Kapitaltäckningsregler för banker fick ett mer utarbetat regelverk 2007, Basel II. Avsikten med det nya regelverket var att förbättra det tidigare regelverket för både interna och externa aktörer och att fokusera på att säkerställa bankernas risker på ett bättre anpassat sätt efter deras verksamhet. Utvärdering av det nya regelverket har haft ytterst lite fokus på vilka effekter Basel II de facto har haft i praktiken. Då de Europeiska länderna som ingår i G10 nu har följt regelverket drygt två år anser vi att det är möjligt att utvärdera hur de kvantitativa effekterna har satt sina spår i bankernas nyckeltal som mäter lönsamhet och soliditet. Detta har mynnat ut i följande problemformulering och syfte: Har Basel II påverkat bankernas lönsamhet och finansiella ställning? Studies syfte är att med en kvantitativ metod sätta upp hypoteser för att undersöka om vi finner något samband mellan Basel II och bankernas nyckeltal som en effekt av tiden när Basel II implementerades. Studien utgår från en deduktiv ansats där två möjliga hypoteser var: 1) Att medelvärdet av nyckeltalen ej skiljer sig efter införandet av Basel II år 2007.

Syftet med konkurrenslagstiftningen är att främja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bättre resursanvändning i samhället, medan en otillräcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan inträdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rättssystem för konkurrensrätt, den EU-rättsliga lagstiftningen är inte bara vägledande utan i materiellt hänseende även bindande. En grundläggande bestämmelse inom konkurrensrätten är förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sådant samarbete innebär att två eller flera företag går samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och är föremål för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstår vid tillämpningen av denna lagstiftning.

SCA är Europas största skogsindustrikoncern. Fem bruk är lokaliserade i norra Sverige medan marknaderna för dessa bruks produkter är i Skandinavien samt övriga Europa. För att kunna konkurrera med de europeiska bruken är det mycket viktigt med en effektiv och pålitlig distribution. Då orderstorlekarna blivit mindre, lastning av arkat papper sker på pall samt att krav på regularitet och kortare ledtider ökat ansågs det gamla distributionssystemet vara förlegat. Ett helt nytt distributionssystem utarbetades i samarbete med MoDo.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. Huvudmålet har varit att lägga grunden för en förståelse av Rönneås betydelse och användning i Ängelholm samt hur den har förändrats över tiden och hänger samman med stadens utveckling i stort. Målet har också varit att ge ett översiktligt förslag på hur stadens koppling till ån kan förbättras. En jämförelse mellan Rönneås dåtid och nutid visar tydligt att åns roll i landskapet har förändrats som ett resultat av människans och Ängelholms utveckling. Från att ha varit en förutsättning för Ängelholms grundande och invånarnas vardagsliv har ån utvecklats till ett återkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsättningar och problem som finns inför en framtida utveckling av Rönneå har jag använt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med ängelholmsborna.

Trots att vi idag konsumerar hemelektronikprodukter som aldrig förr står hemelektronikbranschen inför en tuff framtid. Dagens största aktörer Elgiganten, Siba och ONOFF har fått en ny stor aktör att konkurrera med, den tyska lågpriskedjan Media Markt. Den 28 september 2006 öppnade Media Markt sitt första av 30 planerade varuhus i Kungens Kurva i Stockholm med affärsidén ?det bredaste sortimentet till de lägsta priserna?. Media Markts främsta konkurrent Elgiganten reagerade direkt med att stämma Media Markt för falsk marknadsföring.Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie kartlägga och analysera Media Markts förutsättningar att lyckas på den svenska marknaden genom att besvara följande frågor:· Varför valde Media Markt att gå in på den svenska hemelektronikmarknaden?· Hur ser Media Markts marknadssituation ut idag?· Vilka förutsättningar har Media Markt att konkurrera med de stora etablerade hemelektronikföretagen, främst Elgiganten?Uppsatsen avgränsas till att behandla Media Markt och även Elgiganten i Kungens Kurva.Information har samlats in dels genom artiklar från Internet och tidningar men även genom en intervju som gjordes med Media-Saturns marknadsansvarige Andre Wedin.

Bakgrund och problem: Det finns i dagsläget ett stort intresse att investera i etiska fonder, men det råder stor förvirring om vad en etisk fond egentligen är. Under senare år har samhället kännetecknats av en växande medvetenhet hos individerna om företags sociala och etiska ansvar. Begreppet etik är emellertid såväl subjektivt och relativt och varierar dessutom över tiden. Det är upp till fondbolagen själva att definiera vad som är etiskt för dem. Det är således svårt att fastställa något entydigt begrepp för vad som kan anses vara etiskt eller inte.

Uppgiften var att genomföra ett projekt inom begreppet Corporate Social Responsibility [CSR]. CSR är ett begrepp som inte har en entydig betydelse. Det handlar om ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar men varje företag måste skapa sin egen definition och bestämma hur de vill arbeta med CSR-relaterade frågor. Det är ingen hemlighet att företag som arbetar mycket med CSR ligger i framkant hos konsumenter då CSR har blivit starkt förknippat med ett företags varumärke. I den här rapporten reds begreppet ut med hjälp av en litteraturstudie, intervjuer och en enkätundersökning.

Det svenska elpriset har de senaste åren stigit kraftigt och förutspås öka ytterliggare under kommande år. Huvudorsaken är avregleringen av den europeiska elmarknaden som påbörjats. Detta har medfört att svenska företag börjat intressera sig för att minska sin elanvändning och på så sätt bevara sin konkurrenskraft gentemot företag på kontinenten. Ett vanligt sätt för att spara energi är att installera en luftridå vid en dörr eller port mot angränsande lokal eller omgivning med annan temperatur. Genom att rikta plana luft¬strömmar med hög hastighet vid porten reduceras möjligheten för de olika luftvolymerna att blandas.

Ett av de mål som sattes upp i och med Europeiska Unionens 20-20-20-paket rör effektivisering i samhället. Då bostadssektorn står för en stor del av Sveriges energianvändning kan stora förbättringar göras där. För att kunna se om genomförda åtgärder ger det önskade resultatet måste någon form av uppföljning ske. Oavsett vilken metod som väljs för uppföljning är det av stor vikt hur baslinjen, dvs. energianvändningen innan åtgärderna genomförs, bestäms.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

SammanfattningIntern kontroll innebär att företaget har system för kontroll, så att risken att det förekommer omedvetna fel och oegentligheter minskas. Systemet byggs oftast upp genom införandet av attestregler, rapportsystem samt en strukturerad ansvars- och arbetsfördelning i verksamheten. En avvägning måste alltid göras mellan kostnaderna för den interna kontrollen och de fördelar den är avsedd att ge företaget. Revisorns uppgift är att granska den interna kontrollen i ett företag, kontrollera om den fungerar och är anpassad efter verksamheten, med syfte att uppnå de mål och den lönsamhet som företaget eftersträvar.Mot bakgrund av att det inte fanns någon tidigare forskning på området, tyckte vi att det vore intressant att undersöka revisorers syn på god intern kontroll samt revisorns roll vid granskning av intern kontroll och om den interna kontrollen i Sverige har påverkats av den internationella utvecklingen på området. Vi valde även att studera om det förekommer intern kontroll i mindre bolag.För att besvara vår problemformulering genomförde vi, parallellt med litteraturstudier, ett antal personliga intervjuer med auktoriserade revisorer.

Vid millennieskiftet inledde EU en gemensam utbildningspolitik som en del av den så kallade Lissabonstrategin från 2000, vilken hade som syfte att stärka Europas konkurrenskraft gentemot Asien och Amerika. Hotet sågs ligga i globaliseringen och IT-teknikens snabba framfart och man såg ett behov av att utforma en gemensam utbildningsmässig strategi. Den kom att kallas ?utbildning 2010? och formulerades i tre strategiska mål:1.att höja utbildningssystemens kvalitet2.att göra det lättare för alla att få tillträde till utbildning3.att öppna utbildningssystemen mot världenSyftet med den här uppsatsen har varit att med utgångspunkt från utbildning 2010 undersöka hur dessa utbildningsmål är tänkta att uppnås och vilket in-nehåll som EU prioriterar inom utbildningsområdet, definierat som nyckel-kompetenser, samt hur just den språkliga delen av utbildningspolitiken be-skrivs. Fokus inom språkområdet ligger på svenska för invandrare (sfi).Material för undersökningen är?rapporter, lagar och annan dokumentation från EU:s webbplats.?av EU framställda referensramar för nyckelkompetenser och språk jämte kritiskt granskande material?läroplaner och andra styrdokument för sfi.Detta material har bearbetats och analyserats utifrån frågeställningarna: Vil-ka är utbildningsmålen för utbildning 2010, vilka nyckelkompetenser för livslångt lärande definierar dess innehåll, hur ser EU:s språksyn ut och hur avspeglar den sig i sfi:s styrdokument?Resultatet av undersökningen visar att EU:s ambitioner inom utbild-ningsområdet har en stark ekonomisk inriktning där bakgrunden är målet att skapa ?världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi? (Europeiska gemenskapernas kommission 2001.

Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet på jämförbar redovisning mellan länder ökat. EU har därför som målsättning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 är det krav på att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillämpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svåraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna.

Språkets möjligheter och begränsningar när det gäller att tala om och tolka en bild har alltid fascinerat mig. Är gränserna för vad vi kan säga eller skriva ner om en bild olika beroende på vilket språk vi talar? I en visningssituation på ett museum talar man om, beskriver och analyserar bilder, konstverk och andra visuella objekt och sätter in dessa i ett kulturellt sammanhang. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka hur två språk, svenska respektive mandarin med helt olika skriftlig representation, används i en sådan situation och belysa skillnader och likheter när man talar om och förmedlar kunskap om kinesiska bildobjekt.I studien analyseras transkriptioner av intervjuer kring fyra utvalda kinesiska bildobjekt med två informanter med respektive språk som modersmål. Kvantitativt skiljde sig de sammanlagda texterna kring objekten åt något i omfattning även om de innehållsmässigt föreföll likvärdiga.

Det nya årtusendet inleddes med två av världens största redovisningsskandaler efter avslöjandena om bokföringsbrott och bedrägerier inom bolagsjättarna Enron och Worldcom. Situationen blev inte bättre av att det senare visade sig vara samma revisionsbolag som skötte granskningen av de båda bolagen. Konsekvenserna av det inträffade blev globala och allmänhetens förtroende för bolagsstyrning samt för yrkesgruppen revisorer sjönk vilket fick världen att agera. Först ut var USA som tillsatte hårdare lagstiftning i form av Sarbanes-Oxley Act. Ett flertal europeiska länder valde istället att utveckla koder för bolagsstyrning.