Syftet med denna rapport är att granska skillnaden mellan energikategorierna i miljöcertifieringssystemen LEED och BREEAM. Eftersom amerikanska LEED bygger på det brittiska BREEAM finns det många aspekter som liknar varandra. BREEAM utgår ifrån de nationella standarderna i första hand. Om sådana inte finns är det de europeiska som används. Klassningen av byggnaden visar hur bra byggnaden är jämfört med de krav som finns nationellt.

ADHD är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som drabbar var 20.e barn i Sverige och symtomen kvarstår ofta i vuxen ålder. Riktlinjer för behandlingen av barn finns men för vuxna råder viss osäkerhet, speciellt vad gäller läkemedelsbehandling. Den här studien avser att undersöka om fler läkemedel borde godkännas för behandlingen av ADHD hos vuxna i Sverige. Det är en litteratur studie och materialet har samlats in främst från vetenskapliga artiklar men även från olika myndigheter såsom läkemedelsverket (LMA), socialstyrelsen (SOS), Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) samt U.S. Food and Drug Administration (FDA).

Afrikansk svinpest är en av de allvarligaste grissjukdomarna och är på frammarsch i östra Europa. Under 2000-talet har det oerhört tåliga afrikanska svinpestviruset med hög morbiditet och mortalitet spridits från Afrika till Kaukasusregionen och angränsande europeiska länder där den utgör en stor risk för den globala grisindustrin. Sjukdomen är ingen zoonos men eftersom det saknas vaccin och behandling har den en stark påverkan på människor rent socialt och ekonomiskt när deras grisar drabbas. Sjukdomsutbrott leder till minskad internationell handel, kostsamma kontrollstrategier för att stoppa utbrott och stora förluster för småskaliga bönder. Syftet med denna litteraturstudie är att utvärdera huruvida europeiska vildsvin kan bli ett hot mot grisproduktionen i Sverige.

Syftet med denna studie var att beskriva sambandet mellan A nine test screening battery for athletes (NTSB) och prestationsparametrar för basketspelare i de svenska ungdomslandslagen.Studiedesignen var en tvärsnittsstudie där data från Svenska basketbollförbundets årligen utförda tester av kvinnliga och manliga ungdomslandslagsspelare i åldrarna 15-20 år analyserades. Totalt ingick 96 personer, varav 53 var kvinnor och 43 var män. Av dessa 96 personer deltog 49 vid europeiska mästerskapen (EM). Resultat Korrelationsberäkningar genomfördes mellan summascore på NTSB, NTSB:s enskilda tester och 10-20-30 m sprint, counter movement jump med armsving (CMJ(a) samt speltid vid EM. Total poäng på NTSB har i denna studie ett lågt samband mot prestationsparametrar.

This is a qualitative study aiming to find out how and why teachers work with art, music and movement in the English subject in the early years. In this study we have conducted a background study of previous research and as a starting point and as a point for reference we have relied on education policy documents like The Common European Framework of Reference for Languages and the Swedish curriculum for the English school subject. Our research has consisted of interviews with six teachers and ten observation occasions in a total of three different primary schools. Our result show that there seems to be a consensus in both theory and praxis when it comes to integrating art, music and movement in learning and teaching of English in the early school years. The use of methods including art, music and movement in early language learning seems to promote the language development for all students but especially for young learners that require extra support for their language development.

This thesis examines the European Union's sanctions policy regarding human rights and interdependence. Previous research has discussed whether sanctions are effective or result in desirable outcomes. This paper aims to take a step back and understand motives by analyzing consistency in the EU?s decisions to impose sanctions. The question is relevant because formal justification can be used to cloak actual motives, and by examining actual decisions, the analyses shed light on motives.

Företag har idag en stor press från olika intressenter i samhället på att vara både vinstdrivande och ta socialt och miljömässigt ansvar. Elbolag är speciellt påverkade då de opererar i en bransch där miljöfrågor har ett stort utrymme. Det är således intressant att undersöka huruvida ett av de ledande elbolagen på den europeiska marknaden, Vattenfall, har reagerat på de ökade påtryckningarna från intressenter över tid. På vilket sätt kan vi se en förändring i hur Vattenfall presenterar sitt CSR-arbete från och med det att de började hållbarhetsredovisa år 2001 fram till idag? För att besvara vår frågeställning har vi utfört en fallstudie där vi analyserat Vattenfalls samtliga hållbarhetsredovisningar samt utfört intervjuer med deras Senior Advisor på Sustainability Performance Monitoring och CSR-manager.

Fyrpålsfundament har traditionellt utförts med uppbockad jämnt fördelad rutarmering. Efter införandet av de europeiska konstruktionsreglerna, Eurokoderna, rekommenderas att en fackverksmodell tillämpas vid dimensionering av pålfundament. Normalt appliceras en fackverksmodell med trycksträvor som går från pelare ut till respektive påle och med dragband mellan pålarna. Armeringen utförs som slutna slingor koncentrerat mellan pålarna. Entreprenör föredrar den jämnt fördelade rutarmeringen då utförandet av den armerade betongplattan underlättas.I det här examensarbetet undersöks en alternativ fackverksmodell som förväntas ge en spänningsbild som motiverar en jämnare utbredd armering i betongplattans underkant samtidigt som alla dimensioneringskrav i brottgränstillstånd är uppfyllda.

Lissabonstrategin har som politiskt mål att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmålen i strategin är att utveckla företagens kompetens för att lättare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom Växtkraft Mål 3 som innebär att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att stimulera små och medelstora företag i deras kompetensutveckling.Syftet med studien är att undersöka hur ESF-Råden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och värdet av denna.

When migration to a country increases, the integration of the migrants becomes extra important for the host country?s society, economy and culture. In the last decade, Europe has faced several crises, such as the refugee crisis and the covid-19 pandemic, which has affected both migration and integration policy. The challenges that have characterized European society in recent years makes it interesting to study how the measures highlighted by the European Commission to integrate migrants has developed. Therefore, the paper aims to compare the Commission?s action plans for integration published in 2016 and 2020 based on the threat theory and the contact theory to see how both perspectives can contribute to understanding the differences between the years and which theory is best suited to understand the Commission?s current visions of integration.

Sammanfattning: Avhandlingen initieras med observationer om utveckling i lön samt sannolikhet för arbetslöshet under en individs arbetsliv på den svenska arbetsmarknaden. Dessa föranleder hypotesen att utfallet på arbetsmarknaden i termer av individens sannolikhet till anställning kan förklaras av hur löner varierar med produktivitet. I syfte att undersöka om en sådan hypotes kan ha substans gör därefter en kort inblick i en tidigare rapport i ett närliggande område, därefter görs en mer grundlig undersökning av den svenska arbetsmarknaden.För att hitta vidare indikationer på om hypotesen kan göras mer trovärdig eller bör förkastas utvidgas därefter undersökningen till att studera 15 europeiska länder. Ansatsen är modellera utfallet på arbetsmarknaden som en funktion av hur spridning i löner ser ut i förhållande till spridning i tre förmågor som antas vara förknippade med produktivitet.Därefter nyttjas olika mått på spridning i lön i försök att identifiera den del av lönefördelningen där löner eventuellt inte varierar fritt i proportion till produktivitet, och för vilken del av lönefördelningen som en förklaringsmodell av ovan beskriven karaktär kan vara lämplig.Slutligen undersöks även om spridning i lön samt spridning i de förmågor som antas korrelera till produktivitet även kan förklara sysselsättning och arbetskraftdeltagande, och vilka implikationer det i sådant fall kan ha på analysen av resultaten..

Denna studie har resulterat i en design av en webbplats som ämnar informera om tjänstedesign. Uppsatsen beskriver arbetsgången och diskuterar även projektmetoden scrum som använts under projektets designfas, för att utröna dess lämplighet i interaktionsdesignprojekt. Särskilt fokus läggs på hur projektmetoden påverkat användbarheten i den designlösning som producerats. Information om användarna har inhämtats genom intervjuer med praktiserande tjänstedesigners och tjänstedesignstudenter i olika Europeiska länder. Datainsamlingen och analysen av denna har följt metoden måldriven design.

Lissabonstrategin har som politiskt mål att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmålen i strategin är att utveckla företagens kompetens för att lättare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom Växtkraft Mål 3 som innebär att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att stimulera små och medelstora företag i deras kompetensutveckling. Syftet med studien är att undersöka hur ESF-Råden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och värdet av denna.

SammanfattningDe europeiska medlemsstaterna hade en vision om en gemensam bolagsform med ett gemensamt regelverk för att på så sätt förtydliga sitt syfte som union genom att sudda ut nationsgränserna. Det tog emellertid mer än 40 år för europakommissionen att förena sig om den gemensamma bolagsformen på grund av motsättningar i lagstiftningsförfarandet. Tanken om det gemensamma regelverket förblev sålunda en vision. SE-bolaget möjliggjordes som bolagsform genom en förordning om bolagets bildande och struktur. På grund av ytterligare svårigheter att enas dröjde det ett par år innan direktivet om arbetstagarinflytandet tillgängliggjordes.

Regional säkerhetskomplex-teori är en central del av Köpenhamnsskolan, och den beskriver säkerhet som något som sker framför allt på en regional analysnivå. Teorin kan beskrivas som en blandning mellan neorealism och konstruktivism, sett ur ett regionalistiskt perspektiv. I den här uppsatsen försöker jag ta reda på vad den här teorin tillför till förståelsen av säkerhetspolitik, utöver vad vi lär oss av konventionell neorealistisk eller liberal teori. Detta gör jag genom två fallstudier där de olika teorierna jämförs med varandra och deras förklaringskraft studeras. Min ena fallstudie handlar om Europa, den andra om den post-sovjetiska sfären med fokus på Ryssland. Jag drar slutsatsen att regional säkerhetskomplex-teori har både för- och nackdelar jämfört med dominerande teorier.