I takt med att fotbollsklubbarna i Europa utvecklats och fÄtt allt större ekonomier ökar Àven deras behov av kapital. Under den senaste femtonÄrsperioden har allt fler klubbar sökt sig till den publika aktiemarknaden för att skaffa kapital. Eftersom detta Àr en relativt ny företeelse finns det mÄnga outforskade delar att studera. DÀrför har vi valt att inrikta vÄr studie mot frÄgestÀllningen: Finns det ett samband mellan ett fotbollslags framgÄng och dess aktiekurs?Genom vÄrt syfte har vi begrÀnsat oss till att studera Europacupmatcher, vilket betyder att det Àr turneringarna Champions League och UEFA cupen som vi kommer undersöka.

MĂ„rdhunden Ă€r en invasiv art i Europa och har tack vare sin generalistiska diet, hög reproduktivitet och stor anpassningsbarhet lyckats etablera sig i stora delar av Nord-, Öst- och Centraleuropa. Den introducerades i tidigare vĂ€stra Sovjetunionen mellan 1929 och 1955 med syftet att fĂ„ ett nytt pĂ€lsdjur att jaga. DĂ„ mĂ„rdhunden gĂ€rna vandrar lĂ„nga strĂ€ckor spred den sig snart frĂ„n utsĂ€ttningsomrĂ„dena och etablerades i Europa. I dagslĂ€get finns det en oro för att den ska pĂ„verka andra arter och deras ekosystem samt att den ska sprida olika parasit- och virussjukdomar. Min studie undersöker om man sett nĂ„gon pĂ„verkan pĂ„ andra arter och huruvida mĂ„rdhunden fungerar som sjukdomsspridare.

BakgrundÅr 1994 trĂ€dde den första upplagan av MervĂ€rdesskattelagen i kraft i Sverige och lagen har sedan dess reglerat den svenska skatteinbetalningen. Sedan Sveriges intrĂ€de i EU pĂ„verkas vĂ„r lagstiftning av bestĂ€mmelser inom EU, sĂ„ som direktiv och förordningar. EG:s förĂ€ndringsarbete inom mervĂ€rdeskatteomrĂ„det syftar bland annat till att modernisera regelverket utefter förĂ€ndringar i handeln och att bevara medlemsstaternas skatteintĂ€kter. Under Ă„r 2009 har svensk regering lagt fram en proposition som syftar till att införliva ett antal EG-direktiv dĂ€r tre stora förĂ€ndringar kan urskiljas; bedömning av omsĂ€ttningsland för tjĂ€nster, periodisk sammanstĂ€llning samt Ă„terbetalning av moms. Dessa förĂ€ndringar Ă€r tĂ€nkta att trĂ€da i kraft i svensk mervĂ€rdesskattelag i januari 2010.

 Problem: Dagens höga frekvens av grÀnsöverskridande handel krÀver homogena regelverk inom mÄnga olika omrÄden, Àven inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemslÀndernas redovisningsprinciper beslutade EuroparÄdet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen frÄn den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprÀttandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhÄlla en ökad transparens av information och att öka jÀmförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlÀtta för investerare och verka för en vÀlfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillÀmpa IAS/IFRS istÀllet för de svenska reglerna som blir vÀldigt tydlig för fastighetsbolagen Àr att förvaltningsfastigheter ska vÀrderas antingen till verkligt vÀrde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvÀrde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvÀrde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24.

Bakgrund och problem: Antalet multinationella företag har stadigt ökat under 2000-talet vilket föranlett till uppkomsten av globala finansiella marknader samt en ökad internationell handel. Harmonisering av redovisningsreglering som ett kommunikationsmedel har dÀrför fÄtt en ökad betydelse. Sedan Är 2005 Àr IFRS obligatoriskt för alla europeiska börsnoterade bolag, och konvergensprojektet med dess amerikanska motsvarighet FASB kommer att fortskrida. I USA kostnadsförs FoU som huvudregel medan IASB krÀver aktivering nÀr vissa krav Àr uppfyllda. De senaste Ären har det riktas kritik mot dagens vÀrderingsmetoder av FoU.

Stora som smÄ företag kan idag vara med och konkurrera om kunder pÄ den globala marknaden. För att överbrygga den geografiska problematiken med stora avstÄnd mellan kunder och aktörer inom vÀrdekedjan, har dagens utvecklade transporter och tillika transportnÀt haft en enorm betydelse. Produkter kan idag med relativt smÄ ekonomiska medel förflyttas för att skapa ett större ekonomiskt vÀrde pÄ ett lÄngt avstÄnd ifrÄn det sÀljande företaget.Olika produkter har dock olika krav betrÀffande leveransservice och leveranssÀkerhet. MÄnga produkter kan transporteras och distribueras under en lÀngre tid och för en lÀgre kostnad, medan andra krÀver att transport och förflyttning löses omedelbart. De lÄnga avstÄnden pÄ den globala marknaden gör det extra svÄrt för företag vilka sÀljer och distribuerar tidskÀnsliga produkter, men Àven för exempelvis produkter utvecklade för akut vÄrdassistans.

Detta kandidatarbete uppfördes vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet, Ultuna, under vĂ„rterminen 2012 efter en introduktion till projektet av Ramböll, Uppsala. MĂ„let med studien var att undersöka hur det gĂ„r att underlĂ€tta för fotgĂ€ngare och cyklister att röra sig utmed lĂ€nsvĂ€g 255 pĂ„ ett sĂ€kert och trivsamt sĂ€tt, samt att undersöka vilken möjlighet landskapet har att klara dessa förĂ€ndringar. Ämnet knyter samman flera viktiga aspekter för en landskapsarkitekt dĂ„ arbetet behandlar en frĂ„ga som Ă€r viktig bĂ„de ur gestaltnings- och planeringsperspektiv samt har stor betydelse för samhĂ€llets invĂ„nare och för naturens hĂ„llbaret. DĂ„ strĂ€ckan som studerades Ă€r nĂ€stan tvĂ„ mil lĂ„ng gjordes studien pĂ„ en övergripande nivĂ„ med landskapets helhet i fokus. I analysen lades sĂ€rskild vikt vid visuella upplevelsevĂ€rden som kan uppfattas i gĂ„ng- och cykelfart, det vill sĂ€ga stora landskapselement och variation av naturtyper. Även perceptuella vĂ€rden sĂ„som fysisk bekvĂ€mlighet samt kĂ€nslomĂ€ssiga upplevelser studerades.

Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsÀttet frisim. MÄlet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem Ären innan en simmare uppnÄr 900 FINA-poÀng första gÄngen. Ytterligare en mÄlsÀttning var att ta fram en mall för vilka nivÄer en viss FINA-poÀng motsvarar pÄ internationella tÀvlingar d.v.s. vad som krÀvs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mÀsterskapen. FrÄgestÀllningar:Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 Är innan de uppnÄr 900 FINA-poÀng första gÄngen?Vad motsvarar tÀvlingskval pÄ SM, EM, VM & OS mÀtt i FINA-poÀng i respektive grenar? Vilka FINA-poÀng krÀvs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 pÄ SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mÀsterskapen?Finns det nÄgon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för Ären 2011-2014 sammanstÀlldes med hjÀlp utav Swimrankings.net.

Bakgrund: EU försöker, genom bland annat avskaffandet av revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen, att minska administrationskostnaderna för dessa bolag. Syftet Àr att göra de europeiska bolagens sÄ konkurrenskraftiga som möjligt för att stimulera Europas ekonomi. Fram till och med 31 oktober 2010 var alla svenska företag oavsett storlek tvungna att anlita revisor för granskning av sin redovisning. Det har numera Àndrats sÄ till vida att de allra minsta företagen ej lÀngre Àr tvungna att anlita revisor enligt lag. Grundtanken med förÀndringen var att den totalt sett skulle vara mer omfattande, det vill sÀga omfatta fler företag.

Denna studie utforskar fotgÀngares möjligheter att orientera sig och ta sig fram i stadsmiljöer. Orienterbarhet kan förvÀntas fÄ en allt större betydelse i samband med att gÄngtrafiken fÄr en viktigare roll i stÀders transportsystem. Samtidigt vistas allt fler mÀnniskor i omgivningar de Àr sÀmre förtrogna med, till följd av den ökade mobiliteten som globaliseringen har medfört. Uppgiften för denna studie Àr dÀrför att utforska orienterbarhetens betydelse för staden och dess invÄnare, att kartlÀgga orienteringssituationen i Stockholm och att undersöka hur den kan förbÀttras.Studien inleds med en genomgÄng av teorier och resonemang gÀllande orienterbarhet, vil- ken fungerar som en teoretisk bakgrund till de efterföljande delarna. Orienterbarhet definieras hÀr som en egenskap som beskriver svÄrighetsgraden att bestÀmma sin position och planera sin rörelse i en stadsmiljö.

I januari 2010 trÀdde europeiska konstruktionsstandarder i kraft i Sverige, vilket ersÀtter de föregÄende brostandarderna Bro 2004 och BV Bro, utgÄva 9, för jÀrnvÀgsbroar. Detta för med sig förÀndringar av regler betrÀffande berÀkning av de krafter som pÄverkar brobrokonstruktionen orsakat av acceleration och bromsning. EN 1991-2, som styr trafiklaster pÄ jÀrnvÀgsbroar enligt de europeiska konstruktionsstandarderna, ger olika metoder för att beakta den samverkan som uppstÄr mellan spÄr och broöverbyggnad dÄ accelerations- och bromskrafter verkar pÄ rÀlerna. Detta examensarbete har initierats i syfte att klargöra metodernas anvÀndningsomrÄde, hur de skall anvÀndas samt för- och nackdelar med respektive metod. De metoder som ges bestÄr av en generell metod samt tvÄ förenklade metoder som gÀller under olika förutsÀttningar.

MÄnga av dagens miljöproblem Àr kopplade till urbana omrÄden. I strÀvan efter att nÄ enekologisk hÄllbar utveckling Àr det av stor vikt att stÀderna för ett aktivt miljöarbete. Sedan1970-talet har EU arbetat med miljöfrÄgor och utarbetat flera strategier för hur en hÄllbarstadsmiljö ska uppnÄs i Europas stÀder. Under senare Är har allt fler av lÀnderna i Europaanslutit sig till unionen, vilket medfört en stor differentiering mellan medlemslÀnderna. Förmedlemsstater inom den Europeiska unionen som Ànnu inte har ett vÀlutvecklat miljöarbetehar EU en viktig roll att spela.

Vid ett G20 möte i Pittsburgh den 26 september 2009 togs ett beslut om att marknaden för OTC-derivatkontrakt behövde nÄgon form av reglering. Tidigare hade brist pÄ insyn medfört att det var svÄrt att uppskatta de risker som dessa kontrakt innebar. Detta kom att leda till att regelverket EMIR implementerades i Europeiska unionen. De huvudsakliga Ätaganden som EMIR kom att innebÀra var ett rapporteringskrav gÀllande dessa affÀrer, ett clearingkrav vid omfattande anvÀndning av dessa typer av kontrakt samt implementering av förfaranden för att minska risk. I regelverket sÀgs dock att clearingkravet undantas om det gÄr att bevisa att de ingÄngna OTC-derivatkontrakten motverkar risk i ett företags verksamhet och ej Àr ingÄngna i spekulationssyfte.DÄ EMIR pÄverkar alla de aktörer som anvÀnder sig av OTC-derivatkontrakt pÄverkar Àven detta regelverk Scania.

Vid ett G20 möte i Pittsburgh den 26 september 2009 togs ett beslut om att marknaden för OTC-derivatkontrakt behövde nÄgon form av reglering. Tidigare hade brist pÄ insyn medfört att det var svÄrt att uppskatta de risker som dessa kontrakt innebar. Detta kom att leda till att regelverket EMIR implementerades i Europeiska unionen. De huvudsakliga Ätaganden som EMIR kom att innebÀra var ett rapporteringskrav gÀllande dessa affÀrer, ett clearingkrav vid omfattande anvÀndning av dessa typer av kontrakt samt implementering av förfaranden för att minska risk. I regelverket sÀgs dock att clearingkravet undantas om det gÄr att bevisa att de ingÄngna OTC-derivatkontrakten motverkar risk i ett företags verksamhet och ej Àr ingÄngna i spekulationssyfte.DÄ EMIR pÄverkar alla de aktörer som anvÀnder sig av OTC-derivatkontrakt pÄverkar Àven detta regelverk Scania.

Bakgrund och problem: Expandering av multinationella företag har fÄtt till följd att en internationell harmonisering av redovisningen har efterfrÄgats för att öka jÀmförbarheten mellan företag. Resultatet av detta har blivit att EU beslutat att införa gemensamma redovisningsregler för alla börsnoterade företag. Dessa skall frÄn och med den 1:a januari 2005 följa IAS/IFRS. Reglerna innebÀr bland annat att goodwill numera inte skrivs av utan istÀllet skall nedskrivningsprövning utföras minst Ärligen. Vid nedskrivningsprövningen föreligger inslag av bedömningar vilka Àr av intresse att studera.