Syftet med uppsatsen Àr att undersöka verksamma författares erfarenheter av och uppfattningar om publicering av litteratur pÄ webben. Uppsatsen belyser skillnaderna i utveckling mellan USA och Sverige nÀr det gÀller litteratur pÄ webben och dÄ sÀrskilt e-boken. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har kvalitativa intervjuer genomförts med en svensk författare, Unni Drougge, och en amerikansk författare, Michael R. Hicks. De har bÄda erfarenhet av publicering pÄ webben och ger sin syn pÄ utvecklingen i sina respektive hemlÀnder.

Check: IRK (Initial Riskbedömning för Kriminalitet) Àr en nyutvecklad evidensbaserad checklista tÀnkt att anvÀndas av professionella i initiala bedömningar för att identifiera riskfaktorer för kriminalitet hos ungdomar och vuxna med risk för lÄngvarigt kriminellt beteende. Syftet med vÄr studie var att i en första pilottestning ta reda pÄ hur professionella inom polis och socialtjÀnst uppfattar anvÀndbarheten av Check: IRK. Via en webbenkÀtundersökning besvarade 21 respondenter, varav 6 mÀn och 15 kvinnor mellan 26-47 Är (M=36 Är, SD=6,70) pÄ frÄgor gÀllande innehÄll, tillÀmpning och utbildning i Check: IRK. Studiens data analyserades med Z-test och resultaten indikerar att utifrÄn innehÄll, tillÀmpning och utbildning i checklistan sÄ uppfattar professionella inom polis och socialtjÀnst Check: IRK som anvÀndbar i sitt arbete..

Denna uppsats handlar om kuratorers kÀnslomÀssiga upplevelser i mötet med cancerpatienter i livets slutskede. Fyra kuratorer pÄ Karolinska universitetssjukhuset i Solna och tvÄ frÄn Södersjukhuset intervjuades utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen har en kvalitativ induktiv ansats. FrÄgestÀllningar handlar om vilka kÀnslor som uppkommer i möten med döende cancerpatienter och hur kuratorer hanterar dessa kÀnslor. Intervjuguiden berör tvÄ omrÄden; svÄrigheter och möjligheter och hanterbarhet av kÀnslor.

Bakgrund: Personer med psykisk oh?lsa l?per ?kad risk att drabbas av somatiska sjukdomar, vilket medf?r ett komplext v?rdbehov och st?ller h?ga krav p? ett holistiskt och integrerat omh?ndertagande. Sjuksk?terskan har ett sj?lvst?ndigt ansvar f?r omv?rdnad och en central roll i att uppm?rksamma och tillgodose b?de fysiska och psykiska behov hos patienter inom psykiatrisk v?rd. Trots detta visar tidigare forskning att den somatiska h?lsan ofta nedprioriteras i det psykiatriska sammanhanget. Syfte: Syftet med denna studie ?r att belysa sjuksk?terskors erfarenheter av att hantera somatiska besv?r inom psykiatrisk v?rd. Metod: Studien ?r en litteratur?versikt av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med hj?lp av tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades: 1) Definiera sin roll som sjuksk?terska, 2) F?rh?lla sig till sjukv?rdens organisation, 3) Samarbeta med andra.

Forskning har visat att mekanisk rekryteringsmetod Àr den metod som bÀst kan predicera framtida arbetsprestation. MÄnga rekryterare litar dock pÄ sin intuition istÀllet och det finns sÄledes ett gap mellan vad forskningen visar och hur rekryterare gör i praktiken. Syftet med undersökningen var att studera individfaktorers relativa betydelse för rekryterares grad av subjektivitet vid beslutsfattande. En webbenkÀt skickades ut till rekryterare och 106 svar erhölls. En multipel regressionsanalys visade att en kÀnslobaserad beslutstil i vardagen var en statistiskt signifikant prediktor för rekryterares grad av subjektivitet.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Bakgrund: Isoleringsv?rd kan vara n?dv?ndigt av olika sk?l. Patienter med smittsamma sjukdomar beh?ver isoleras f?r att undvika smittspridning och infektionsk?nsliga patienter beh?ver skyddas fr?n smitta. F?r att skydda allm?nheten s? finns smittskyddslagen, sjukdomar skiljs mellan allm?nfarliga och samh?llsfarliga och kr?ver olika restriktioner och ?tg?rder.

Denna magisteruppsats presenterar en bibliografi över svensk litteratursom blivit översatt till arabiska. NÄgon sÄdan bibliografi finns inte sedan tidigare och istudien motiveras behovet av bibliografin med bristerna i de befintliga databasernassökresultat med avseende pÄ svensk litteratur översatt till arabiska samt svÄrigheterna förvarje forskare som vill anvÀnda dem. DÀrefter följer en översiktlig kvantitativ analys avtitlarna i bibliografin med fokus pÄ var, nÀr och hur titlarna översatts samt trender ochtendenser vad gÀller genrer, författare, förlag, översÀttare och utgivning. En bibliografisom denna som presenteras i studien Àr helt oumbÀrlig för varje forskare som vill studeravad som översatts för att kunna utföra vidare och mer djupgÄende analyser i Àmnet..

Det har lÀnge pÄvisats fördelar med innovation och effektivisering av verksamheter. Med konceptetambidexterity har ett senare forskningsparadigm försökt förklara hur organisationer lyckas uppnÄbÄde innovation och effektivisering samtidigt genom att balansera strategiska initiativ.Denna litteraturstudie Àmnar att visa vad existerande forskning ger för svar pÄ hur organisationerkan uppnÄ ambidexterity ur ett IT-management perspektiv. Genom att kombinera litteratur omambidexterity med litteratur om IT-förmÄgor (IT-baserade organisationsförmÄgor för att möjliggörastrategi och initiativ) ger denna studie en bild av vad existerande litteratur kan ge svar pÄ och vadsom saknas.Studien pÄvisar mÄnga likheter mellan de förutsÀttningar som beskrivs för att uppnÄ ambidexterityoch IT-management som organisationsförmÄga. DÀremot existerar en avsaknad av djupareförklaringar vad gÀller de komponenter som IT-management som organisationsförmÄga innefattar..

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka nĂ„gra svensklĂ€rares instĂ€llning till populĂ€rlitteratur, bĂ„de generellt sett och i undervisningen. Uppsatsförfattarna strĂ€var efter att belysa instĂ€llningen till aktuella populĂ€rlitterĂ€ra böcker som lĂ€ses av ungdomar. Hur förhĂ„ller sig lĂ€rarna till denna typ av litteratur? Är det nĂ„got de anvĂ€nder i sin undervisning? Den teoretiska bakgrunden för uppsatsen utgörs av forskning om förestĂ€llningar om hög och lĂ„g litteratur men ocksĂ„ en problematisering av sjĂ€lva begreppet populĂ€rlitteratur. Andra aspekter som tas upp Ă€r vad som skrivs om litteratur-undervisning i skolans styrdokument samt hur populĂ€rlitteraturen har behandlats traditionellt sett inom skolan. Metoden för undersökningen Ă€r kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomförs med fem verksamma lĂ€rare.

Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser. Syfte: Att belysa sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende. Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.

Uppsatsens fokus ligger pÄ unga mÀns och kvinnors reception vid lÀsning av samma skönlitterÀra text samt deras val av litteratur. Syftet Àr att undersöka om det föreligger skillnader i valet av litteratur samt receptionsmÀssigt sett, vilka dessa skillnader Àr och hur de yttrar sig?Tidigare forskning rörande vÄrt Àmne samt övrig relevant litteratur presenteras och diskuteras i uppsatsen under forskningsbakgrunden. DÀr tas Àven begrepp och litterÀra redskap upp som sedan Àr behjÀlpliga vad gÀller diskussionen av den empiriska undersökningen. Forskningsbakgrunden knyts an till uppsatsens undersökning, vilken Àr i form av en kvalitativ intervju dÀr fyra informanter, frÄn tvÄ olika gymnasieprogram, deltagit.

Uppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur och vetenskap möts. FrÄgestÀllningarna som har arbetats efter Àr: ?Kan evidensbaserade lösningar anvÀndas för att möta utmaningar i den tÀta staden, och i sÄ fall vilka lösningar? Kan evidensbaserad kunskap anvÀndas som ett argumentationsverktyg för att ge landskapsarkitektur större legitimitet?? Arbetet bestÄr av en litteraturstudie som mynnar ut i exempel pÄ evidensbaserade lösningar, med stadsförtÀtning som utgÄngspunkt, samt en avslutande diskussionsdel. Ett undersökande av stadsförtÀtning har gjorts för att förstÄ hur stadens utveckling pÄverkas samt i vilken kontext landskapsarkitekter arbetar. Uppsatsen börjar med en bakgrund till stadsförtÀtningens uppkomst och syfte och delas sedan in i fyra perspektiv: det rumsliga, sociala, ekologiska och ekonomiska.

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Bakgrund: Hypotermi under kirurgiska ingrepp kan leda till allvarliga komplikationer som bland annat f?rl?ngd l?kemedelseffekt, koagulationsrubbningar, cirkulationsp?verkan och en ?kad infektionsrisk. En viktig del av anestesisjuksk?terskans arbetsuppgifter ?r att ?vervaka och reglera patientens temperatur. Trots detta ?r det en utmaning att h?lla kroppstemperatur inom normalintervallet under generell anestesi, eftersom kroppstemperaturen sjunker under operation.