Sök:

Sökresultat:

379 Uppsatser om Evidensbaserad omvćrdnad - Sida 13 av 26

HundÀgares upplevelser av akupunkturbehandling och dess resultat pÄ sin hund: en kvalitativ retrospektiv studie

Akupunktur Ă€r en smĂ€rtlindrande behandlingsmetod som anvĂ€nts sedan flera tusen Ă„r. Metoden innebĂ€r att man sticker smĂ„ tunna nĂ„lar pĂ„ bestĂ€mda punkter i kroppen. Metoden Ă€r numera evidensbaserad och anvĂ€nds sedan mĂ„nga Ă„r inom den vĂ€sterlĂ€ndska humanmedicinen. År 1974 bildades en organisation för att verka för akupunktur Ă€ven inom veterinĂ€rmedicin och akupunktur anvĂ€nds nu pĂ„ hundar med mĂ„nga olika smĂ€rtproblem. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hundĂ€garens upplevelser av akupunkturbehandling pĂ„ sin hund.

LÄRA UT KLASS En studie i lĂ€rares syn pĂ„ sin klass

SjÀlvmord och sjÀlvmordsförsök har förekommit sÄ lÀnge mÀnniskan har existerat. Attityden till sjÀlvmord har skiftat mellan olika tidsepoker och samhÀllen. Idag Àr sjÀlvmordshandlingar inte lika tabubelagda som de har varit men det Àr ÀndÄ ett stort och uppmÀrksammat problem. Inom vÄrden kan all vÄrdpersonal möta patienter som försökt ta sitt liv. Patienter som har försökt ta sitt liv upplever ett stort lidande.

TelefonrÄdgivning: En studie om vad som kÀnnetecknar sjuksköterskans arbete med telefonrÄdgivning

TelefonrÄdgivning krÀver ett kvalificerat handlÀggande dÀr sjuksköterskan pÄ kort tid ska kunna etablera en god vÄrdrelation med patienten trots att den visuella kontakten saknas. Förutom kunskaper inom medicin krÀvs det att telefonsjuksköterskan har en god förmÄga till kommunikation och visar respekt och empati för patienten. EfterfrÄgan pÄ telefonrÄdgivning ökar och detta stÀller krav pÄ specifik kompetens hos sjuksköterskan. Vi har dÀrför valt att beskriva vad som kÀnnetecknar sjuksköterskans arbete med telefonrÄdgivning för att fÄ kunskap i om hur vi i vÄr profession kan bli bÀttre pÄ att ge rÄd via telefon. Det har gjorts i form av en litteraturstudie med grund i analys av kvalitativa artiklar samt en kvantitativ artikel.

Kvalitetsindikatorer vid schizofreni : En litteraturstudie

Bakgrund: Schizofreni Àr en sjukdom som drabbar cirka 1 % av befolkningen, men en evidensbaserad, effektiv behandling med fÄ biverkningar saknas. Denna litteraturstudie syftar till att kartlÀgga kvalitetsindikatorer som utgör grunden för en god omvÄrdnad av patienter med schizofreni. Syfte: Att sammanstÀlla och belysa kvalitetsindikatorer som förvÀntas sÀkerstÀlla en god kvalitet i omvÄrdnad och bemötande av patienter med schizofreni. Design: Litteraturstudie Metod: Litteraturstudie av 17 vetenskapliga artiklar, en review-artikel samt fyra debattartiklar om behandling av schizofreni, som analyserats och kvalitetsgranskats för att kunna belysa vilka faktorer som utgör kvalitetsindikatorer vid omvÄrdnad av patienter med schizofreni. Resultat: Kvalitetsindikatorer vid omvÄrdnad av patienter med schizofreni Àr ett holistiskt synsÀtt dÀr patienten stÄr i centrum och vÄrden ges av vÀlutbildade vÄrdgivare.

VÀrdighet inom omvÄrdnad : Patienters existentiella lÀngtan

VÀrdighet Àr en viktig del i omvÄrdnaden som ofta negligeras. VÀrdigheten hotas i ögonblicket dÄ patienten inkommer till vÄrdavdelningen. Trots ett behov finns det inga klara riktlinjer för hur sjuksköterskan ska handla i bevarandet av patienters vÀrdighet. En litteraturstudie som utgÄr frÄn humanvetenskapen genomfördes för att fÄ djupare kunskap och förstÄelse om bevarande av vÀrdighet hos patienter. Syftet var att beskriva hur patienters vÀrdighet bevaras inom omvÄrdnad.

LÀker tiden alla sÄr? : Sjuksköterskans hinder och möjligheter för att utföra sÄrvÄrd

SÄr och sÄrvÄrd har existerat lika lÀnge som mÀnniskan levt. För att kunna utföra sÄrvÄrd som tÀcker patientens vÄrdbehov Àr sjuksköterskan i nulÀget dÄligt utrustad. Sjuksköterskan har liten kunskap om prevention, bedömning och behandling av sÄr. Syftet var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans sÄrvÄrd. En litteraturstudie utfördes enligt Fribergs modell.

Faktorer som hÀmmar sjuksköterskans tillÀmpning av forskningsresultat

Bakgrund: NÀr en familjemedlem blir svÄrt sjuk har det en stor pÄverkan pÄ hela familjen. NÀrstÄende har och kÀnner ofta Ängest, depression och maktlöshet. Familjemedlemmens sjukdom kan ocksÄ leda till att rollerna i familjen Àndras, och en förÀndring i den ekonomiska situvationen och en ökad pÄfrestning för familjen. Syfte: Syftet med studien var att belysa behov som nÀrstÄende till patienter inom palliativ vÄrd kan ha. Metod: En litteraturstudie genomfördes med sökningar i Pubmed och Cinahl.

Motiverande samtal som metod för att frÀmja livsstilsförÀndringar.

OhÀlsosamma levnadsvanor Àr ett omfattande problem som kan leda till sjukdom, sÀnktlivskvalitet och tidigare död för mÀnniskor. Det ligger i sjuksköterskans yrkesfunktion attidentifiera och aktivt förebygga hÀlsorisker samt vid behov motivera till förÀndrad livsstil. Detfinns fyra sÀrskilt prioriterade ohÀlsosamma levnadsvanor att förebygga och motivera tillförÀndring vilka Àr tobaksbruk, alkoholkonsumtion, otillrÀcklig fysisk aktivitet ochohÀlsosamma matvanor. Dessa levnadsvanor Àr vanligt förekommande, berör dÀrmed mÄngamÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande vilket ocksÄ resulterar i stora samhÀllskostnader ISocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder konstateras att detfinns behov av mer effektiva strategier för livsstilsförÀndringar Àn de traditionella. En modernoch evidensbaserad sÄdan metod Àr Motiverande samtal.

MÀnniskans glidning mellan det fruktade jaget och det önskvÀrda jaget : Motivationens betydelse

Syftet med litteraturstudien var att belysa vad motivation Àr och kan vara inom omvÄrdnad. Metoden för studien var litteraturstudie dÀr Ätta vetenskapliga artiklar redovisas i resultatet. Begreppet motivation Àr en viktig faktor för mÀnniskan som patient i olika övergÄngar/rörelser frÄn ohÀlsa till hÀlsa. Det Àr patientens egen motivation som Àr avgörande hur patienten lyckas att nÄ sina mÄl. Viktiga faktorer i motivationen Àr att patienten har en sjÀlvmedvetenhet, att patienten kÀnner förtroende för sjuksköterskan och en nÀrvaro av de nÀrstÄende.

I vÀntan pÄ ett hjÀrta

NÀr en patient blivit godkÀnd för transplantation registreras patienten pÄ en vÀntelista. VÀntetiden kan variera frÄn dagar upp till mÄnader eller till och med Är. Den förknippas ofta med bland annat oro och Ängest för patienten. Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att sammanstÀlla litteratur gÀllande patientens upplevelse under vÀntetiden inför en hjÀrttransplantation och vilka faktorer som kan pÄverka patienten under denna tid. Författarna har anvÀnt evidensbaserad metod och följt Goodmans metodvÀgledning.

EBP- É vi mĂ©?! : En nationell kartlĂ€ggning av förekomsten av evidensbaserad praktik pĂ„ socionomutbildningarna

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

DELAD GL?DJE ?R DUBBEL GL?DJE - en litteratur?versikt om humor i v?rdrelationen mellan sjuksk?terska och cancerpatient

Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.

Ungdomars, ledares och förÀldrars upplevelser av 'KOMET för förÀldrar till ungdomar 12-18 Är'

Kometprogrammet började utvecklas 2001 och Àr en svensk variant av nordamerikanska manualbaserade förÀldratrÀningsprogram. Varianten Komet 12-18 Är riktar sig till förÀldrar med utagerande ungdomar med syftet att bryta negativa beteendemönster genom att Àndra förÀldrarnas förhÄllningssÀtt till sina barn. Grundtankarna Àr hÀmtade frÄn inlÀrningsteori, beteendeanalys, prevention och kognitiv beteendeterapi och bygger pÄ evidensbaserad forskning. Syftet med studien Àr att bidra till utvecklingen av Komet 12-18 Är och tillgodose ungdomsperspektivet med resultat frÄn ungdomsintervjuer och ?enkÀter.

Kompressionsbehandling - att fÄ patienten motiverad

Forskning visar att den viktigaste behandlingen för att förebygga och lĂ€ka venösa bensĂ„r Ă€r att minska ödem med kompressionsbehandling. Det saknas evidensbaserat informationsmaterial att lĂ€mna till patienten som komplement till den muntliga informationen.Syftet var att granska den litteratur som finns gĂ€llande bensĂ„rs pĂ„verkan pĂ„ livskvaliteten och hur god compliance till kompressionsbehandling uppnĂ„s samt sammanstĂ€lla ett underlag för en kort evidensbaserad informationsbroschyr till patienter om kompressionsbehandling.  Metod:Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: BensĂ„r och kompressionsbehandling bĂ„de under och efter sĂ„rlĂ€kning inverkar negativt pĂ„ patienternas livskvalitet. Över hĂ€lften av patienter med bensĂ„r upplever smĂ€rta av varierande grad.

Elever betygsÀtter lÀrare? - en kvalitativ studie av elevers betygsÀttning av lÀrare

SjÀlvmord och sjÀlvmordsförsök har förekommit sÄ lÀnge mÀnniskan har existerat. Attityden till sjÀlvmord har skiftat mellan olika tidsepoker och samhÀllen. Idag Àr sjÀlvmordshandlingar inte lika tabubelagda som de har varit men det Àr ÀndÄ ett stort och uppmÀrksammat problem. Inom vÄrden kan all vÄrdpersonal möta patienter som försökt ta sitt liv. Patienter som har försökt ta sitt liv upplever ett stort lidande.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->