1995 röstade Sveriges medborgare för första gÄngen i ett Europaparlamentsval dÀr valdeltagandet var mycket lÄgt, endast 41,6 röstade i valet. Trenden höll i sig under följande Europaparlamentsval 1999, dÀr valdeltagandet sjunkit till 38,8 procent. Hösten 2003 hölls en folkomröstning dÀr EMU- medlemskapet togs upp, resultatet blev ett klart nej av det svenska folket. Syftet med uppsatsen Àr att nÀrmare granska EU:s politiska legitimitet i Sverige, nÀrmare bestÀmt i vilka delar av Sverige det finns ett starkt respektive mindre starkt stöd för den Europeiska unionen. Vi ska Àven titta nÀrmare pÄ hur faktorer som till exempel urbaniserings- och inkomstgrad pÄverkar EU-frÄgan.

Uppsatsen behandlar det straffrÀttsliga EU-samarbetets beslutsstruktur post-Lissabon med fokus pÄ EU:s harmoniseringskompetens enligt art 82 och 83 funktionsfördraget. Genom Lissabonfördraget upplöstes den tidigare trepelarstrukturen och det straffrÀttsliga samarbetet fogades samman med det allmÀnna EU-samarbetet. Enligt det nu gÀllande regelverket har EU befogenhet att vidta ÄtgÀrder bland annat för att sÀkerstÀlla ömsesidigt erkÀnnande mellan medlemsstaterna pÄ det straffrÀttsliga omrÄdet (art 82.1) och för att harmonisera medlemsstaternas straffrÀttsliga lagstiftning (art 82.2 och 83). Harmoniseringskompetensen omfattar faststÀllande av minimidirektiv avseende specifikt angivna delar av det straffrÀttsliga förfarandet (art 82.2) och avseende brottsrekvisit och pÄföljder inom specifikt angivna omrÄden med sÀrskilt allvarlig brottslighet som har ett grÀnsöverskridande inslag (art 83.1). DÀrtill fÄr EU genom den sÄ kallade annexkompetensen faststÀlla minimiregler om brottsrekvisit och pÄföljder pÄ omrÄden som redan omfattas av harmoniseringsÄtgÀrder om detta Àr nödvÀndigt för att sÀkerstÀlla att unionens politik pÄ det harmoniserade omrÄdet ska kunna genomföras effektivt (art 83.2).

Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsÀttet frisim. MÄlet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem Ären innan en simmare uppnÄr 900 FINA-poÀng första gÄngen. Ytterligare en mÄlsÀttning var att ta fram en mall för vilka nivÄer en viss FINA-poÀng motsvarar pÄ internationella tÀvlingar d.v.s. vad som krÀvs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mÀsterskapen. FrÄgestÀllningar:Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 Är innan de uppnÄr 900 FINA-poÀng första gÄngen?Vad motsvarar tÀvlingskval pÄ SM, EM, VM & OS mÀtt i FINA-poÀng i respektive grenar? Vilka FINA-poÀng krÀvs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 pÄ SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mÀsterskapen?Finns det nÄgon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för Ären 2011-2014 sammanstÀlldes med hjÀlp utav Swimrankings.net.

Hur gick det till nÀr romerna gick med i pingstkyrkan och varför ville pingstkyrkan ha dem med? Pingstkyrkan visste först inte att romerna var kristna och dÄ de upptÀckte att sÄ var fallet och att romerna i flera andra europeiska lÀnder var med i de lÀndernas pingstförsamlingar tyckte de att det var naturligt att de skulle fÄ vara med i Sverige ocksÄ. PingstvÀnnerna var ju ocksÄ en relativt ny rörelse i Sverige och de var öppna för nytÀnkande.Grunden inom pingstkyrkan Àr densamma men romerna har burit med sig mycket av sin kultur in i pingstkyrkan. Vissa saker ser de svenska pingstvÀnnerna mellan fingrarna för dÀrför att romerna ÀndÄ Àr en grupp med stark kultur som de inom pingstförsamlingarna inte vill ta ifrÄn dem och för att det inte direkt strider mot pingstkyrkans praxis. Det viktigaste för romerna som de tagit med sig in i pingstkyrkan Àr renlighetsreglerna som de hÄller mycket strikt pÄ.

BAKGRUND. 60-90 % av den europeiska befolkningen drabbas nÄgon gÄng av lÀndryggsproblem och pÄ grund av den bristande kunskapen att kunna specificera problemen betecknas 95 % som ospecifika. SYFTE. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanstÀlla validiteten och reliabiliteten för sjukgymnastiska diagnostiska tester som anvÀnds vid undersökning av besvÀr frÄn lÀndryggen. METOD.

Den europeiska internationella privatrÀtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillÀmpar för att faststÀlla en juridisk persons nationalitet Àr inte harmoniserad. Inom EU stÄr följaktligen inkorporerings- och sÀtesprinciperna mot varandra. De lÀnder som tillÀmpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den ocksÄ kallas, avgör frÄgan om bolagets rÀttsliga hemvist utifrÄn var bolaget Àr registrerat. I de andra staterna som utgÄr ifrÄn sÀtesprincipen, avgörs istÀllet frÄgan utifrÄn var bolaget har sitt faktiska sÀte.Den europeiska internationella privatrÀttens relation till EU-rÀtten Àr genomgÄende stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla förenlighet mellan tillÀmpliga bestÀmmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, sÀrskilt nÀr det Àr nödvÀndigt för att den inre marknaden ska fungera vÀl.

År 2001 antogs EU-direktiv 2001/77/EG vars syfte Ă€r att stimulera fram mer förnyelsebar el inom Europeiska Unionen (EU). MĂ„let Ă€r att fram till Ă„r 2010 ska 22 procent av den totala anvĂ€ndningen komma frĂ„n förnyelsebar el. Under senare Ă„r har EU-kommissionen annonserat planer pĂ„ att skapa ett gemensamt europeiskt stödsystem för förnyelsebar el. Inom Europa finns för nĂ€rvarande fyra olika stödsystem, inmatningspriser, kvotplikt, skatter och det sĂ„ kallade certifikatsystemet. Ett troligt scenario Ă€r att EU-kommissionen frĂ€mjar framvĂ€xten av ett harmoniserat certifikatsystem.

Den europeiska internationella privatrÀtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillÀmpar för att faststÀlla en juridisk persons nationalitet Àr inte harmoniserad. Inom EU stÄr följaktligen inkorporerings- och sÀtesprinciperna mot varandra. De lÀnder som tillÀmpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den ocksÄ kallas, avgör frÄgan om bolagets rÀttsliga hemvist utifrÄn var bolaget Àr registrerat. I de andra staterna som utgÄr ifrÄn sÀtesprincipen, avgörs istÀllet frÄgan utifrÄn var bolaget har sitt faktiska sÀte.Den europeiska internationella privatrÀttens relation till EU-rÀtten Àr genomgÄende stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla förenlighet mellan tillÀmpliga bestÀmmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, sÀrskilt nÀr det Àr nödvÀndigt för att den inre marknaden ska fungera vÀl.

Transaktionskostnader Äterfinns i Ärsredovisningar dÀr en del utav dessa utgörs av bankkort respektive kontanter. I Tyskland har Deutsche Bank lyckats minska transaktionskostnaderna för elektroniska bankkortsbetalningar till andra europeiska lÀnder med 80 %. En ökad kortanvÀndning skulle minska kontanthanteringens kostnader. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför privatpersoner fortfarande betalar med kontanter trots att det finns ett modernare betalningsalternativ som bankkort. Vidare skall ses vilka möjligheter det finns för att kunna öka kortanvÀndningen, sÄ att transaktionskostnader kan minska ytterliggare. Grunden för den empiriska studien utgÄr frÄn en intervju med en anstÀlld pÄ Kristianstads Sparbank som Àr insatt i bankkortsanvÀndandet.

Inledningsvis belyses generella faktorer som pÄverkar ansikts- igenkÀnning. DÀrefter lÀggs fokus pÄ cross- race fenomenet, vilken studien syftar till att undersöka. Uppsatsen grundar sig pÄ tvÄ hypoteser som bÄda berör förmÄgan till igenkÀnning av ansikten frÄn den egna samt av annan etnisk grupp. I studien deltog tvÄ grupper (N = 63), kineser och svenskar som testades med ett bildspel uppdelat i tvÄ delar. I instuderingsfasen visades 21 ansikten, med jÀmn fördelning av asiatiska, afrikanska och europeiska ansikten.

Nystartade mjukvaruföretag som stÄr i begrepp att lansera en B2B-mjukvara pÄ internet har speciella förutsÀttningar dÄ företagets frÀmsta tillgÄng ? mjukvarukonceptet ? lÀtt kan Äterskapas av andra aktörer och dÀrmed begrÀnsa möjligheterna till vÀrdeskapande. Konkurrensövertaget Àr lÀttförgÀngligt, vilket krÀver ett grundligt strategiskt förarbete. Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur Blue Ocean Strategy (BOS) dÄ kan anvÀndas för att hitta ny lönsam mÄlgrupp och alternativ strategisk ansats. Bakgrundsmaterial samlades in frÄn strategimöten hos intressenten och dess affÀrskontakter.

The aim of this study was to explore how young students can be taught during their first year of learning English towards the A1 level according to The European Framework of Reference for Languages, and how the students understand their own learning. The study was carried out in two different classes but with the same teacher, who is qualified to teach English to young learners. The result is based on the analysis of a total of twelve observations of English lessons in two classes in school year one and eight group interviews with the students. Recurrent ingredients through all lessons were activities such as listening to teacher talk, watching films or film clips, singing songs and doing rhymes, using drama activities, talking about the meaning of learning English, practicing guessing competence and learning new vocabulary. The teacher consistently talked about and taught different strategies for language learning.

Bakgrund: Nedskrivningar ska redovisas dÄ tillgÄngens verkliga vÀrde understiger detredovisade vÀrdet. En viktig frÄga Àr dÀrför hur vÀrdet pÄ tillgÄngar ska berÀknas och hurprövningar för nedskrivningsbehov ska genomföras dÀr rÄdande redovisningsstandarderkrÀver subjektiva bedömningar. Dessa bedömningar ger utrymme för ledningen att göraredovisningsval. Tidigare studier har visat att bolagens finansiella stabilitet kan pÄverkastorleken och frekvensen i förekomsten av nedskrivningar.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl de samband mellan soliditet ochnedskrivningar som Pettersson (2014) finner i sin doktorsavhandling gÀllande nedskrivningarav materiella tillgÄngar (fartyg) och tillÀmpningen av IAS 36. Sambandet ska undersökas pÄen mer övergripande nivÄ oberoende av bransch till skillnad frÄn Petterssons avhandling somundersöker ett urval av europeiska rederier.

Under en tidigare analys av dialogen kring och detaljplanen för ett stadsförnyelseprojekt i Göteborg, vilken jag gjorde i samband med mitt kandidatarbete, blev det tydligt för mig att nyckelorden som anvÀnds har olika betydelse för olika aktörer. Efter att nyckelorden, eller trendbegreppen som jag har valt att kalla dem, beskrivits i översiktsplaner och stadsbyggnadsdebatt finns det fortfarande ett stort tolkningsutrymme, vilket gör att trendbegreppens motsvarigheter i de fysiska planerna kan se mycket olika ut. Vilka begrepp som anvÀnds har betydelse för stadsutvecklingen och avslöjar vilka ideal som Àr framtrÀdande. Syftet med rapporten har varit att undersöka vilka nyckelord/ trendbegrepp som anvÀnds inom svensk stadsbyggnadsdebatt och projekt idag, samt att utreda begreppens samband med svensk nutida planering. För att uppnÄ syftet har följande tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts: ? Beskrivning av de tvÄ tydligaste motpolerna, som jag tyckt mig urskilja i det insamlade materialet; ?den traditionella, europeiska staden? och modernismens/miljonprogrammets planer.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. HuvudmĂ„let har varit att lĂ€gga grunden för en förstĂ„else av RönneĂ„s betydelse och anvĂ€ndning i Ängelholm samt hur den har förĂ€ndrats över tiden och hĂ€nger samman med stadens utveckling i stort. MĂ„let har ocksĂ„ varit att ge ett översiktligt förslag pĂ„ hur stadens koppling till Ă„n kan förbĂ€ttras. En jĂ€mförelse mellan RönneĂ„s dĂ„tid och nutid visar tydligt att Ă„ns roll i landskapet har förĂ€ndrats som ett resultat av mĂ€nniskans och Ängelholms utveckling. FrĂ„n att ha varit en förutsĂ€ttning för Ängelholms grundande och invĂ„narnas vardagsliv har Ă„n utvecklats till ett Ă„terkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsĂ€ttningar och problem som finns inför en framtida utveckling av RönneĂ„ har jag anvĂ€nt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med Ă€ngelholmsborna.