Uppsatsens analysområde är uppkomsten av regional integration och prägeln på samarbetet inom den Afrikanska unionen. På en kontinent som ofta betraktas av omvärlden som ett hjälplöst problemområde har unionen uppstått som ett forum för samarbete och enighet. Kontexten ur vilken Afrikanska unionen uppkom skiljer sig från tidigare afrikanska samarbeten. Med hjälp av integrationsteorin neofunktionalism och systemteorin neorealism undersöks, utifrån sex hypoteser, faktorer som har bidragit till unionens existens och vad den präglas av idag. Fokus ligger på unionen i sig och inte på teorierna.

Den Europeiska unionen är en mångfacetterad samling länder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhållanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit från medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag består av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som används för att besvara frågeställningen.Med hjälp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjär regression, fram en modell som förklarar förhållandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstånd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal år som medlem i EU?.Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande värde på var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju längre avstånd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju längre medlemskap i unionen desto lägre förtroende känner den genomsnittlige medborgaren för EU..

Nivå/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av Mål 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån revisionsutlåtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas Mål 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulärförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger på 43 projektbeslut framtagna utifrån Mål 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrån en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingående revisionsbyråerna, har genomförts för att fördjupa vår analys.Resultat/slutsatser: Våra slutsatser är att EU-revisionen i vårt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska unionen har beslutat om.

Uppsatsen syfte är att ta reda på ifall den Europeiska unionens (EU) handelspolicy för den interna respektive den externa marknaden följer den liberala retoriken som förs av unionen. Det är en komparativ fallstudie som använder sig av idealtyper för att ge en nyanserad bild av unionens handelspolicy. Det teoretiska ramverket som används för att framställa dessa idealtyper är merkantilism samt liberalism. Idealtyperna appliceras sedan på de två fallen. Fokus för studien ligger på tiden mellan Lissabonfördraget och 2012 innan den senaste utvidgningen till 28 medlemsstater ägde rum.

Nivå/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av Mål 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån revisionsutlåtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas Mål 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulärförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger på 43 projektbeslut framtagna utifrån Mål 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrån en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingående revisionsbyråerna, har genomförts för att fördjupa vår analys.Resultat/slutsatser: Våra slutsatser är att EU-revisionen i vårt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska unionen har beslutat om.

Discussions about the democratic deficit of the European Union have gotten more intense and the criticism usually points towards a great gap between the citizens and the EU politics. In this study the political communication policy is being put under the scope to investigate to what extent the policy is designed to counter the democratic deficit, supported by the theory of deliberative democracy. The analysis examines three aspects of the deficit ? decentralization, participation and the distribution of information ? and makes research into the communicative measures that have been implemented. The importance for EU to make deliberation possible is stressed throughout the essay and in the conclusion I argue that improvements still need to be made.  .

The purpose of this study is to investigate differences of how the Swedishemployees union ?Unionen? communicates with its members, on one hand thosewho are members of local union clubs and on the other non-club members. Thenumber of non-club members has increased due to labour market changes implyingthat workplaces have been fragmented and hence affect the possibility to form localunion clubs.The questions posed in the study are: How does Unionen communicate with itsmembers? How does the communication differ between club members and non-clubmembers? What are the preferences of Unionen´s members as far as communicationwith the central organization? What kind of information do the members seek andhow do they find it? What values does Unionen represent? Are there differencesbetween the messages that Unionen is sends out and how members and non-clubmembers, respectively, perceive them?A case study method has been used applying both quantitative and qualitativeanalyses. Quantitative methods have been used in illustrating the number ofdiscussion subjects at Unionen´s website, the members needs for receivingcommunication and channel usage while qualitative methodologies have been usedin interviews with Unionen´s members, club chairmen and union representatives aswell as semiotic picture analyses and analyses based on methods of Uses andgratifications theory.One conclusion of the study is that two significant differences of communicationhave been found between members and non-club members.

En studie om hastighetsbegränsningar i banöverbyggnaden och kontakledningsystemet på Västkustbanan Helingborg - Lund..

The aim of this study is to describe and analyze how the European union relates to the different dimensions of abortion. What kind of problem is abortion and whose right is it? Does difference framings of the problem enable different solutions?By analyzing debates from the European parliament through Carol Lee Bacchis method ?What?s the problem approach? I have come to see that different representations of a problem changes the problem it self. This emphasis that a problem is a problem in one context, but not in an other.Depending on the work of, among others, Barbara Hobson and Ailbhe Smyth I have focused upon the European union as a economical project, leaving social issues to national competence. This makes the EU a patriarchal project that fails to guarantee women?s rights.

Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera begreppet ekonomisk verksamhet i mervärdesskattehänseende och att utreda vid vilken grad av aktivitet en sådan verksamhet uppkommer samt vilka objektiva omständigheter som kännetecknar begreppet .Ekonomisk verksamhet är ett av de mest grundläggande begreppen inom mervärdesskatteområdet och mervärdesskattedirektivet. Begreppet är av väsentlig betydelse vid bedömningen av huruvida någon utgör en beskattningsbar person och ska vara underkastad mervärdesbeskattning. Definitionen återfinns i artikel 9 i mervärdesskattedirektivet. Med ekonomisk verksamhet  avses sådan verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör. Här inbegrips både gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken.

AbstractThe aim with this essay has been to investigate if Sweden?s attitude against the European Union has changed expressed in the statement of government policies, during the years 1988-1998. In the prolongation I want to see if the policies can be seen as examples of agenda-setting.My comprehensive objective is: In which way is the change of the Swedish attitude towards the European Union expressed in the statement of government policies during 1988-1998 shown?My other objectives are: In which ways describes the statements the integrations process in Europe generally?In which ways does the integrations process influences Sweden in generally?In which ways does the integrations process influences Sweden?s relations against the European Union?I have used qualitative text analysis as method in my essay to find the answers to the questions. I have classified a number of opinions, found in the policies, summarized under my three objectives.The result of my essay was shown that the changed not can be found in the policies and they are examples of agenda-setting.

Vilka argument framförs mot Turkiets medlemskap i EU? Hur kan motståndet mot Turkiet förklaras? Dessa frågor besvarar vi i den här uppsatsen genom att göra en argumentationsanalys av den politiska debatten i Europaparlamentet. Vi presenterar de olika argumenten som framförs och undersöker om de är relevanta utifrån de kriterier som ställs i Romfördraget och Köpenhamnskriterierna. Efter att ha gjort argumentationsanalysen var det tydligt att många motståndare mot Turkiets medlemskap i unionen framför Turkiets kultur och religion som anledning till varför Turkiet inte bör beviljas medlemskap i unionen. Vi har därför även en avslutande del som analyserar och förklarar den här aspekten av motståndet.

Utvidgningen av Europeiska unionen medför att allt fler aktörer måste samarbeta i syfte att uppnå och utveckla en stark och gemensam europeisk marknad för varor, tjänster, personer och kapital. I och med att antalet länder i gemenskapen ökar uppstår också allt större klyfter mellan så väl medlemsstaternas sociala förhållanden som nationella lagstiftning. Detta innebär att mer komplexa förhållanden växer fram som kräver allt större anpassning hos de enskilda medlemsstaterna, vilket genererar problem. Det ligger varken i Europeiska unionens eller i medlemsstaternas intresse att den fria rörligheten medför några större ekonomiska problem för arbetsmarknadens aktörer. I Vaxholmskonflikten har dock problemet med nationella skillnader aktualiserats utan att den nationella domstolen anser sig kunna finna en gemenskapsrättsligt godtagbar lösning.

Det Svenska medlemskapet i den Europeiska unionen (EU) har förändrat förutsättningarna för småföretagen i Norrbottens län. Syftet med denna uppsats är belysa hur Sveriges medlemskap i EU påverkat exportförutsättningarna för småföretag i Norrbottens län, sammanställa en survey på några tidigare gjorda EU-projekt där vi undersökt hur EU och EU- verktyg kan ha påverkat exportförutsättningarna för Norrbottniska småföretagen, identifiera om Sveriges medlemskap i EU kan ha påverkat exportförutsättningarna för två redan etablerade mindre exportföretag i Norrbottens län samt identifiera vilka för och nackdelar EU-medlemskapet kan ha inneburit för Norrbottniska småföretags exportförutsättningar. Slutsatsen blev att EU-medlemskapet inneburit både positiva och negativa aspekter för företagen. Det positiva kan sägas vara den stora marknad som skapats genom den inre marknaden, borttagande av tullar inom EU, fri rörlighet för varor, tjänster, kapital samt personer. Strukturfonderna har skapat möjligheter att ta tillvara dessa fördelar.

Den Europeiska unionen är en mångfacetterad samling länder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhållanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit från medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag består av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som används för att besvara frågeställningen.Med hjälp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjär regression, fram en modell som förklarar förhållandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstånd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal år som medlem i EU?.Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande värde på var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju längre avstånd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju längre medlemskap i unionen desto lägre förtroende känner den genomsnittlige medborgaren för EU..