This study examines whether the policy breadth and the alternatives in European politics affect variations in voter turnout between member states in elections to the European Union Parliament.The theoretical approach assumes that; a larger political polarization, an increase in EU-skeptical parties and a greater voting mobilization among groups with less means results in higher voter turnout figures. The study also consider four other variables; whether the election is held on weekends or weekdays, whether elections coincide with other national elections, whether a country has held the presidential of the EU during or the immediate term prior to the election and finally the turnout figures from national elections.The research design is based upon a quantitative analysis using data from EP elections, national elections and databases from the European Elections Studies (EES). Study unit is twelve member-state countries and their four latest EP elections (1994, 1999, 2004 and 2009). The selected member-states origin from the EU-15 excluding Belgium, Greece and Luxembourg due to their compulsory voting laws.The study found relationships between higher turnout figures in EP-elections and increase in EU-skeptical parties, greater mobilization among groups with less means, elections held on weekends, elections coinciding with other, national elections and an increase in voter figures in national elections..

Den Europeiska Unionen Àr en mÄngfacetterad samling lÀnder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhÄllanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit frÄn medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag bestÄr av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningen.Med hjÀlp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjÀr regression, fram en modell som förklarar förhÄllandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstÄnd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal Är som medlem i EU?.Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande vÀrde pÄ var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju lÀngre avstÄnd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju lÀngre medlemskap i unionen desto lÀgre förtroende kÀnner den genomsnittlige medborgaren för EU..

Afrikansk svinpest Àr en av de allvarligaste grissjukdomarna och Àr pÄ frammarsch i östra Europa. Under 2000-talet har det oerhört tÄliga afrikanska svinpestviruset med hög morbiditet och mortalitet spridits frÄn Afrika till Kaukasusregionen och angrÀnsande europeiska lÀnder dÀr den utgör en stor risk för den globala grisindustrin. Sjukdomen Àr ingen zoonos men eftersom det saknas vaccin och behandling har den en stark pÄverkan pÄ mÀnniskor rent socialt och ekonomiskt nÀr deras grisar drabbas. Sjukdomsutbrott leder till minskad internationell handel, kostsamma kontrollstrategier för att stoppa utbrott och stora förluster för smÄskaliga bönder. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utvÀrdera huruvida europeiska vildsvin kan bli ett hot mot grisproduktionen i Sverige.

Syftet med denna studie var att beskriva sambandet mellan A nine test screening battery for athletes (NTSB) och prestationsparametrar för basketspelare i de svenska ungdomslandslagen.Studiedesignen var en tvÀrsnittsstudie dÀr data frÄn Svenska basketbollförbundets Ärligen utförda tester av kvinnliga och manliga ungdomslandslagsspelare i Äldrarna 15-20 Är analyserades. Totalt ingick 96 personer, varav 53 var kvinnor och 43 var mÀn. Av dessa 96 personer deltog 49 vid europeiska mÀsterskapen (EM). Resultat KorrelationsberÀkningar genomfördes mellan summascore pÄ NTSB, NTSB:s enskilda tester och 10-20-30 m sprint, counter movement jump med armsving (CMJ(a) samt speltid vid EM. Total poÀng pÄ NTSB har i denna studie ett lÄgt samband mot prestationsparametrar.

The aim of the thesis is to study the differences in Sweden?s and Finland?s implementation of Temporary Protection Directive (TDP) and the deficiencies in Sweden?s and Finland?s implementation of TDP. To answer the aim two questions are formed: What similarities and deficiency can be found in Sweden and Finland implementation of Temporary Protection Directive? What deficiencies can be found in Sweden?s and Finland?s implementation of Temporary Protection Directive? The previous research has focused on why the directive was not activated in the events of 2015 and why it was activated 2022. The previous research has also shown that there is just research on the implementation of TDP in three countries, Poland, the Netherlands and Estonia.

This is a qualitative study aiming to find out how and why teachers work with art, music and movement in the English subject in the early years. In this study we have conducted a background study of previous research and as a starting point and as a point for reference we have relied on education policy documents like The Common European Framework of Reference for Languages and the Swedish curriculum for the English school subject. Our research has consisted of interviews with six teachers and ten observation occasions in a total of three different primary schools. Our result show that there seems to be a consensus in both theory and praxis when it comes to integrating art, music and movement in learning and teaching of English in the early school years. The use of methods including art, music and movement in early language learning seems to promote the language development for all students but especially for young learners that require extra support for their language development.

This thesis examines the European Union's sanctions policy regarding human rights and interdependence. Previous research has discussed whether sanctions are effective or result in desirable outcomes. This paper aims to take a step back and understand motives by analyzing consistency in the EU?s decisions to impose sanctions. The question is relevant because formal justification can be used to cloak actual motives, and by examining actual decisions, the analyses shed light on motives.

Företag har idag en stor press frÄn olika intressenter i samhÀllet pÄ att vara bÄde vinstdrivande och ta socialt och miljömÀssigt ansvar. Elbolag Àr speciellt pÄverkade dÄ de opererar i en bransch dÀr miljöfrÄgor har ett stort utrymme. Det Àr sÄledes intressant att undersöka huruvida ett av de ledande elbolagen pÄ den europeiska marknaden, Vattenfall, har reagerat pÄ de ökade pÄtryckningarna frÄn intressenter över tid. PÄ vilket sÀtt kan vi se en förÀndring i hur Vattenfall presenterar sitt CSR-arbete frÄn och med det att de började hÄllbarhetsredovisa Är 2001 fram till idag? För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi utfört en fallstudie dÀr vi analyserat Vattenfalls samtliga hÄllbarhetsredovisningar samt utfört intervjuer med deras Senior Advisor pÄ Sustainability Performance Monitoring och CSR-manager.

FyrpÄlsfundament har traditionellt utförts med uppbockad jÀmnt fördelad rutarmering. Efter införandet av de europeiska konstruktionsreglerna, Eurokoderna, rekommenderas att en fackverksmodell tillÀmpas vid dimensionering av pÄlfundament. Normalt appliceras en fackverksmodell med tryckstrÀvor som gÄr frÄn pelare ut till respektive pÄle och med dragband mellan pÄlarna. Armeringen utförs som slutna slingor koncentrerat mellan pÄlarna. Entreprenör föredrar den jÀmnt fördelade rutarmeringen dÄ utförandet av den armerade betongplattan underlÀttas.I det hÀr examensarbetet undersöks en alternativ fackverksmodell som förvÀntas ge en spÀnningsbild som motiverar en jÀmnare utbredd armering i betongplattans underkant samtidigt som alla dimensioneringskrav i brottgrÀnstillstÄnd Àr uppfyllda.

Lissabonstrategin har som politiskt mÄl att göra Europa till vÀrldens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmÄlen i strategin Àr att utveckla företagens kompetens för att lÀttare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom VÀxtkraft MÄl 3 som innebÀr att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att stimulera smÄ och medelstora företag i deras kompetensutveckling.Syftet med studien Àr att undersöka hur ESF-RÄden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och vÀrdet av denna.

When migration to a country increases, the integration of the migrants becomes extra important for the host country?s society, economy and culture. In the last decade, Europe has faced several crises, such as the refugee crisis and the covid-19 pandemic, which has affected both migration and integration policy. The challenges that have characterized European society in recent years makes it interesting to study how the measures highlighted by the European Commission to integrate migrants has developed. Therefore, the paper aims to compare the Commission?s action plans for integration published in 2016 and 2020 based on the threat theory and the contact theory to see how both perspectives can contribute to understanding the differences between the years and which theory is best suited to understand the Commission?s current visions of integration.

Sammanfattning: Avhandlingen initieras med observationer om utveckling i lön samt sannolikhet för arbetslöshet under en individs arbetsliv pÄ den svenska arbetsmarknaden. Dessa föranleder hypotesen att utfallet pÄ arbetsmarknaden i termer av individens sannolikhet till anstÀllning kan förklaras av hur löner varierar med produktivitet. I syfte att undersöka om en sÄdan hypotes kan ha substans gör dÀrefter en kort inblick i en tidigare rapport i ett nÀrliggande omrÄde, dÀrefter görs en mer grundlig undersökning av den svenska arbetsmarknaden.För att hitta vidare indikationer pÄ om hypotesen kan göras mer trovÀrdig eller bör förkastas utvidgas dÀrefter undersökningen till att studera 15 europeiska lÀnder. Ansatsen Àr modellera utfallet pÄ arbetsmarknaden som en funktion av hur spridning i löner ser ut i förhÄllande till spridning i tre förmÄgor som antas vara förknippade med produktivitet.DÀrefter nyttjas olika mÄtt pÄ spridning i lön i försök att identifiera den del av lönefördelningen dÀr löner eventuellt inte varierar fritt i proportion till produktivitet, och för vilken del av lönefördelningen som en förklaringsmodell av ovan beskriven karaktÀr kan vara lÀmplig.Slutligen undersöks Àven om spridning i lön samt spridning i de förmÄgor som antas korrelera till produktivitet Àven kan förklara sysselsÀttning och arbetskraftdeltagande, och vilka implikationer det i sÄdant fall kan ha pÄ analysen av resultaten..

Denna studie har resulterat i en design av en webbplats som Àmnar informera om tjÀnstedesign. Uppsatsen beskriver arbetsgÄngen och diskuterar Àven projektmetoden scrum som anvÀnts under projektets designfas, för att utröna dess lÀmplighet i interaktionsdesignprojekt. SÀrskilt fokus lÀggs pÄ hur projektmetoden pÄverkat anvÀndbarheten i den designlösning som producerats. Information om anvÀndarna har inhÀmtats genom intervjuer med praktiserande tjÀnstedesigners och tjÀnstedesignstudenter i olika Europeiska lÀnder. Datainsamlingen och analysen av denna har följt metoden mÄldriven design.

Lissabonstrategin har som politiskt mÄl att göra Europa till vÀrldens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmÄlen i strategin Àr att utveckla företagens kompetens för att lÀttare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom VÀxtkraft MÄl 3 som innebÀr att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att stimulera smÄ och medelstora företag i deras kompetensutveckling. Syftet med studien Àr att undersöka hur ESF-RÄden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och vÀrdet av denna.

SammanfattningDe europeiska medlemsstaterna hade en vision om en gemensam bolagsform med ett gemensamt regelverk för att pÄ sÄ sÀtt förtydliga sitt syfte som union genom att sudda ut nationsgrÀnserna. Det tog emellertid mer Àn 40 Är för europakommissionen att förena sig om den gemensamma bolagsformen pÄ grund av motsÀttningar i lagstiftningsförfarandet. Tanken om det gemensamma regelverket förblev sÄlunda en vision. SE-bolaget möjliggjordes som bolagsform genom en förordning om bolagets bildande och struktur. PÄ grund av ytterligare svÄrigheter att enas dröjde det ett par Är innan direktivet om arbetstagarinflytandet tillgÀngliggjordes.