänger vårdtiden och fördyrar vården samt innebär ett ökat lidande för patienten. Urinvägsinfektion (UVI) är den vanligaste vårdrelaterade infektionen. Behandling med kateter à démeur (KAD) är omfattande inom akutsjukvården. KAD anses vara den främsta orsaken till vårdrelaterad UVI.Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer i sjuksköterskans arbete som påverkar incidensen för utvecklandet av kateterassocierad UVI.Underlaget för resultatet utgörs av 24 vetenskapliga artiklar som på manuell och systematisk väg söktes i databaser. Analysen av artiklarna resulterade i sju ämnesområden som utgör delarna i resultatet.

Fetman i Sverige har under de senaste två decennierna ökat kraftigt. Till följd av detta är hälsokostnaderna relaterat till fetma ansenliga och förväntas öka ytterligare om ingenting görs åt problemet. I denna studie studeras prevention och gastric bypass som alternativa behandlingsmetoder mot fetma sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Tre hypotetiska kohorter utvecklas; status quo, effektiv prevention i ungdomsåren samt individer som utvecklar svår fetma opereras med gastric bypass. Dessa kohorter följs under åldern 20-64 år där kostnader och effekter observeras med hjälp av en beslutsträdsmodell.

Introduktion: Hälso- och sjukvården är en kunskapsintensiv verksamhet. Den snabba kunskapsutvecklingen ställer stora krav på att sjuksköterskor har den kompetens som erfordras för att möta dagens och morgondagens behov i vården. Sjuksköterskan har ett personligt ansvar för att genom kontinuerligt lärande upprätthålla sin yrkeskompetens. Syfte:Syftet med studien var att undersöka om det finns tid avsatt för att söka evidensbaserad kunskap under arbetstid samt om det finns ett samband mellan sjuksköterskors användande av Vårdhandboken och deras resultat på ett kunskapstest. Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med en deskriptiv design och kvantitativ ansats. Data samlades in med hjälp av en webbaserad enkätstudie utsänd till sjuksköterskor på fyra avdelningar på ett sjukhus.Resultat: Studiens resultat kunde inte påvisa ett samband mellan frekvensen av kunskapssökning i Vårdhandboken och antal rätt svar på studiens kunskapstest. Studien kan däremot lyfta sjuksköterskornas upplevelse av att tiden saknas för att kunna söka evidensbaserad kunskap under arbetstid.Slutsats: Detta var en begränsad studie p.g.a.